Så fungerar det kvinnliga könsorganet
Könsorganen består av flera delar och har flera olika funktioner. Några delar sitter utanpå kroppen. En del sitter inuti kroppen.
Alla könsorgan ser ut på olika sätt. Storlek och utseende på de olika delarna varierar från person till person. Lukten kan också vara olika.
Venusberget
Venusberget är området nedanför magen, ovanför de yttre blygdläpparna. Venusberget täcker blygdbenet. Det kan se olika ut och puta ut olika mycket på olika personer. Venusberget kan vara känsligt för beröring.
De yttre blygdläpparna
De yttre blygdläpparna sträcker sig från venusberget och slutar några centimeter framför ändtarmsöppningen.
När du blir sexuellt upphetsad sväller de yttre blygdläpparna och blir mer känsliga för beröring.
De inre blygdläpparna
De två inre blygdläpparna är ett känsligt område som sitter innanför de yttre. På dem växer inget hår och huden är rynkig. Inuti dem finns svällkroppsvävnad och små blodkärl. På och runt blygdläpparna finns också talgkörtlar och svettkörtlar.
Blygdläpparna ligger mot varandra. De skyddar slidan och urinröret mot bakterier och smuts.
Storleken på de inre blygdläpparna brukar variera. Nästan ingen har två som är likadana. De inre blygdläpparna kan ofta vara större än de yttre blygdläpparna. Det är vanligt att de syns utanför de yttre blygdläpparna.
Klitoris
Den synliga delen av klitoris sitter framför urinröret där de inre blygdläpparna möts. Den största delen är dold under huden. Den sträcker sig på vardera sidan om slidöppningen och urinröret.
Hela klitoris är omkring tio centimeter lång. Den växer när du blir upphetsad. För de flesta är stimulering av klitoris det lättaste sättet att få orgasm.
Slidöppningen
Slidöppningen kallas ibland också för slidmynningen. Den finns mellan de inre blygdläpparna och lite nedanför urinrörsmynningen.
Genom slidöppningen kommer mens och flytningar ut. Du kan också ha samlag och föda barn genom slidan. Då töjer sig slidan och blir större.
Det finns ingen mödomshinna
Vid slidöppningen finns det flera slemhinneveck. De har en oregelbunden form och kan vara lite veckiga och flikiga. Många tror att det finns en hinna som täcker slidöppningen. Men det finns ingen mödomshinna som går sönder vid ett första samlag. Det är en myt.
Slidan
Slidan är som en mjuk kanal. Slidans väggar är täckta av en slemhinna och där finns många blodkärl.
Slidan är ungefär sju till tio centimeter djup. Den är mycket elastisk och kan töja sig när du blir upphetsad eller om du föder barn genom slidan.
G-punkten finns inne i slidan
Några centimeter in i slidan på den främre väggen mot magen upplever en del ett känsligt område. Det kallas ibland för g-punkten.
När du blir upphetsad bildas lubrikation
I slidan bildas en vätska när du blir sexuellt upphetsad. Det kallas för lubrikation. Några får mer lubrikation och andra mindre. Den kan också vara olika mycket från gång till gång. Lubrikationen är som ett naturligt glidmedel.
Slidan förändras när du är i klimakteriet
Vävnaderna i slidan och urinvägarna blir hos de flesta tunnare och torrare i klimakteriet. Det beror på att äggstockarna slutar producera östrogen. Det kan då svida och kännas torrt, särskilt vid vaginala samlag.
Äggstockarna
I äggstockarna finns det väldigt många äggceller. Äggcellerna är färdiga redan hos foster i magen. Från det att du har kommit i puberteten mognar en äggcell till ett ägg varje månad. Det sker inuti en blåsa. När ägget mognat spricker äggblåsan och ägget fångas upp av en äggledare. Det är det som är ägglossning.
I äggstockarna bildas också könshormonen östrogen och progesteron. Progesteron kallas även för gulkroppshormon.
Äggstockarna bildar också testosteron men i mycket mindre mängd än vad som bildas i mannens testiklar.
Spermien bestämmer könet
Ägget och spermien har varsin så kallad könskromosom. Ägget har alltid en X-kromosom medan spermien har antingen en X- eller Y-kromosom. När en spermie med X-kromosom befruktar ett ägg blir det biologiska könet en flickas. När en spermie med Y-kromosom befruktar ett ägg blir det biologiska könet en pojkes.
Äggledarna
Äggledarna binder samman livmodern med äggstockarna. Det är i äggledarna som ett ägg kan bli befruktat. När det sker tar det ungefär tre till fem dygn för ägget att föras genom äggledarna till livmodern.
Livmodern
Livmodern är ungefär lika stor som ett hönsägg. Varje månad växer slemhinnan i livmodern och gör sig redo för att ta emot ett befruktat ägg. När det inte blir någon befruktning stöts slemhinnan ut tillsammans med blod. Det är det vi kallar för mens. Men om ägget blir befruktat stannar det i livmodern och utvecklas till en graviditet.
Vid en graviditet växer livmodern och blir större, så att fostret får plats att växa där inne.
Livmoderhalsen
Livmoderhalsen sitter längst in i slidan. En del av livmoderhalsen kallas livmodertappen. Mitt i livmodertappen finns ett litet hål som mensblodet rinner igenom. Det är också genom livmodertappen och vidare genom livmoderhalsen som spermier tar sig upp för att kunna befrukta ett ägg.
En del tycker att det är skönt att röra vid eller stöta mot livmodertappen när man onanerar eller har sex på något annat sätt. Andra tycker att det är obehagligt. Men det är inte farligt.
Det är från livmodertappen som en gynekolog eller barnmorska tar cellprover när du är på en gynekologisk cellprovtagning.
Hur ska jag tvätta underlivet?
Det är lagom att tvätta de yttre delarna av underlivet en gång om dagen. Det räcker att använda ljummet vatten. Inne i slidan behöver du inte tvätta alls. Att tvätta underlivet med tvål kan göra slemhinnorna torra och ömtåliga.
Obehag och besvär i underlivet
Många upplever någon gång olika typer av besvär i underlivet. Det kan vara i samband med sex, mens eller till vardags. Du kan till exempel ha besvär med något av detta:
- Det gör ont.
- Det kliar.
- Det svider.
- Det känns tungt i underlivet.
- Det kan läcka kiss.
Det kan bero på många olika saker. Här är några exempel:
- Du har en svampinfektion.
- Du har fött barn.
- Du har haft sex utan att vara upphetsad.
- Du som har blivit könsstympad kan ha besvär av det.
Det finns hjälp och stöd att få om du har besvär.
När och var ska jag söka vård?
Sök vård om du har besvär som inte går över. Kontakta någon av följande mottagningar:
Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Läs mer på 1177.se
Läs mer på andra sajter:
- UMO - snippan, tjejers underliv
- UMO - Vad är det för skinnbit över slidöppningen?
- Youmo - Information på arabiska, dari, somaliska, svenska eller tigrinska
- RFSU - Filmer om kropp och sexualitet
- RFSU - Upplysning på olika språk
- Freja - podcast om endometrios
- Freja - podcast om hysterektomi
- Freja - podcast om livmoderhalscancer
- Freja - podcast om myom
- Freja - podcast om vestibulit