Kontakta en vårdcentral om du tror att du har bråck på stora kroppspulsådern i magen, men inte har några smärtor från det. Vänta tills det blir vardag, om det är helg.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Ring 112 om du själv eller någon annan får symtom som skulle kunna bero på ett brustet bråck i stora kroppspulsådern.

Det är mycket viktigt att snabbt komma till ett sjukhus och bli opererad om bråcket brister. Det är ett livshotande tillstånd eftersom du får inre blödningar.

Här är exempel på vanliga symtom vid ett brustet pulsåderbråck:

• Det gör mycket ont i magen i nedre delen av ryggen, och smärtan kan ofta sprida sig ner mot ljumskarna.
• Du blir blek och kallsvettig.
• Du får hög puls och lågt blodtryck.
• Du känner dig trött, yr och kan svimma. Man svimmar när blodtrycket sjunker. Det kallas för chock.

Det finns en hel del saker du kan göra för att minska risken för ett bråck på kroppspulsådern.

• Sluta röka helt. All rökning ökar risken för bråck. Ungefär sju av tio fall av bråck på kroppspulsådern beror på rökning.
• Ät hälsosam mat.
• Ät frukt regelbundet.
• Minska i vikt om du har en övervikt, särskilt om du har bukfetma.

För att veta säkert om det är ett bråck på stora kroppspulsådern i magen gör läkaren en ultraljudsundersökning.

Med ultraljudsundersökningen syns det tydligt om du har ett bråck. Vid samma undersökning kan läkaren också mäta hur stort bråcket är och avgöra om du behöver opereras.

Förebyggande undersökning för män

Alla män som är 65 år erbjuds att undersöka stora kroppspulsådern med ultraljud. Om undersökningen ser normal ut behövs ingen mer kontroll. Om aortan däremot är förstorad blir du kallad till en ny undersökning för uppföljning.

Undersökning vid konstaterat bråck

Risken att ett bråck ska brista är mycket liten om det kontrolleras regelbundet.

När ett bråck har upptäckts behöver du därför undersökas med jämna mellanrum, även om läkaren bedömer att risken för bristning är låg. Du undersöks då med ultraljud eller röntgen.

Hur ofta du behöver undersökas beror på hur stort bråcket är. De flesta bråck blir sakta större, oftast med cirka en till fem millimeter per år.

Du blir trött efter operationen men du bör vara fysiskt aktiv så mycket som möjligt. Det är för att minska risken för att få blodpropp och lunginflammation.

Du får några mindre sår när du opereras med EVAR. Efter operationen får du ofta stanna några dagar på sjukhuset.

Efter en öppen operation vårdas du oftast på en intensivvårdsavdelning. En respirator sköter ibland andningen de första timmarna efter operationen. Det beror på att andningen är påverkad av de olika läkemedel som du har fått när du var sövd. När du kan andas utan hjälp blir du väckt, respiratorn kopplas bort och du flyttas till vårdavdelningen.

Du får vara kvar på sjukhuset cirka en vecka innan du kan åka hem.

Ibland sätter läkaren stygn över operationssåret. Stygnen tas bort efter cirka två veckor av en distriktsköterska.

Du kan oftast leva som vanligt

De flesta personerna mår bra efter några veckor, men många upplever en viss trötthet tre till sex månader efter en öppen operation. Några kan känna sig nedstämda en tid efter ingreppet, trots att det gick bra.

Du kan oftast leva som du gjorde innan operationen. Risken för bristning eller stor blödning är liten.

Vid en förebyggande operation är risken för komplikationer liten. Det är oftast komplikationer som kan inträffa efter alla större operationer. Riskerna ökar ju äldre du är. Risken för tidiga komplikationer är mindre om du opereras via ljumskarna med EVAR än med en öppen operation.

De komplikationer du kan få är till exempel:

• hjärtinfarkt
• lunginflammation
• blodpropp i benen eller lungorna
• blödningar och infektioner i operationsområdet.

En komplikation du kan få efter en operation med EVAR är att den konstgjorda kärlet kan börja läcka vid fästpunkterna efter ett tag. Det kan leda till att pulsåderbråcket brister efter operationen. För att i tid kunna upptäcka om det börjar läcka blir du undersökt med röntgen eller ultraljud ungefär en gång per år livet ut.

Du kan ofta vänta fem år med nästa undersökning om den första undersökningen visar att allt ser bra ut. Det betyder att stentgraften ligger tätt mot blodkärlets vägg och att pulsåderbråcket har börjat krympa. En stentgraft har ett tygliknande material innanför eller utanför stenten, för att förhindra att det kan rinna blod mellan maskorna.

Det är större risk att få andra kärlsjukdomar som stroke och hjärtinfarkt om du är äldre och har bråck på stora kroppspulsådern i magen. Risken är också högre efter att du har blivit opererad för ett sådant bråck.

Du kan behöva ta läkemedel

Du kan därför behöva ta läkemedel för att förebygga andra kärlsjukdomar. Ofta får du blodtryckssänkande läkemedel, men du kan även få läkemedel som sänker kolesterolet eller förtunnar blodet för att förebygga blodproppar.

Du kan leva som vanligt även om du har ett bråck på stora kroppspulsådern i magen. Det är inte farligt att till exempel lyfta tungt eller att ha sex. Tvärtom är det bra att vara fysiskt aktiv.

Varför man får bråck på stora kroppspulsådern är inte helt klarlagt. Risken för bråck är högre om du har genetiska föräldrar eller syskon med sjukdomen. Du bör i så fall undersöka din kroppspulsåder redan vid 55–60 års ålder.

Fler män än kvinnor får pulsåderbråck i magen och oftast är det män över 60 år som får det.

Att ha kärlkramp i hjärtat eller benen ökar också risken.

Rökning ökar risken stort

Du kan minska risken att ett bråck blir större genom att sluta röka. Har du dessutom sjukdomen i släkten finns det ännu större anledning att inte röka.

Du kan också minska risken genom att äta hälsosam och näringsriktig mat och undvika övervikt.