Blodkärl

Åderbråck i benen

Åderbråck är synliga blodådror på benen som ofta ser blå och knöliga ut. De uppstår när trycket i blodådrorna ökar och gör att kärlen vidgas. Åderbråck är oftast ofarliga, men kan ibland orsaka besvär som svullna ben, eksem eller bensår. Då kan behandling behövas.

Var tredje vuxen person har åderbråck i någon form. Åderbråck brukar sällan försvinna av sig själv, men åderbråck som uppstår under en graviditet kan ibland gå tillbaka.

Åderbråck kan också finnas i armarna, i bukväggen och i underlivet. Det är mycket ovanligt.

Symtom

Åderbråck ger inte alltid andra besvär än synliga blodådror. Men om du har andra besvär kan det till exempel vara något av följande:

  • Du blir svullen i benet.
  • Huden runt åderbråcket kliar.
  • Åderbråcket ömmar vid beröring.
  • Det gör ont i benet om du står eller sitter länge.
  • Du har tyngdkänsla eller benet känns spänt.

Du kan få hudförändringar som inflammation, eksem eller svårläkta bensår om svullnaden inte behandlas.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har besvär av åderbråck. Det är särskilt viktigt om benet svullnar, om du får bensår, om du får hudinflammation eller om du får eksem.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Vad kan jag göra själv?

Du kan lindra symtom vid åderbråck i benen med fysisk aktivitet, till exempel genom att promenera. Undvik att vara stilla alltför långa stunder. Försök att ha benen högt så ofta du kan. Du kan till exempel ha benen på en pall eller en stol när du vilar.

Du kan även lägga dina ben högt när du sover med hjälp av till exempel kuddar om benen eller åderbråcken är svullna. Undvik kläder, strumpor och skor som sitter åt på benen.

En elastisk stödstrumpa lindrar besvären genom att ge ett jämnt tryck som motverkar att benen svullnar. Det finns även en kraftigare modell som kallas kompressionsstrumpa. Strumporna ger stöd så att åderbråcken trycks ihop och då minskar risken för att benen svullnar.

Behandling

Du som har besvär av åderbråck kan behöva få behandling. Det finns flera olika sätt att ta bort åderbråck.

Innan behandlingen gör läkaren ett ultraljud. Det är för att kunna märka ut var blodkärlet som ska behandlas går, och om det finns blodproppar i de djupa venerna.

Behandling med värme, laser eller mikrovågor

Den vanligaste behandlingen är med laser eller mikrovågor. De stora ådrorna förstörs då av värmen från lasern eller av mikrovågorna. Behandlingarna genomförs med lokalbedövning.

Det kan kännas obehagligt och göra ont under behandlingen. Prata med vårdpersonalen om du är orolig. Det brukar inte göra så ont under själva ingreppet, men du känner flera stick när du får lokalbedövningen.

Behandling med värme eller mikrovågor tar cirka 45 minuter.

Behandling med skum

Ibland kan du få en spruta med ett skum in i åderbråcket. Skummet gör att åderbråcken skrumpnar och förvinner. Du behöver ingen bedövning, men behandlingen är något mindre effektiv än operation. Du kan därför behöva behandlas flera gånger. Skumbehandling används oftast för små och mindre utbredda åderbråck.

Behandlingen tar cirka 45 minuter.

Operation

Om du har stora, utbredda och slingriga ådror kan du behöva opereras, men det är ovanligt. Då behöver kirurgen göra en så kallad öppen operation. Då tas huvudådrorna bort tillsammans med de flesta synliga åderbråcken. Du får ofta blåmärken efter operationen. Det beror på att ådrorna inte sys ihop.

Du är vanligtvis sövd under operationen eller får ryggbedövning.

Om du har synliga åderbråck tas de bort genom små snitt i huden. Då får du lokalbedövning. Såren sys eller tejpas ihop och på varje sår läggs ett förband.

Så mår du efter behandlingen

Efter behandlingen får du en linda runt benet. Den ska sitta kvar i ett dygn, eller längre om läkaren säger det. Därefter ska du använda en knälång stödstrumpa i cirka 14 dagar.

Om du har genomgått en öppen operation får du förband över operationssåren. De ska sitta kvar i ungefär fem till sju dagar. Oftast används stygn som försvinner av sig själva, men ibland behöver en sjuksköterska ta bort dem efter cirka en vecka.

Om du har behandlats med värme, laser, mikrovågor eller skum får du bara små plåster över såren. De ska sitta kvar i ungefär fem dagar. Vanligtvis behövs inga stygn.

Om du får ont efteråt

Det är ovanligt att få mycket ont efter operationen. Den bästa smärtlindringen är att lägga benet i högläge, eftersom smärtan oftast beror på svullnad. Om du ändå får ont kan du ta smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol.

Du ska inte ta antiinflammatoriska läkemedel, eftersom de kan öka blödningen och svullnaden. Dessa läkemedel kallas även NSAID och kan innehålla exempelvis ibuprofen eller naproxen.

Planera din hemresa

Du ska inte köra bil eller cykla samma dag som operationen. Planera i förväg hur du kan ta dig hem. Någon kan hämta dig, eller så kan du ha rätt till sjukresa.

Fysisk aktivitet efter behandling

Dagen efter operationen ska du försöka röra dig som vanligt. Det är viktigt att du använder stödstrumpan för att minska svullnad. Det går oftast bra att till exempel promenera och cykla. Undvik kraftigare fysisk ansträngning som till exempel styrketräning eller löpning under den första veckan.

Vad beror åderbråck på?

I benens blodådror finns klaffar som fungerar som ventiler. De hjälper blodet att rinna tillbaka till hjärtat. Åderbråck beror oftast på att klaffarna fungerar sämre eller att blodådrornas väggar har blivit svaga och uttänjda. Då ökar trycket i ådrorna, som blir bredare, mer slingriga och synliga.

Ärftlighet, hormoner och graviditet kan öka risken för åderbråck i benen. Du som tidigare har haft en blodpropp i benet kan också ha lättare att få åderbråck.

Påverka och delta i din vård

Du ska få vara delaktig i din vård. Det står i patientlagen. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs.

Läs om hur du kan vara med och bestämma om din vård här.

Om du behöver tolk

Du kan få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du kan också få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.

Om du behöver hjälpmedel

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Film: så här kan du förbereda dig inför ett besök i vården

Film om hur du kan förbereda dig inför och under ett besök i vården.

Läs mer på 1177.se

Tips inför ditt besök i vården

Genom att förbereda dig inför besöket kan du vara delaktig i din vård. Då kan du tillsammans med vårdpersonalen komma fram till den vård som passar bäst.

Det här kan du göra när du loggat in

Du kan till exempel förnya recept och boka, omboka eller avboka tider. Olika mottagningar erbjuder olika tjänster.

Så fungerar hjärtat och blodomloppet

Hjärtat pumpar blod genom kroppens blodkärl. Blodet pumpas ut till kroppens olika organ och vävnader och sedan tillbaka till hjärtat igen. Det kallas blodomloppet.

Till toppen av sidan