Våld, övergrepp och sexuella trakasserier

Att bli utsatt för våld i nära relationer

Våld kan förekomma i alla slags relationer. Den som utövar våldet kan till exempel vara en partner, en förälder, ett vuxet barn, en anhörig med omvårdnadsansvar eller någon annan närstående. Att bli utsatt för våld påverkar hälsan psykiskt och fysiskt.

En relation innebär att den som utsätter dig ofta känner dig väl. Det kan innebära att personen vet vad som kommer att vara extra sårande, kränkande eller skrämmande just för dig.

Den som använder våld kan växla mellan att vara snäll och omtänksam och att vara kritisk och kontrollerande. Relationen innebär också att du kan ha många olika känslor samtidigt för den som utsätter dig.

Det viktiga är att veta att ingen ska behöva leva med våld, och att ansvaret för våldet alltid ligger hos den som väljer att använda det. Det kan ta tid att ta sig ur en relation där någon använder våld, men det finns hjälp att få.

För dig som är ung finns det information på UMO.se om våld och kränkningar.

Olika slags våld

Det finns olika former av våld och man kan vara utsatt för flera former av våld samtidigt.

Vad är psykiskt våld?

Psykiskt våld kan vara många olika saker. Det kan få svåra konsekvenser. Du kan bli osäker på dig själv och på dina egna tankar och ord om du ofta blir kritiserad och ifrågasatt.

Du kanske börjar tro på det som personen säger, eller börjar tro att mycket av det som händer i relationen är ditt fel. Du kanske oftare börjar göra som den andra personen vill, för att slippa bråk eller för att du blir rädd. Våldet innebär ofta att du förlorar andra nära relationer. Det gör att den som utövar våldet får alltmer inflytande.

Psykiskt våld kan till exempel innebära att personen gör en eller flera av följande saker:

  • Hen säger och gör kränkande saker mot dig.
  • Hen får dig att tro att det oftast är du som tycker, tänker eller gör fel i relationen.
  • Hen är oförutsägbar. Det som var rätt i går är fel idag, vad du än gör är det fel.
  • Hen kontrollerar dig och gör det svårare för dig att hålla kontakten med vänner och familj.
  • Hen kräver att få se din kommunikation med andra, eller att få följa dig via telefonen.
  • Hen hotar att skada dig eller någon som du älskar, en person eller ett djur.
  • Hen gör sig rolig på din bekostnad, förlöjligar och hånar dig.
  • Hen kontrollerar hemmets ekonomi eller pressar dig på pengar.

Vad är fysiskt våld?

Fysiskt våld kan ske på många sätt. Det kan exempelvis vara att personen gör en eller flera av följande saker:

  • Hen nyper, skakar eller håller fast dig.
  • Hen släpar eller knuffar dig.
  • Hen kastar något på dig.
  • Hen tar stryptag på dig.
  • Hen slår eller sparkar dig.
  • Hen bankar ditt huvud mot något.
  • Hen låter dig inte få sova.

Vad är sexuellt våld?

Sexuellt våld kan vara både psykiskt och fysiskt. Det kan till exempel innebära att personen gör en eller flera av följande saker:

  • Hen har sex med dig fast du inte vill.
  • Hen gör något sexuellt mot dig när du inte kan samtycka, till exempel för att du sover. 
  • Hen ger dig sexuella kommentarer fast du inte vill.
  • Hen rör dig på ett sexuellt sätt mot din vilja.
  • Hen tjatar sig till sex eller tvingar dig att utföra olika typer av sexuella handlingar.
  • Hen fotar eller filmar dig mot din vilja eller använder foton eller filmer för att dig pressa dig till annat
  • Hen får dig att känna att det inte är värt att säga nej till sex för det blir så mycket bråk eller andra konsekvenser.

Läs mer om våldtäkt och andra sexualbrott

Vad är hedersvåld?

Närt det gör att du blir dåligt behandlad kallas det hedersrelaterat våld och förtryck. Ibland kallas det för andra ord som till exempel heder, hederskultur, sharaf eller namus

Hedersvåld kan vara psykiskt eller fysiskt. Exempel på hedersvåld kan vara en eller flera av följande saker:

  • Du får inte får träffa kompisar
  • Du får inte använda sociala medier
  • Du får inte ha på dig vilka kläder du vill.
  • Du får inte studera eller jobba med vad du vill
  • Du får inte vara ihop med eller gifta dig med vem du vill.
  • Du får inte ha sex innan du har gift dig.

Flera personer kan kontrollera att du inte gör något fel. En del män måste kontrollera sina systrar eller andra släktingar, för att familjen eller släkten är orolig att det ska börja gå dåliga rykten om dem.

Du kan bli straffad om du bryter mot familjens eller släktens regler. Då kan du till exempel bli slagen, hotad och kallad för elaka saker. De kan till exempel säga att de skäms för dig, eller att du inte längre är en del av familjen. 

Du kan läsa mer om hedersvåld på UMO.se

Vad är försummelse?

Du som har extra behov kan bli utsatt för att inte få den hjälp du behöver. Det kallas för försummelse. Extra behov kan vara att du har en funktionsnedsättning, är sjuk eller är äldre. Exempel på försummelse kan vara att personen gör en eller fler av följande saker:

  • Hen hindrar dig från att få de hjälpmedel du behöver.
  • Hen hindrar dig från att söka den hjälp från samhället som du behöver.
  • Hen bryr sig inte om att du till exempel behöver äta, röra på dig, träffa andra eller sköta din hygien.
  • Hen ger dig felaktig medicinering.

Försummelse mot barn

Försummelse mot barn är en vanlig form av våld mot barn. Det kan få stora konsekvenser för barns hälsa och utveckling. Försummelse mot barn kan både handla om praktisk och känslomässig försummelse.

Exempel på hur ett barn kan försummas av de vuxna som har ett omvårdnadsansvar:

  • Barnet har inte hela, rena kläder i rätt storlek efter väder
  • Barnet får inte tillräckligt med mat eller tillräckligt näringsrik mat
  • Ingen har uppsyn över ett barn som är i trafiken eller på andra farliga platser.
  • Barnet blir lämnad ensam för ofta och för länge
  • Barnet blir ignorerad när hen försöker prata med den vuxne
  • Den vuxne tröstar inte när barnet är ledsen eller rädd
  • Barnet får inte höra att hen är omtyckt eller uppskattad

Det kan vara svårt att lämna en våldsam relation

Du kan vara rädd för vad som kommer att hända om du lämnar relationen. Men du är inte ensam. Ofta är det en lång process. Det går att få hjälp av vården, socialtjänsten, kvinnojourer och brottsofferjourer. Olika verksamheter kan ge olika hjälp. Du kan få råd, stöd och i vissa fall ett tillfälligt och skyddat boende

Många som väljer att lämna en relation behöver bearbeta det som har hänt. Minnen kan vara mycket starka, men med hjälp kan du lära dig att hantera dem.

Det här är några exempel på varför det kan vara svårt att lämna en relation där du är utsatt för våld:

  • Du kan vara rädd för hur partnern eller någon annan ska reagera.
  • Det kan finnas dubbla känslor för personen som utövar våld, det kan finnas kärlek, medlidande eller omsorg kvar
  • Du kan vara orolig för hur du ska klara dig ekonomiskt.
  • Du vill inte vara ensam.
  • Det kan finnas familjemedlemmar eller husdjur kvar som du är orolig för.

Det kan ibland kännas extra svårt att lämna en relation om ni har gemensamma barn eller husdjur tillsammans.

Kontakta socialtjänsten i din kommun.

Då kan du få prata om dina funderingar med någon som är kunnig.

Socialtjänsten i kommunen har ett särskilt ansvar att erbjuda stöd till människor som har utsatts för våld, oavsett ålder eller könsidentitet. De ska utreda din situation, om du vill. Det är för att du ska få det stöd du behöver.

Stödet kan både vara samtalsstöd och rådgivning och olika former av praktiskt och ekonomiskt stöd. Socialtjänsten ska också kunna skydda dig när det behövs. Socialtjänsten har en skyldighet att se till att även barn får skydd och stöd. Det kan till exempel vara samtalsstöd eller familjebehandling.

Kontakta gärna någon organisation eller jour som kan hjälpa dig.

Kommunen har också stöd för den som utövar våld och vill ha hjälp att ändra sitt beteende.

Förbered dig innan du lämnar relationen

Förbered dig så att du kan få hjälp genast om du behöver det. Det kan vara att du kan ringa till polisen och snabbt kunna komma bort från den som är våldsam.

Om du inte ska lämna akut är det ofta både skönt och klokt att rådgöra med någon som om hur du kan göra uppbrottet så säkert som möjligt för dig själv och eventuella barn. Kontakta gärna någon organisation eller jour som kan hjälpa dig. Du hittar en kontaktlista i slutet av denna text.

Här är några saker som kan vara bra att tänka på när du är i en våldsam relation.

  • Ha kvar relationer med andra
    Fortsätt att hålla kontakten med andra. Prata med någon som du litar på. Berätta så mycket du kan om hur du har det. Det kan kännas tryggt att veta att någon annan känner till din situation.
  • Skriv ner vad som händer
    Anteckna de händelser som du tror kan vara våld. Skriv vilken dag och tid det hände. Det är bra som stöd för ditt eget minne och hjälper dig att också kunna beskriva händelserna bättre om du gör en polisanmälan. Förvara anteckningarna på ett säkert ställe. Spara sms, mejl eller annan dokumentation om nervärderande eller hotfulla händelser.
  • Dokumentera skador
    Se till att eventuella skador blir dokumenterade. Du kan fotografera själv eller be någon annan att göra det om du av någon anledning inte vill kontakta vården. Se till att någon annan ser dina skador.

Alla reagerar olika på våld

Alla reagerar på olika sätt på våld och hot. En del reagerar på en gång, för andra kan reaktionen dröja flera år.

Det är vanligt att reagera känslomässigt och fysiskt. Du kanske överraskas av känslor som du inte är beredd på och inte vet hur du ska hantera. Kanske har du tankar som är svåra att bli av med.

Du kan också komma ihåg händelser långt senare. Det kan vara viktigt att ha någon att prata med om det du varit med om, helst så snart som möjligt.

Här är några vanliga reaktioner hos den som varit utsatt för våld:

  • Du kan bli ledsen, arg eller få starka hopplöshetskänslor.
  • Du kan bli stressad, orolig eller rädd.
  • Du kan bli förvirrad och få svårt att minnas.
  • Du kan bli deprimerad.
  • Du kan få ont i huvudet, ont i magen eller få sömnsvårigheter.
  • Du kan få ångest.
  • Du lägger ofta skuld på dig själv eller skäms, trots att du inte har något ansvar för våldet.
  • Du kan få svårt att lita på människor.

Det kan ta lång tid att bearbeta traumatiska upplevelser

För en del kommer reaktionerna omedelbart. Vissa mår bättre efter att de till exempel pratat med familj eller vänner.

För många sätter våldet djupa spår, som tar långt tid att hantera. För en del kan reaktioner komma flera år efter att det skedde. Nya livssituationer eller händelser kan göra så att du minns det du utsatts för. 

När reaktioner inte går över, eller när de kommer tillbaka efter en tid så kan det handla om att man har fått posttraumatiskt stressyndrom. Då är det viktigt att söka hjälp för att få möjlighet att bearbeta det som hänt och komma vidare.

Oavsett hur just du har reagerat finns det stöd och hjälp att få.

När och var ska jag söka vård?

Du kan behöva vård och hjälp vid flera olika tillfällen när du har utsatts för våld. Du kan behöva söka vård akut när något nyligen har hänt och för att få hjälp att ta dig ur relationen. Du kan också behöva söka vård senare för att få hjälp att hantera våldets konsekvenser och att få bearbeta det som har hänt.

Du kan kontakta en vårdcentral om du har blivit utsatt för våld eller hot om våld. Våld kan vara svårt att definiera. Om du är osäker på om det du har utsatts för är våld kan du ändå söka stöd för att få hjälp att förstå vad du har varit med om.

En del som utsatts för våld behöver någon form av samtalsbehandling för att komma vidare. På vårdcentralen kan de hjälpa dig att få den hjälp som du behöver. Ibland räcker det att du chattar eller videosamtalar med en psykolog för att få hjälp.

Du kan också få hjälp att dokumentera dina skador, även om du just nu inte är redo att göra en polisanmälan.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har blivit utsatt för fysiskt våld eller ett sexuellt övergrepp. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring genast 112 om du är i en akut situation där du är rädd för att skadas ytterligare.

Varför är det viktigt att anmäla?

Våld i nära relationer är ett brott. Du bestämmer själv om du vill göra en polisanmälan eller inte. En polisanmälan är en viktig markering att det som har hänt är ett brott.

Polisanmälan kan också vara viktigt för senare frågor som till exempel försäkringsfrågor, vårdnadsförhandlingar och umgängesförhandlingar eller om du senare skulle behöva ansöka om kontaktförbud.

Du kan alltid rådgöra med polisen om du är osäker på vad som gäller i ditt fall.

Barn som växer upp i våldsamma miljöer påverkas

Barn påverkas mycket av att se eller höra en närstående bli utsatt för olika former av våld. Barn vet oftast om vad som pågår, trots att vuxna kanske inte tror det.

Det är mycket viktigare för barns hälsa och välmående att slippa se eller höra våld än att ha föräldrar som lever tillsammans.

Att utsätta barn för en våldsam miljö är brottsligt.

Det är straffbart att utsätta ett barn för att se eller höra vissa brottsliga gärningar, som våld i en relation.

Den person som står för våldet riskerar att misstänkas även för barnfridsbrott om barnet på något sätt bevittnat våldet. Straffet blir fängelse i upp till två år. Vid grovt brott kan straffet bli fängelse i lägst nio månader och högst fyra år.

Barnet har också rätt till skadestånd som alla andra barn har när de utsätts för brott.

Man räknas som barn upp till 18 års ålder.

Det finns hjälp för barnen

Hos socialtjänsten kan du få hjälp att diskutera stödinsatser för barn. Det kan gälla både samtalshjälp och praktiskt stöd och skydd. Ni kan få hjälp genom barn- och ungdomspsykiatrin, BUP om du märker att ett barn mår psykiskt dåligt.

Du kan prata med en jurist om du är orolig för frågor om vårdnad och umgänge efter en eventuell separation. 

På sajten Våga berätta finns information för barn. Det går att både läsa och lyssna på informationen.

Misstänker eller vet du att ett barn är utsatt för våld eler lever i en våldsam miljö?

Kontakta socialtjänst och polis om du är orolig för att ett barn utsätts för våld eller måste bevittna våld. Du behöver inte veta säkert, din misstanke räcker.

Kontakta kommunens socialjour eller polisen på telefonnummer 114 14 om du inte kan vänta tills socialtjänsten har telefontid Vid pågående brott ska du ringa telefonnummer 112.

Privatpersoner och personer som arbetar med ideell verksamhet har ingen anmälningsplikt, men om du misstänker att ett barn far illa bör du anmäla det till socialtjänsten så att de kan utreda vad som har hänt. Du behöver själv inte veta exakt vad det är som har hänt.

Alla som arbetar med barn är skyldiga att anmäla till socialtjänsten om de misstänker att ett barn far illa. Det gäller till exempel personal inom förskolan, skolan, fritids, sjukvården, polisen och kyrkan.

Det är viktigt att anmäla

Ibland kan vuxna som misstänker att ett barn far illa välja att inte ingripa. Det kan bero på att de är oroliga för att ha fel, inte vet vad de ska göra eller tror att det kan bli värre för barnet om de lägger sig i. Men då kanske barnet inte får någon hjälp alls. För barnets bästa bör du därför alltid anmäla.

Du kan ringa och rådgöra anonymt med socialtjänsten om du är osäker på hur du ska göra.

Hjälporganisationer

Det finns verksamheter som erbjuder stöd vid våld i nära relationer. Du kan kontakta dem om du lever i en relation som du mår dåligt av. De flesta av verksamheterna riktar sig till alla oavsett könsidentitet, annars är detta angett. Här är exempel på några av dem: 

  • Bris erbjuder samtal och stöd till barn och unga. Bris har även en föräldratelefon där du som vuxen kan få råd och stöd.
  • Brottsofferjourernas riksförbund, erbjuder stöd till den som utsatts för brott.
  • Dinarattigheter.se erbjuder information om rättigheter kopplat till hedersförtryck. Det finns även en stödchatt och en stödmejl. Sajten drivs av Rädda Barnen.
  • Hedersfortryck.se har information för dig som är utsatt och till dig som vill lära dig mer om hedersförtryck.
  • Jagvillveta.se är en sajt där du som är ung kan läsa mer om vad som är brottsligt, hur man kan känna om man varit med om brott och var man kan få hjälp.
  • Jourhavande medmänniska, en ideell organisation som erbjuder samtalsstöd via chatt och telefon.
  • Killfrågor.se har stöd för killar mellan 10 och 18 år via chatt.
  • Kom till oss, polisens informationssida om brott i nära relationer.
  • Kvinnofridslinjen erbjuder samtalsstöd via telefon dygnet runt. De kan även hjälpa dig med kontaktuppgifter till socialtjänst, socialjour eller kvinnojour. Telefonsamtalet är gratis och syns inte på telefonräkningen. Telefonnummer: 020-50 50 50.
  • Manscentrum i Stockholm utökar sin behandling på distans med anledning av Covid-19 influensan. Behandlingen sker då online eller via telefon. För mer information kriscentrum@manscentrum.se eller via telefon 08-6431183.
  • RFSL:s brottsofferjour för hbtq-personer, erbjuder samtalsstöd via telefon.
  • Riksföreningen stödcentrum mot incest och andra sexuella övergrepp i barndomen finns till för kvinnor som har varit utsatta för sexuella övergrepp i barndomen. Föreningen har en telefonjour 08 - 696 00 95 dit du kan ringa för att få stöd.
  • Rikskriscentrum – Sveriges kriscentrum för män, är en paraplyorganisation för verksamheter som arbetar med att ge stöd till män i kris. Här kan du hitta kontaktuppgifter till kriscentra för män runt om i landet.
  • Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, har jourer runt om i landet som erbjuder stöd åt tjejer och kvinnor via telefon och andra insatser.
  • Terrafem driver Sveriges enda rikstäckande jourtelefon för kvinnor med utländsk härkomst. För närvarande kan kvinnor få stöd och råd på 43 språk. Telefonnummer: 020- 52 10 10. Samtalet syns inte på din telefonräkning.
  • Tris.se Tris står för Tjejers rätt i samhället. De erbjuder jourtelefon och stöd till dig som lever med hedersvåld.
  • Ungasjourer.se samlar alla jourer i Sverige som arbetar med att stötta och stärka barn, unga och unga vuxna!
  • Ungarelationer.se ger stöd och information för dig upp till 20 år som blir utsatt i din relation, är kompis till någon, eller är den som utsätter. Du kan chatta anonymt varje kväll kl 20-22. Här kan du också läsa om olika typer av våld, varningstecken och hur en bra relation kan vara.
  • Unizon har jourer runt om i landet som erbjuder stöd åt kvinnor och tjejer via telefon och andra insatser. Vissa jourer vänder sig även till våldsutsatta män. 
  • Unizon har jourer runt om i landet som erbjuder stöd åt kvinnor och tjejer via telefon och andra insatser. Vissa jourer vänder sig även till våldsutsatta män. 

Mer på 1177.se

Våldtäkt, sexuella övergrepp och andra sexualbrott

Ingen har rätt att ha sex med dig om du inte vill. Att göra något sexuellt med någon som inte vill det, är olagligt. Du har rätt att få hjälp och stöd om du har varit med om ett sexualbrott.

När barn far illa

Barn kan fara illa på olika sätt, både känslomässigt och kroppsligt. Det kan gälla allt från att de utsätts för eller ser våld eller sexuella övergrepp, till att de inte får mat och rena kläder. Vuxna ansvarar för barn och ska se till att de växer upp tryggt och säkert. Vuxna behöver göra något om barn far illa. Ibland behöver kommunens socialtjänst kopplas in.

Är du våldsam mot andra?

Att utsätta någon för våld eller sexuella övergrepp är olagligt. Det finns hjälp att få, om du vill prata om det som har hänt och för att sluta med ditt beteende.

Till toppen av sidan