Orsaker till att din inre kroppstemperatur förändras

Kroppstemperaturen kan också variera beroende på olika saker:

• Tiden på dygnet. På natten sjunker ofta temperaturen. På eftermiddagen är temperaturen alltid lite högre än på morgonen.
• Ålder. Du som är äldre kan ha en lägre kroppstemperatur än andra.
• Fysisk aktivitet. Fysisk ansträngning höjer temperaturen. Till exempel i idrott eller lek.
• Du som har ägglossning kan ha ungefär en halv grad högre kroppstemperatur från ägglossningen fram till menstruationen. Efter klimakteriet sjunker temperaturen lite.
• När du är gravid är din kroppstemperatur högre.
• Infektioner och många andra sjukdomar kan ge en högre kroppstemperatur. Till exempel vid hypertyreos, då höjs kroppstemperaturen långsamt under flera veckor när produktionen av sköldkörtelhormonet tyroxin ökar. Sjukdomar kan även göra att du får feber.
• Stress och ångest ökar ämnesomsättningen i kroppen. Det gör att kroppstemperaturen ökar.

Levern, musklerna och hjärnan hjälps åt att bilda värme när din kropp vilar. Ibland kan din kroppstemperatur bli för låg och du blir kall och fryser. Då måste kroppen bilda ännu mer värme. Det kan ske automatiskt eller genom att du rör på dig.

Musklernas rörelser bildar värme

Ett sätt för kroppen att bilda värme är att öka musklernas aktivitet. Det sker när du fryser. Då blir musklerna spända och det uppstår små rörelser. Det kallas att du huttrar. Detta gör att kroppen bildar mer värme.

Rörelse ökar kroppstemperaturen

Kroppen kan också bilda värme genom att du rör på dig. Du kan till exempel springa en sträcka eller röra armarna snabbt fram och tillbaka. Blodet värms upp när det strömmar genom de muskler som arbetar.

Kroppen sparar värme genom att minska blodcirkulationen i huden

Vid låg kroppstemperatur minskar blodcirkulationen i huden. Då avger kroppen mindre värme och huden bleknar eftersom den inte innehåller så mycket blod.

Ökad ämnesomsättning

Kroppsvärmen kan också öka genom att ämnesomsättningen ökar. Det betyder att processerna i kroppen går snabbare. Detta gör att värme bildas. Hormoner från sköldkörteln kan till exempel öka ämnesomsättningen.

Klimakteriet

Klimakteriet innebär att hormonbalansen i kroppen förändras. Det kan göra att du får värmevallningar. Du blir då plötsligt mycket varm och börjar sedan att svettas.

Små barn har särskilt fett som bildar värme

Små barn har ett särskilt slags fett. Det kallas brunt fett. Brunt fett bildar stora mängder värme. Bruna fettceller innehåller särskilt många mitokondrier. Mitokondriernas uppgift är att bilda energi till kroppens processer. Därför bildas mer värme i brunt fett än i vanliga fettceller.

Små barn blir också lättare nedkylda om det är kallt. De kan inte huttra eller kontrollera musklerna tillräckligt bra för att röra sig varma.

Ibland kan du bli för varm, till exempel om du idrottar hårt i varmt väder eller sitter i en bil utan luftkonditionering när det är varmt ute. Tänk på att barn är mer känsliga för värme än vuxna.

Drick mer än vanligt

Du behöver mer vätska när det är varmt. Det gäller särskilt barn, som har lättare att bli uttorkade. Var uppmärksam på om du eller ditt barn kissar mindre än vanligt, eftersom det är ett tecken på att du behöver få i dig mer vätska.

Om du blir för varm kan du börja må dåligt på följande sätt: 

• Du kan känna dig matt och svag.
• Du kan må illa.
• Du kan få huvudvärk.

Om du inte kyler ner dig kan du få värmeslag. 

Kroppen kan skadas om du blir alltför nedkyld. Det kan hända om du utsätts för låg temperatur eller kylig och fuktig omgivning under en längre tid. När kroppstemperaturen sjunker under 35 grader kallas det hypotermi. Det kan till exempel ske om en person blir nedkyld i snö eller vatten.

Hos en medvetslös person kan kroppstemperaturen bli så låg att det verkar som att personen är död. 

Behöver snabbt få hjälp att bli varm

En person som blivit nedkyld måste snabbt få hjälp att återställa kroppsvärmen med till exempel filtar. Vid kraftig nedkylning krävs sjukhusvård så fort som möjligt.

Här kan du läsa mer om köldskador.

Det händer i kroppen

När en person fortsätter att bli nedkyld förlorar kroppen sin förmåga att producera värme genom muskelarbete eller frossa. Då kan personen börja förlora medvetandet. Hjärtats aktivitet blir långsam, blodtrycket sjunker och pulsen och andetagen minskar. Till slut blir hjärtrytmen oregelbunden och blodet slutar att pumpas ut.

Nedkylning kan användas vid vissa operationer

Nedkylning kan ibland användas vid vissa operationer av hjärnan eller hjärtat. Det gör att vävnaderna använder mindre mängd syre. Organet som opereras kan då klara sig utan blod lite längre än annars, utan att det blir några skador.

Feber innebär att kroppstemperaturen är högre än den brukar vara. Det är kroppens reaktion på infektioner som orsakas av virus eller bakterier. Du huttrar och fryser medan temperaturen stiger. Du blir svettig när febern går ner igen.

En kroppstemperatur på 38,0 grader eller högre brukar räknas som feber. Det viktigaste är egentligen inte temperaturen i sig, utan hur du mår i övrigt.

Här kan du läsa mer om feber.

Det som avgör om du är sjuk är hur du mår

Det som avgör om du är sjuk är hur du mår i övrigt. Särskilt äldre människor och nyfödda kan ha allvarliga infektioner utan att få högre kroppstemperatur. Du kan också ha högre kroppstemperatur än du brukar utan att vara sjuk.