Benamputation
Innehållet gäller Jönköpings länDe allra flesta benamputationer beror på nedsatt blodcirkulation som bland annat kan medföra smärta och svårläkta sår. Ungefär hälften av benamputationerna beror på diabetes. Övriga benamputationer beror på olycksfall, tumörsjukdomar eller medfödda missbildningar.
Om ingreppet
En amputation sker så långt ner på benet som möjligt. Operationen utförs av ortopedläkare och eftervården sker på vårdavdelning.
En benamputation är ett stort ingrepp. Du kommer att vara sövd under ingreppet och efteråt behandlas du med smärtstillande läkemedel under en tid.
Efter en stor operation är det vanligt att uppleva trötthet och skiftande humör. Det brukar kännas bättre att få prata om sin situation och de frågor som uppstår. Det kan vara med vårdpersonalen, kurator, psykolog eller någon som gått igenom en liknande operation.
Den här filmen vänder sig till dig som nyligen har, eller ska amputera ditt ben. Filmen beskriver vilka hjälpmedel som finns, vilken typ av träning som du rekommenderas och vilken typ av smärtlindring som går att få.
Den här filmen vänder sig till dig som nyligen har, eller ska amputera ditt ben. Filmen beskriver vilka hjälpmedel som finns, vilken typ av träning som du rekommenderas och vilken typ av smärtlindring som går att få.
Sårläkning och förband
Amputationssåret läker normalt inom 2-3 veckor efter operationen.
Det är viktigt med kompression för att motverka svullnad i ett tidigt skede för att främja sårläkning och förbereda benet för protesanvändning. Efter en underbensamputation används ett vakuumförband eller ett gipsförband första veckan. Efter en lårbensamputation har du endast ett förband över operationssåret.
Efter operationen ska förbandet inte bytas de första dagarna på grund av infektionsrisken, såvida inte dålig lukt eller rodnad har uppstått. En kompressionsstrumpa används för att forma benstumpen och motverka svullnad.
Smärta
Smärtorna efter en amputation kan variera både när det gäller hur det känns, var det känns och hur mycket det känns.
Det är viktigt för välbefinnandet att få en så bra smärtlindring som möjligt och oftast behövs behandling med läkemedel i form av tabletter, sprutor eller dropp. Du kommer att få frågor om hur smärtan känns och hur besvärande den upplevs för att kunna få den smärtlindring som passar bäst. Det är viktigt att du berättar när och var du har ont så att du kan få rätt hjälp. Personal på avdelningen kommer att fråga dig om din smärta och de använder en skattningsskala som kallas NRS, dvs en numerisk skala från 0 till 10, för att utvärdera din smärta.
Smärtorna kan kännas i såret eller i benstumpen efter operationen. Du kan också känna smärta i den förlorade kroppsdelen och det kallas för fantomsmärta.
Fantomkänsla och fantomsmärta
Känsloförnimmelser från den del av benet som är amputerat är mycket vanligt och brukar benämnas fantomsensationer. De kan utgöras av fantomkänsla eller fantomsmärta.
Fantomkänsla
Fantomkänsla är en känsla som inte är förknippad med smärta. Du kan uppleva att den förlorade kroppsdelen sitter kvar även om den inte känns exakt som tidigare.
Foten känns ofta som att den sitter i direkt anslutning till det ställe där benet har amputerats. Du kan uppleva känslor som klåda, värme och kyla. Fantomkänsla är något som nästan alla med amputerat ben upplever.
Fantomsmärta
Fantomsmärta innebär att du känner smärta i den saknade kroppsdelen. Smärtan är oftast kontinuerlig med återkommande anfall av krampartad och brännande smärta eller värk. Smärtan minskar som regel efter hand. Det finns även smärtlindrande behandling för just denna typen av smärta.
Stöd och hjälp att må bättre
Näring
Kroppen förlorar kalk, kalcium och albumin vilket kan leda till förvirring och annan påverkan på olika organ. Därför är det viktigt att så snabbt som möjligt komma igång med att äta.
För att påskynda sårläkningen och möjliggöra att snabbt komma igång fysiskt får du näringstillskott i form av näringsdryck.
Stöd av kurator eller psykolog
Att förlora ett ben innebär en stor förändring av hela livssituationen. Många genomgår ett sorgearbete över sin förlorade kroppsdel. Ibland kan man behöva stöd och hjälp för att komma vidare. Möjlighet finns att få träffa klinikens kurator eller psykolog, prata med personalen om du önskar detta.
Vårdplanering
Planeringen inför din vård efter sjukhusvistelsen kan ske på flera olika sätt. Vanligast är att du har vårdplanering med kommunen, det kan ske i hemmet eller på sjukhuset. Mer information om vad som gäller dig kan du få av personalen på avdelningen.
Patientföreningar i Jönköpings län
Många patientföreningar erbjuder stöd och gemenskap. I en patientförening kan man komma i kontakt med personer med samma, eller likartade sjukdomar och diagnoser.
Här kan du se några av de patientföreningar som finns i Jönköpings län:
Rehabilitering
Efter en benamputation är det viktigt att så fort som möjligt komma igång med träning och rörelse.
Därför får du komma upp ur sängen redan någon dag efter din operation och påbörja träning med rehabiliteringspersonal.
Rehabilitering påbörjas direkt på avdelningen så snart det medicinska tillståndet tillåter. En fysioterapeut/sjukgymnast och en arbetsterapeut tar fram en rehabiliteringsplan anpassad till dig och som tar hänsyn till din tidigare funktions- och aktivitetsnivå.
Målet med rehabiliteringen är att uppnå största möjliga rörelsefrihet, oberoende, självständighet och meningsfullhet i vardagen.
Rehabiliteringen innebär träning och samtal kring:
- ledrörlighet
- styrka och kondition
- balans i sittande och stående
- förflyttningar, stå/gå
- smärta
- aktiviteter i det dagliga livet
- rullstolsutprovning samt rullstolsträning
- skötsel, på- och avtagning av protes
- motivation
Benprotes och andra hjälpmedel
Benprotes
Målet med protes är individuellt. Det kan vara att återfå förmågan att gå och leva ett så normalt liv som möjligt eller att bli så självständig som möjligt. Andra kan välja att avstå från protes.
Det är en ortopedingenjör som tillverkar proteserna. Det finns olika typer av proteser beroende på var på benet amputationen är gjord. Det vanligaste är underbensproteser och lårbensproteser.
Bildspel och instruktioner hur du tar på en protes eller en silikonliner
Utprovningen av benprotes kan påbörjas när sårläkningen är under kontroll och svullnaden har gått ner, det kan variera i tid och kan ta 1-3 månader eller längre.
När protesen är justerad och klar kan den bli klädd med kosmetik så den liknar ditt andra ben.
Du kommer att erbjudas rehabilitering för att lära dig använda din protes och få bästa möjliga förutsättningar till ett så självständigt liv som möjligt.
Rullstol
Utefter dina behov provar arbetsterapeut ut rullstol och andra nödvändiga hjälpmedel. Rullstolen behövs vid längre förflyttningar, även om du har en väl fungerade protes.
Du kan också få kryckor eller rollator som hjälpmedel vid förflyttningar och för att hålla balansen, vilket provas ut av en fysioterapeut/sjukgymnast.
Berättelser från andra
Möt andra personer som har benamputerats och hör deras berättelser och upplevelser kring sin egen amputation. Här får vi följa Ulla, Maria och Tommy i deras berättelser från det att de fick beskedet att de behövde amputera ett ben till hur de har det idag. Vi får ta del av deras vardag med allt från hinder till möjligheter.
Så är det att leva med ett amputerat ben
Den här filmen vänder sig till dig som antingen ska, eller nyligen har amputerat ditt ben. I filmen får vi höra personliga berättelser från personer som har gått igenom en benamputation.
Den här filmen vänder sig till dig som antingen ska, eller nyligen har amputerat ditt ben. I filmen får vi höra personliga berättelser från personer som har gått igenom en benamputation.