Hjärtklaffsjukdomar kan delas in i förträngningar och läckage. Förträngningar gör att det blir svårt för blodet att passera den trånga klaffen.

Läckage gör att en del av blodet som ska pumpas framåt i stället rör sig bakåt.

Hjärtklaffsjukdomar ger oftast inga besvär i början. Men med tiden kan du få följande besvär:

• Du får svårare att andas.
• Du får sämre ork.
• Du blir tröttare.
• Du får svullna underben
• Du får yrsel och svimmar när du anstränger dig.
• Du får ont i bröstet.
• Du får hjärtklappning.

Du känner lättare av symtomen om du har ett större fel på klaffen än om felet är litet. Feber, frysningar och frossa kan vara symtom på klaffsjukdom som beror på bakterier. Du kan också plötsligt få symtomen om orsaken till exempel är hjärtinfarkt eller infektion.

Kontakta en vårdcentral om du har lindriga besvär, till exempel att du blir mer andfådd än tidigare när du anstränger dig och har fått sämre ork. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Om det är bråttom

Ring 112 om något av följande gäller:

• Du får en stark, tryckande eller krampartad smärta i bröstet som inte försvinner inom 15 minuter.
• Du får plötsligt mycket svårt att andas.
• Någon har svimmat.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Följande råd gäller för dig som har fått en hjärtklaffsjukdom:

• Fortsätt att röra på dig.
• Sluta röka om du röker.

De flesta hjärtklaffsjukdomarna upptäcks vid vanliga undersökningar då läkaren lyssnar på hjärtat.

Blåsljud kan höras vid undersökning med stetoskop

Om läkaren hör ett blåsljud är det ett tecken på att något kan vara fel med hjärtat.

Vanligtvis hörs bara de två hjärttonerna. Men om läkaren hör blåsljud från hjärtat kan orsaken vara att du har en klaffsjukdom.

Du kan ha blåsljud från hjärtat utan att ha någon klaffsjukdom. Felet på klaffen kan också vara så litet att det inte har någon betydelse.

Ultraljud

Nästa steg är att undersöka hjärtat med ultraljud för att få mer information. 

Med ultraljud kan läkaren bedöma hjärtats funktion. Det går att mäta de olika hjärtrummens storlek och väggarnas tjocklek. Läkaren kan även se hur klaffarna och blodflödet fungerar. På så sätt kan hen se om klaffarna läcker eller är förträngda.

Ultraljudsundersökning kan göras antingen mot bröstkorgen eller i matstrupen. Matstrupen ligger närmare hjärtat än bröstkorgsväggen och ger bättre bilder av hjärtklaffarna. Ultraljudssändaren förs ner i matstrupen efter att du har fått bedövning i svalget.

Om ultraljudet visar att det finns ett betydande fel i hjärtklaffarna, remitteras du till en hjärtspecialist.

EKG – elektrokardiografi

EKG-undersökningen visar hjärtats aktivitet. Med hjälp av EKG kan läkaren se din hjärtrytm. Det kan bero på extraslag eller förmaksflimmer om rytmen är oregelbunden. Vissa klaffsjukdomar gör att vänster kammares muskulatur blir tjockare och det syns ibland på EKG. Ärr efter större hjärtinfarkter kan också synas.

Arbetsprov

Du kan få göra ett arbetsprov i form av ett cykeltest. Det är för att värdera arbetsförmåga och symtom, upptäcka eventuell kärlkramp och rytmstörningar samt hur blodtrycket utvecklas under arbete.

Ett arbetsprov kan vara särskilt bra för personer som inte anser sig ha symtom men som i själva verket vant sig vid en lägre funktionsnivå och inte tänker på att arbetsförmågan är nedsatt.

Datortomografi

Inför en klaffoperation utförs oftast datortomografi. På datortomografi kan man se förkalkningar i klaffarna och storleken på kroppspulsådern. Man kan också ofta se om det finns förträngningar i hjärtats kranskärl.

Kranskärlsröntgen

Ifall datortomografin inte säkert kan avgöra om förträngningar finns i kranskärlen kan en kranskärlsröntgen göras. Läkaren bedövar handleden eller ljumsken och för in tunna slangar som kallas katetrar genom artären upp till hjärtat. Där sprutas kontrastvätska in i kranskärlen för att se hur hjärtats blodförsörjning fungerar.

Blodprover

Du kan få lämna flera olika blodprover. Till exempel för att kontrollera blodvärde, njurarnas funktion och hur påverkat hjärtat är. 

Hjärtkateterisering

Blodtrycket i lungorna kan behöva mätas mer noggrant. Det är för att se hur mycket blod som pumpas ut i varje hjärtslag. Undersökningen kallas hjärtkateterisering och innebär att läkaren för in en tunn slang i ett blodkärl via din ena ljumske, arm eller din hals.

Du som har en hjärtklaffsjukdom och även har hjärtsvikt eller ökad vätskemängd i kroppen får läkemedel för detta.

Du blir opererad vid större klaffel som ger besvär eller påverkar hjärtat.

Aortastenos

Aortastenos är den vanligaste klaffsjukdomen. Vid aortastenos ersätts den förträngda klaffen med en konstgjord klaff, en så kallad klaffprotes. De flesta ingrepp görs genom att en klaffprotes förs in genom en kateter till hjärtat. Du får lokalbedövning och vårdtiden på sjukhus är 1-2 dagar.

Yngre patienter genomgår öppen hjärtkirurgi, där används hjärtlungmaskin, och vårdtiden är 5-7 dagar.

Klaffproteser

Det finns två olika typer av klaffproteser:

• Mekanisk klaffprotes. Den består av skivor som öppnas och stängs av blodströmmen. Fördelen är att protesen håller livet ut. Nackdelen är att du behöver få livslång behandling med läkemedel som förebygger blodproppar. Mekanisk klaffprotes finns bara för öppen hjärtkirurgi.
• Biologisk klaffprotes. Den tillverkas av hjärtvävnad från gris eller kalv och syntetiskt material. Fördelen är att du inte behöver använda läkemedel för att förebygga blodproppar. Nackdelen är att den här typen av klaff inte håller lika länge som den mekaniska klaffprotesen. Biologisk klaffprotes finns både för öppen hjärtkirurgi och för ingrepp via kateter.

Mitralisinsufficiens

Mitralisinsufficens innebär läckage i den så kallade mitralisklaffen. Vanligen lagas mitralisklaffen för att ta bort läckaget. Oftast används öppen hjärtkirurgi, för äldre patienter kan lagningen göras genom katetrar utan hjärtlungmaskin.

Ifall klaffen inte kan lagas kan klaffen bytas ut mot en protes, oftast genom öppen hjärtkirurgi.

Operation eller inte?

Ett byte av hjärtklaff gör vanligtvis att du mår bättre och får bättre kondition. Men vid alla operationer finns risk för komplikationer. Sådana komplikationer kan till exempel vara blödningar, infektioner, och rytmrubbningar. Därför görs en noggrann bedömning av hur mycket bättre din hälsa kan bli i förhållande till de risker som finns.

Beslutet om en operation ska göras eller inte tar du i samråd med läkaren. Det kan vara bra om även dina anhöriga är med och diskuterar beslutet.

Efter beslut om operation ska väntetiden vara högst 3 månader innan operationen är genomförd. Om väntetiden är längre i din region har du rätt att bli remitterad till en annan region för operation.

Innan operation

Risken för komplikationer minskar om du är rökfri innan operationen.

När operationen är klar

Efter en öppen hjärtkirurgi får du vanligtvis vård på en hjärtkirurgisk klinik i ungefär en vecka och därefter på ett rehabiliteringssjukhus i ytterligare en vecka.

Det tar ungefär tre månader innan du är återställd. Du behöver få behandling med blodförtunnande läkemedel resten av livet om du har fått en mekanisk klaffprotes.

Efter ingrepp med kateter kan du oftast lämna sjukhuset efter 1-2 dagars vård på hjärtkliniken.

Hjärtat är en muskel som pumpar runt blod i kroppen så att kroppens alla organ får syre.

I hjärtat finns fyra klaffar som ser till att blodet pumpas i rätt riktning genom hjärtat. 

Fickklaffarna

Aortaklaffen och klaffen till lungpulsådern är så kallade fickklaffar. De består av tre fickor som brukar kallas cuspar. När blodet från kammaren pressas mot fickklaffarna trycks dessa in mot kärlväggen och blodet kan passera. Under hjärtats vilofas vill blodet rusa tillbaka in i höger och vänster kammare, men det förhindras genom att fickorna fylls med blod och spänns ut.

Segelklaffarna

Klaffarna mellan förmak och kammare kallas för segelklaffar. De består av segelliknande flikar, som sitter fästade vid hålets kanter. När hjärtat drar ihop sig pressas segelklaffarna ihop och förhindrar att blodet strömmar tillbaka till förmaket.

Att få veta att man har en hjärtsjukdom kan orsaka stress och nedstämdhet. Det kan påverka hela ditt mående, till exempel din lust. 

Sexualiteten har betydelse för hälsan. Det gäller oavsett din ålder, om du lever ensam eller i en relation. Om din sexualitet påverkas negativt av dina besvär finns hjälp att få.

Det är vanligt att personer som har en hjärtsjukdom oroar sig för att ha sex. Det kan till exempel handla om oro för att anstränga hjärtat eftersom sexuella aktiviteter ofta innebär viss fysisk ansträngning och ökad puls. Men de flesta som har en hjärtsjukdom kan ha sex utan att det innebär en ökad risk att må sämre.

Prata med din läkare eller annan vårdpersonal om du har frågor om din sexuella hälsa. Läs mer om sexuell hälsa här.