Allergier och överkänslighet

Pollenallergi

Pollenallergi ger besvär som röda och kliande ögon, upprepade nysningar och rinnsnuva. Besvären börjar när träd och växter börjar blomma och släpper ifrån sig pollen i luften. Genom att ta läkemedel i tid kan du förebygga de värsta besvären.

Pollenhalterna i luften varierar från dag till dag, men även mellan olika år.
Pollenhalterna i luften varierar från dag till dag, men även mellan olika år.

Hur svåra besvär du får beror på hur känslig du är för pollen, och på vilka typer av pollen som finns i luften. Receptfria läkemedel kan ofta minska besvären, och ibland ta bort dem helt.

Här kan du läsa mer om allergi och överkänslighet.

Symtom vid pollenallergi

Vid pollenallergi är det vanligt att du får ett eller flera av följande symtom:

  • Du har vattnig snuva och nästäppa.
  • Du nyser mycket.
  • Du har klåda i näsan.
  • Du får röda, kliande ögon som rinner.
  • Du kan känna dig trött.

Liknar vanlig förkylning

Pollenallergi kan ge dig rethosta och andnöd, som brukar bli värre om du anstränger dig.

Pollenallergi liknar besvären vid vanlig förkylning. Men vid förkylning får du ofta också ont i halsen. Ibland får du även tjock, gul snuva och någon gång hög feber.

Besvären vid pollenallergi kan dessutom variera från dag till dag och varar under en längre tid än förkylning.

Kan orsaka astma

Ibland kan du få hosta eller andnöd under pollensäsongen. Det kan bero på att allergin orsakar astmabesvär.

Typiska symtom för astma är att du får hosta som inte går över, svårt att andas och pipande andning. Vanligast är att du får astmasymtom de dagar när det är mycket pollen i luften. Du kan också få astmabesvär när du är ute och rör dig under pollensäsongen.

Det är viktigt att du kontaktar en vårdcentral om du får astma. Där kan du få hjälp med lämplig medicinering.

När och var ska jag söka vård?

De allra flesta som får pollenallergi behöver inte söka vård eftersom de oftast blir hjälpta av receptfria läkemedel.

Kontakta en vårdcentral om en eller flera av följande saker stämmer:

  • Receptfria läkemedel hjälper inte.
  • Ett litet barn har pollenbesvär.
  • Du har astmasymtom med hosta eller svårt att andas.
  • Du har allergibesvär under hela året.

Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har svårt att andas.

Om det inte går eller är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Vad kan jag göra själv?

Har du besvär kan du börja ta receptfria allergitabletter. Du kan använda ögondroppar vid ögonbesvär. Vid nästäppa är nässprej med kortison det som brukar hjälpa bäst.

Du kan behöva kombinera allergitabletter, ögondroppar och nässpray med kortison vid svårare besvär.

Läs mer om läkemedel vid allergiska besvär i näsan och ögonen.

Börja med läkemedlen i tid

Börja ta läkemedel en till två veckor innan pollensäsongen för att undvika eller helt slippa allergiska besvär. Det kan ta två veckor innan läkemedlet fungerar helt.

Om läkemedlet inte fungerar efter två veckor kan du fråga personal på apoteket om råd. Glöm inte att ta med dig läkemedlen om du ska resa.

Följ pollenprognoserna

Pollenprognoser beräknar hur mycket pollen av olika slag det finns i luften där du befinner dig. Med hjälp av aktuella pollenprognoser kan du se vilken typ av pollen du troligen har reagerat på.

Pollenrapporten har en översikt över alla pollen i Sverige.

Här kan du se dina lokala pollenprognos.

Lär känna din allergi

Du kan lära dig vilka ämnen du är allergisk mot genom att notera i din kalender när du har besvär, samtidigt som du håller koll på pollenhalterna i området. Det kan hjälpa dig under nästkommande år, så att du kan börja med läkemedlen i tid för att minska besvären.

Hur gör jag för att undvika pollen?

Ofta är det svårt att undvika pollen eftersom de sprids med vinden. Men här är några saker du kan tänka på:

  • Vädra sovrummet på natten eller tidigt på morgonen när pollenhalterna är låga.
  • Ha fönstren stängda under dagen.
  • Torka blöta kläder eller sängkläder inomhus.
  • Gå ut tidigt på morgonen om du vill vara fysiskt aktiv utomhus.
  • Undvik nyklippta gräsmattor.
  • Ta inte in växter med pollen inomhus.
  • Undvik kontakt med husdjur som varit ute och fått pollen i pälsen.

Pollenallergi blir värre av tobaksrök. Undvik därför att röka eller att vistas i rökiga miljöer.

Undersökningar och utredningar

Oftast räcker det att du beskriver dina besvär för att en läkare ska veta att du har pollenallergi. Ibland kan du behöva göra en allergiutredning.

Då kan du antingen göra ett blodprov eller ett så kallat pricktest. Båda undersökningarna visar om man har allergiantikroppar mot ett visst ämne och ger lika säkra resultat.

Behandling vid pollenallergi

Det finns receptfria läkemedel för behandling av besvär i ögon och näsa. Du kan ofta klara behandlingen själv och bli symtomfri. Ibland kan det hjälpa att kombinera flera olika läkemedel, till exempel tabletter ihop med ögondroppar och nässprej.

Fråga på ett apotek om du känner dig osäker på vilket läkemedel som passar dig. Läs mer om läkemedel vid allergiska besvär i näsan och ögonen.

Du kan behöva börja ta läkemedel en till två veckor innan säsongen börjar. Fortsätt medicinera under hela säsongen. Målet med behandlingen är att du ska slippa besvär under hela pollensäsongen.

Om receptfri behandling inte hjälper

Kontakta din vårdcentral om du har kraftiga besvär eller om den receptfria behandlingen inte hjälper. Då kan du få råd, hjälp med justering av läkemedlen och eventuell vidare utredning.

Om du har provat en kombination av flera läkemedel och följt råden, men fortfarande har svårare besvär kan du få en behandling som kallas allergivaccination eller allergen immunterapi. Då får du sprutor eller tabletter. Behandlingen fungerar som ett slags vaccin mot allergin.

Vad är pollenallergi?

Allergi innebär att du är överkänslig mot något ämne. Här kan du läsa mer om allergi och överkänslighet.

Pollenallergi är vanligt. Under vår och sommar får ungefär en fjärdedel av befolkningen pollenbesvär. Allergin kan variera något i olika åldrar. De allra flesta reagerar på björkpollen och gräspollen. Men även pollen från örten gråbo och andra växter kan ge allergi.

Pollenallergi liksom andra allergier är ofta ärftlig, men behöver inte vara det. Ofta börjar besvären i fem till sexårsåldern men pollenallergi kan även komma senare i livet. För en del kan besvären minska med åldern.

Det är vanligt med korsallergi

Korsallergi betyder att kroppen reagerar på ämnen som liknar det du är allergisk mot i pollen. Då reagerar du som har allergi mot pollen även på viss mat.

Till exempel kan du få besvär av frukt, grönsaker eller nötter om du är allergisk mot björkpollen eller gråbopollen. Besvären av korsallergi blir tydligare under pollensäsongen, eftersom kroppen då är extra känslig.

Korsallergi mot björkpollen

Korsallergi mot björkpollen är vanligast. Du kan till exempel få symtom av något av det här:

  • Nötter, till exempel hasselnötter.
  • Baljväxter som jordnötter och soja.
  • Äpplen, päron och råa morötter.
  • Stenfrukter som mandel, körsbär, plommon, persika och aprikoser.

Korsallergi mot gråbopollen

Det är ovanligt att du får besvär av korsallergi mot gråbopollen. Om du får det kan du reagera mot till exempel det här:

  • Persilja, koriander, curry och kamomill.
  • Selleri, morötter och paprika.
  • Brödkryddor som anis, fänkål och kummin.

Korsallergi mot gräspollen

Det är ovanligt att du får besvär av vissa ämnen i mat på grund av att du är korsallergisk mot gräspollen.

Ovanligt att korsallergi ger kraftiga reaktioner

Korsallergi brukar sällan ge allvarliga allergiska reaktioner. Det beror på att de ämnen som orsakar reaktionen ofta bryts ner snabbt i magen och tarmarna.

Om maten värms upp förstörs ofta de ämnen som kroppen reagerar på. Då kan många äta maten utan att få besvär. Detta gäller däremot inte nötter. Det beror på att nötter är svåra att värma upp på ett sätt som gör att de inte orsakar besvär för den som är allergisk.

Olika sorters pollen

Pollensäsongen pågår från tidig vår till höst och varierar beroende på var i landet du bor. Du kan följa aktuella pollenprognoser på Pollenrapporten.se.

Björk, al och hassel

Björkpollensäsongen brukar börja i södra Sverige i början av april. I Mellansverige börjar den i mitten eller i slutet av april och i norra delen av Sverige lite senare. Det brukar skilja två till tre veckor mellan pollensäsongen i södra och norra Sverige.

Många som är allergiska mot björkpollen är även allergiska mot alpollen och hasselpollen, som finns i luften betydligt tidigare. Hasselpollen finns vanligtvis redan från slutet av februari och alpollen från mitten av mars. I juni avtar halterna av björkpollen, men i stället ökar mängden gräspollen och finns kvar fram till i augusti.

Gräs

Gräspollensäsongen kan börja i slutet av maj i södra Sverige, men brukar vara som mest intensiv i slutet av juni. Många som är allergiska mot gräs känner även av besvär i juli och in i augusti.

Gråbo

På sensommaren från slutet av juli och hela augusti blommar gråbo. Det är en växt som är vanlig vid diken och vägkanter. Gråboallergi kan ge symtom ända in i september månad.

Barrträd

I Sverige kommer den största mängden pollen från barrträd. Men pollen från gran och tall är inte allergiframkallande.

Pollenhalterna varierar 

Pollenhalterna i luften varierar från dag till dag, men även mellan olika år. Det finns mest pollen i luften när det är uppehållsväder och blåser, medan det blir låga halter under kyliga och regniga dagar.

Påverka och delta i din vård

Du ska få vara delaktig i din vård. Det står i patientlagen. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs.

Läs om hur du kan vara med och bestämma om din vård här.

Barn ska få vara delaktiga i sin vård. Det finns ingen åldersgräns för det. Barnets möjlighet att ha inflytande över vården beror på hens ålder och mognad.

Om du behöver tolk

Du kan få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du kan också få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.

Om du behöver hjälpmedel

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Film: så här kan du förbereda dig inför ett besök i vården

Film om hur du kan förbereda dig inför och under ett besök i vården.

Mer på 1177.se

Allergier och överkänslighet

Här kan du läsa mer om allergier och överkänslighet.

Allergiutredning

Du kan behöva göra en allergiutredning om du misstänker att du har en allergi, men inte vet mot vad. Under utredningen får du berätta om dina besvär. Du kan också behöva genomgå olika undersökningar.

Hjälp att sluta röka

Det är aldrig för sent att sluta röka. Kroppen börjar återhämta sig nästan omedelbart när du gör ett rökstopp.

Till toppen av sidan