Huvudvärk och migrän

Huvudvärk hos barn

Det är vanligt att barn har tillfällig huvudvärk. Det kan till exempel bero på en förkylning eller att barnet har ätit eller druckit för lite. Tillfällig huvudvärk går ofta över med receptfria smärtstillande läkemedel. Ibland kan barnet behöva annan behandling.

Den här texten handlar om huvudvärk hos barn. När barnen kommer i övre tonåren kan det passa bättre att läsa texten Huvudvärk hos vuxna.

Det finns många olika typer av huvudvärk. Det är viktigt att veta vilken typ av huvudvärk ditt barn har för att få rätt behandling.

Olika typer av huvudvärk

Det är vanligt att barn får huvudvärk. Barn kan få ont i huvudet av många olika anledningar. Det kan till exempel bero på förkylning, hunger, stress eller att de har sovit för lite.   

Om barnet får huvudvärk någon gång ibland kan receptfria läkemedel vid tillfällig smärta vara ett enkelt sätt att bli av med värken. Men det är viktigt att barnet inte tar läkemedlen oftare än nio dagar i månaden.

Om huvudvärken kommer ofta är det viktigt att hitta orsaken. Då blir det lättare att hitta sätt att minska besvären. Om det behövs kan ni få hjälp av vården.

Det finns många olika typer av huvudvärk. Här är några exempel.

Spänningshuvudvärk

Spänningshuvudvärk känns oftast på båda sidor av huvudet. Den är tryckande och molande. Barnet kan känna det som att ha en trång mössa på huvudet. Spänningshuvudvärk blir inte värre av fysisk aktivitet.
Läs om spänningshuvudvärk.

Migrän

Migrän brukar göra att barnet mår illa. Smärtan kommer i anfall med intensiv huvudvärk i ena sidan av huvudet. Migrän hos barn kan pågå i flera timmar men brukar inte pågå i mer än tolv timmar. Migrän blir oftast värre av fysisk aktivitet.
Läs om migrän.

Huvudvärk vid infektion

Barn kan få huvudvärk i samband med infektioner, till exempel vid förkylning.

Huvudvärk efter slag mot huvudet

Barn kan få huvudvärk efter att ha slagit i huvudet.
Läs om när barn slår i huvudet.

Vad kan jag göra om mitt barn har huvudvärk?

Det finns en del som du kan hjälpa barnet med för att slippa huvudvärk.

Att leva hälsosamt kan göra att barnet slipper huvudvärk

Regelbundna måltider, lagom med rörelse och aktiviteter, frisk luft och dagsljus kan göra att barnet slipper huvudvärk. Det är också viktigt att få tillräckligt med sömn.

Läs om sömn för dig som är tonåring på UMO.se.

Receptfria läkemedel vid tillfällig huvudvärk

Receptfria smärtstillande läkemedel kan hjälpa vid tillfällig huvudvärk.

Läs om barn och receptfria läkemedel vid tillfällig smärta.

För mycket läkemedel kan ge fler dagar med huvudvärk

Receptfria smärtlindrande läkemedel mot huvudvärk ger bara tillfällig hjälp. Barnet ska därför inte använda dem under en längre tid eller för ofta. Använd dem högst 2–3 gånger i veckan, annars kan barnet få huvudvärk oftare.

Ha koll på hur mycket läkemedel barnet tar

Skriv upp i mobilen eller en kalender vilken sorts läkemedel barnet tar, hur mycket och hur ofta. Då blir det lätt att hålla koll på hur mycket läkemedel barnet får i sig. Tonåringar kan ofta skriva upp detta själva medan yngre barn kan behöva hjälp av en vuxen.

Skriv en huvudvärksdagbok

Det är bra att skriva upp saker om huvudvärken, till exempel i mobilen, en app eller i en kalender. Det gör det lättare att se vad huvudvärken kan bero på. Tonåringar kan ofta skriva själva medan yngre barn kan behöva hjälp och stöd av en vuxen.  

Skriv till exempel upp följande:

  • Hur ofta huvudvärken kommer.
  • Hur länge den pågår.
  • Hur intensiv den är.
  • Om barnet tar läkemedel mot huvudvärken och i så fall vilket läkemedel.

Efter en tid kan det bli lättare att se vad som verkar bidra till huvudvärken. Då blir det också lättare att försöka undvika sådant som ökar risken för huvudvärk.

Du kan söka efter appar som kan användas som huvudvärksdagsböcker eller ladda ner en gratis här: Huvudvärksdagböcker, Huvudvärksförbundet.se.

När och var ska jag söka vård?

Huvudvärk går ofta över av sig själv. Men ibland kan barnet behöva hjälp av vården.

Ring telefonnummer 1177 om ett barn har slagit i huvudet och du tror att barnet kan ha en hjärnskakning eller någon annan skada på huvudet eller ögonen.

Kontakta en vårdcentral om något av följande stämmer:

  • Barnet har huvudvärk som inte går över och som inte lindras av receptfria läkemedel.
  • Barnet använder läkemedel mot huvudvärk flera gånger i veckan.
  • Barnet har huvudvärk som känns annorlunda än vid tidigare tillfällen.
  • Barnet har huvudvärk och personligheten eller beteendet har förändrats den senaste tiden.
  • Barnet har huvudvärk och har också cancer.

Vänta tills det blir vardag, om det är helg. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om något av följande stämmer:

  • Barnet har kraftig huvudvärk, feber och trötthet. Barnet vill ligga stilla och verkar stel i nacken.
  • Barnet får plötslig intensiv huvudvärk och blir trött och ger inte samma kontakt som vanligt.
  • Barnet har huvudvärk som ökat under en tid.
  • Barnet vaknar av huvudvärken eller har huvudvärk och kräks på morgonen.
  • Barnet har huvudvärk och svaghet eller förlorad känsel i någon del av kroppen.
  • Barnet har huvudvärk och yrsel eller problem med balansen.
  • Barnet har huvudvärk och skakningar eller ryckningar i någon del av kroppen. 
  • Barnet har huvudvärk som inte går över efter att ha fått ett slag mot huvudet.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan barnet eller du som är närstående få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var ni kan söka vård.

Undersökningar och utredningar

När ni träffar en läkare får du eller barnet svara på frågor om huvudvärken. Det är bra om ni kan förbereda er innan läkarbesöket. Här är några frågor som ni kan fundera på.

Hur brukar huvudvärken kännas?

  • Är huvudvärken lätt eller svår?
  • Har barnet huvudvärk i hela huvudet eller bara på ena sidan?
  • Känns huvudvärken tryckande, molande eller pulserande?
  • Har huvudvärken förändrats från hur den tidigare har känts?

Hur ofta och hur länge brukar barnet ha huvudvärk?

  • Hur många dagar i månaden?
  • Hur länge brukar den hålla i sig?
  • När hade barnet huvudvärk de senaste gångerna? Ange tid på dygnet och veckodag, om det går.

Vad kan huvudvärken bero på?

  • Verkar den utlösas av stress eller oro?
  • Får barnet besvär när hen har ätit eller druckit vissa saker?
  • Har barnet hunnit få mens och får huvudvärk i samband med det?

Använder barnet läkemedel mot huvudvärken?

  • Vilka?
  • Hur ofta?
  • Hjälper de?

Hur brukar huvudvärken påverka barnet?

  • Blir barnet känsligt mot ljus och ljud?
  • Mår barnet illa och kräks?
  • Blir den värre av lätt fysisk aktivitet eller behöver barnet lägga sig ner när det är som värst?

Utifrån svaren kan läkaren oftast bedöma vilken typ av huvudvärk det är. Barnet kan också behöva undersökas med datortomografi eller med magnetkamera.

Ibland kan det behövas en bedömning av en läkare som är specialist på huvudvärk.

Behandling

Det finns olika behandlingar för olika typer av huvudvärk.

Behandling med läkemedel

När huvudvärken är tillfällig hjälper det ofta med receptfria läkemedel. Vid svårare värk kan barnet ibland få receptbelagda läkemedel.

Andra typer av behandling

Ibland ger inte läkemedlen tillräcklig hjälp. Då finns det andra typer av behandlingar som barnet kan vara hjälpt av.

Innan barnet börjar med en annan behandling är det viktigt att ni först har talat med en läkare. Det är för att barnet ska få den behandling som brukar hjälpa för just den typen av huvudvärk som barnet har.

Påverka och delta i din vård

Du ska få vara delaktig i din vård. Det står i patientlagen. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs.

Läs om hur du kan vara med och bestämma om din vård här.

Barn ska få vara delaktiga i sin vård. Det finns ingen åldersgräns för det. Barnets möjlighet att ha inflytande över vården beror på hens ålder och mognad.

Om du behöver tolk

Du kan få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du kan också få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.

Film: så här kan du förbereda dig inför ett besök i vården

Film om hur du kan förbereda dig inför och under ett besök i vården.

MER PÅ 1177.SE

Sömnbesvär hos barn

Det är vanligt att barn ibland sover sämre än vanligt, eller har svårt att somna. Många barn drömmer mardrömmar i perioder. Lite ovanligare sömnbesvär är att gå i sömnen eller att ha nattskräck.

Stress hos barn

Stress är en del av livet och barn brukar klara av stress under kortare perioder. När det är stressigt är det viktigt att barnet får koppla av och ta igen sig. För mycket stress kan ge besvär.

Bup, barn- och ungdomspsykiatrin

Bup är en förkortning för barn- och ungdomspsykiatrin, och är till för barn och unga upp till 18 år som behöver psykiatriskt stöd eller vård.

Till toppen av sidan