Stomi för urin

Skriv ut (ca 10 sidor)

En stomi för urin, eller urostomi, kan behövas om urinvägarna har skadats så att det blivit svårt eller omöjligt att kissa på vanligt sätt. Stomin är en öppning på magen som skapas genom en operation. Urinen rinner sedan ut genom stomin istället för urinvägarna och samlas upp i en stomipåse.

Skriv ut

Det finns många olika anledningar till att en stomi kan behövas. Den vanligaste orsaken är cancer i urinblåsan. Andra orsaker kan vara kronisk inflammation i urinblåsan, skador efter olycksfall, medfödda skador eller stort urinläckage.
Att få en stomi kan innebära en stor omställning, men för de flesta brukar det gå snabbt att vänja sig. Du kan leva som vanligt, med till exempel kroppsarbete, sex och motion.

Förberedelser

Förberedelser

Innan du genomgår en stomioperation ska du få information om vad en stomi är, hur den ska skötas, och hur urinvägarna och tarmsystemet fungerar. Informationen brukar ges av en stomiterapeut, som är en specialutbildad sjuksköterska. Du ska också få veta vad som händer på vårdavdelningen efter operationen.

Informationen om hur själva operationen går till brukar oftast ges av den läkare som ska utföra operationen. Det är vanligen en urolog, en läkare som är specialiserad på sjukdomar i urinvägarna. Före operationen träffar du också en narkosläkare som informerar om sövning under operationen och smärtlindring efter den.

Om du känner dig orolig inför operationen kan du prata med läkaren som ska operera dig, stomisköterskan eller en kurator. Närstående är alltid välkomna att delta i förberedelserna.

Bra att sluta röka

Om du röker är vinsterna många med att sluta inför en operation. Såren läker snabbare, blodcirkulationen och konditionen förbättras så att du fortare återhämtar dig. Du bör helst sluta röka helt, men om det inte lyckas så är det bra om du kan avstå från rökning före operationen och även de första veckorna efteråt. Om du behöver hjälp att sluta röka kan läkaren berätta vilket stöd som finns att få.

Fäll ihop

Hur går behandlingen till?

Hur går behandlingen till?

När du ska bli opererad och få stomin blir du inlagd på sjukhus, oftast dagen före operationen.

Operationen är oftast planerad och brukar ta cirka två timmar. Ofta, men inte alltid, tas urinblåsan bort samtidigt. Om du ska få urinblåsan borttagen kan operationen ta sex till åtta timmar.

Viktigt med rätt placering av stomin

Före operationen ritar läkaren eller stomiterapeuten ut den plats på magen som de bedömt är bäst för att placera en stomi. Oftast är det till höger nedanför naveln, eftersom det då brukar gå att se stomin när den ska skötas om. Det en fördel om huden är slät och jämn där stomin ska vara. Det är också viktigt att stomin placeras så att den får plats under den typ av kläder du brukar använda.

Det är även vanligt med mediciner som ska tas före operationen. Det är oftast antibiotika och en spruta med läkemedel som motverkar att blodproppar bildas. Det kan också hända att du får lugnande medel och att du behöver få vätska med salter och socker via dropp. Medicinen ges av en sjuksköterska på vårdavdelningen.

En bit tunntarm används

När du ska opereras och få en stomi för urin är du sövd. Oftast får du också ryggbedövning som smärtlindring både under och efter operationen.

Oftast gör läkaren ett snitt i magen mellan blygdbenet och upp till naveln för att komma åt urinblåsan, urinledarna och tarmen. Ibland görs operationen med titthålsteknik, som innebär att du får fem mindre hål i magen där olika instrument och en kamera förs in. Läkaren kan då se och arbeta i buken utan att behöva öppna den.

Om urinblåsan ska tas bort görs det först. Nästa steg i operationen är att läkaren använder en bit på 15 till 20 centimeter av tunntarmen för att skapa stomin. Den blir då urkopplad från tarmsystemet men sitter kvar i sitt fäste. Resten av tunntarmen sys sedan ihop så att den kan fungera som vanligt.

Tarmen vänds ut och in

Därefter görs öppningen för urostomin på den plats som markerades före operationen. Den brukar placeras en bit ifrån operationssåret för att det inte ska bli problem med att sätta fast stomibandaget. Läkaren lösgör sedan urinledarna från urinblåsan och fäster dem till ena änden av den tarmbit som ska användas för stomin. 

Den andra änden av tarmbiten dras därefter ut genom öppningen i magen. Tarmdelen som sticker ut vänds ut och in. Sedan sys kanterna fast mot huden. Nu är stomin klar och står ut som en knopp. Det är tarmens insida som syns utåt. Den är klädd med en slemhinna som är blodkärlsrik och ger stomin dess röda rosa färg. Stomins utsida är glatt och fuktig av det slem som produceras. En stomi brukar vara två till fyra centimeter i diameter.

Till sist försluts operationssåret. Invändigt sys bukväggen ihop med tråd som försvinner av sig själv, men huden försluts ofta med så kallade agraffer, en slags häftklämmor. Man brukar ha förband över såret efter operationen så länge det kommer någon vävnadsvätska. Läkningstiden varierar från person till person.

När operationen är klar

Efter operationen rinner urinen ut genom stomin i samma takt som den bildas i njurarna. Det finns alltså inget i en stomi som håller tätt mot urinflödet, utan från och med nu måste alltid ett stomibandage vara påsatt.

Efter operationen kan det göra ont, och du får smärtstillande läkemedel för att slippa det. Hur länge det behövs smärtstillande kan variera. En del behöver smärtstillande endast under tiden de är på sjukhus, medan andra kan behöva det i flera veckor efter sjukhusvistelsen.

Du får stanna på sjukhuset från några dagar till ett par veckor beroende på vad som gjorts samtidigt som stomioperationen. Det är vanligt att må illa och kräkas eftersom tarmens funktion påverkas av operationen. För att förebygga illamåendet är det viktigt att du kommer upp ur sängen dagen efter operationen och försöker äta. Det brukar finnas möjlighet att träffa en sjukgymnast som informerar och instruerar i andningsgymnastik och hur du tar dig upp ur sängen.

Om du blivit sydd tas stygnen bort hos en distriktssköterska efter ungefär två till tre veckor. Om agraffer använts ska du få dem borttagna hos stomiterapeuten eller distriktssköterskan efter cirka två veckor. Direkt efter operationen är stomin svullen, men den minskar i storlek med tiden.

Fäll ihop

Praktiska råd

Praktiska råd

Illustration som visar en person som har stomi.

Stomin behöver rengöras varje dag

Stomin ser ut som en rosa knopp. Den behöver göras ren dagligen samtidigt som du byter påse.

Illustration som visar en person som har stomi med en hudskyddsplatta fäst mot huden.

Hudskyddsplattan förhindrar hudirritation

Hudskyddsplattan som fästs mot huden är tillverkad av ett hudvänligt mjukt material som sällan orsakar hudirritation. Det är bra för huden att luftas ungefär en kvart i samband med att du byter hudskyddsplatta.

Illustration som visar en person som har stomi, med stomibandage och påse.

Stomipåsen döljs under kläderna

Stomipåsen är tillverkad av plast i flera lager för att vara säker och tät. Hela stomibandaget kan döljas under kläderna och påsen brukar bytas en gång om dagen.

Stomibandaget gör att du ofta kan leva som vanligt

När du ska opereras och få en stomi kan du ha många frågor. Vanliga funderingar är om det luktar när man har en stomi och om det är något man inte kan göra. Många vill till exempel veta om man kan bada, hur man gör när man ska duscha och om man kan resa utomlands. Svaret är att det inte luktar och att man ofta kan leva som vanligt när man har en stomi.

Förutsättningen för att leva som vanligt är att du har en uppsamlingspåse med fästplatta, även kallad bandage, som sluter tätt runt stomin. Bandaget och andra hjälpmedel som du behöver skrivs ut av en stomiterapeut eller sjuksköterska med behörighet, till exempel en distriktssköterska. Du får det utskrivet på e-recept eller så kallade hjälpmedelskort som är en motsvarighet till recept. Alla hjälpmedel beställs på apotek.

Här kan du läsa mer om kostnader för läkemedel på recept.

Stomibandaget håller för de flesta vardagliga aktiviteter som till exempel kroppsarbete, sexuellt samliv och motion. Det tål också bad, dusch, bastubad, bassäng- och utomhusbad.

Det går även bra att duscha utan bandage, men du ska undvika att få tvål eller schampo på stomiknoppen.

Sola kan du göra som vanligt, men stomin bör vara täckt. Det beror på att tarmslemhinnan, som nu är vänd utåt, inte bör utsättas för direkt solljus.

Olika typer av stomipåsar

Stomipåsen är tillverkad av plast i flera lager för att vara säker och tät. Den platta som fästs mot huden är tillverkad av ett hudvänligt mjukt material som sällan orsakar hudirritation. Plattan brukar kallas hudskyddsplatta.

Stomipåse med platta brukar kallas bandage. Det finns både så kallat endelsbandage och tvådelsbandage. Vid endelsbandage sitter plattan ihop med påsen och du byter allt en gång per dygn. Tvådelsbandage innebär att du har en lös platta som du själv fäster en påse vid. Plattan kan ofta sitta på i två till tre dagar, men påsen byter du dagligen. Vilken modell som passar bäst provar du ut tillsammans med en stomiterapeut. Båda typerna av stomipåsar finns i olika storlekar, vanligtvis kallade mini, midi och maxi.

Påsar för urostomi har en liten kranöppning i botten för tömning. De har också backventil för att urinen inte ska kunna rinna upp över stomin när du ligger ned. Stomipåsens innehåll töms i toaletten flera gånger om dagen och på natten kan stomipåsen kopplas till en större urinuppsamlingspåse. Den har en lång slang och kan läggas på golvet eller hängas på sängkanten. På så sätt slipper du gå upp för att tömma påsen under natten.

Viktigt med rätt storlek på hålet

Det kan vara bra att få hjälp av en stomiterapeut eller annan sjukvårdspersonal med att klippa en mall för hålet i hudskyddsplattan så att det passar just din stomi. Urinen kan irritera huden och det är därför viktigt att hålet i stomipåsens hudskyddsplatta är väl anpassat till stomins storlek och form. Det är också viktigt eftersom det inte finns vanlig känsel i tarmen och det därför inte känns om du får ett skavsår från ett stomibandage som är klippt med för litet hål.

Bra att ha med sig extra bandage

Det är klokt att alltid ha ett litet reservset med stomibandage med sig i handväskan eller innerfickan om ett bandage skulle behöva bytas när du inte är hemma.

Om du har stomi kan du resa precis som vanligt, men måste tänka på att packa extra bandage i både handbagage och incheckade väskor för den händelse att något bagage kommer bort. Du kan få små enkla resecertifikat med text på flera språk av din stomiterapeut. Texten förklarar att du har stomi och vad det innebär.

Tömning och rengöring

Stomin brukar behöva göras ren och påsen bytas varje dag. Den bästa tiden är på morgonen, eftersom urinproduktionen är som minst då. Det är bra att ha en plastpåse till hands, så att det blir enkelt att kasta det material som är använt. En del föredrar att göra rent stomin i samband med duschning. Det brukar även gå bra att luta sig över ett handfat för att göra rent stomin.

När du ska sköta en stomi för urin tömmer du först påsen, eftersom den blir lättare att hantera då. Sedan avlägsnas stomibandaget försiktigt. Du ska aldrig riva eller snabbt rycka bort en stomiplatta, eftersom det kan ge hudskador. Det är bra att använda en mjuk kompress som är fuktad i ljummet vatten. Du trycker på huden med den ena handen och drar försiktigt bort plattan med den andra. Det är bra att börja i plattans överkant och arbeta metodiskt ner mot sidorna, så att det som avlägsnas sist är delen nedanför stomin.

För rengöring av huden runt stomin är det bra att använda mjuka kompresser och ljummet vatten. Använd inte tvål eller lösningsmedel. Huden ska sedan vara torr innan ett nytt bandage sätts på. Stomiplattan fästs nerifrån och uppåt. Då ser du lättare att plattan sluter tätt.

Kompresser och hudskyddsmedel får du också på recept. Använd bara medel och krämer som är speciellt rekommenderade att använda på huden runt en stomi. Är du osäker kan du rådfråga en stomiterapeut.

För att stomiplattan ska fästa ordentligt måste hårväxt rakas bort med engångsrakhyvel eller trimmer. Raka alltid medhårs, antingen torrt eller efter att först ha smörjt huden med en mjukgörande kräm.

Vanligt med hudproblem

Det är vanligt med hudproblem när man har stomi, eftersom urinen irriterar om den kommer ut på huden. Du kan också få hudirritation, som oftast är övergående, under påsens fästplatta. Det är bra för huden att luftas 15 till 20 minuter när man byter bandage. För att förhindra att det kommer urin på huden kan du hålla för stomiöppningen med till exempel en kompress medan du luftar. Om du får hudproblem är det bra att prata med en stomiterapeut.

För att undvika hudirritation är det alltså viktigt att stomibandaget sitter bra och att det är tätt kring stomin. Det finns olika produkter som kan underlätta detta, till exempel tätande ringar eller ett särskilt tätningsmaterial på tub. Ibland behövs speciella så kallade konvexa plattor som buktar mot huden. Hudproblemen kan ibland minska genom att bandaget inte byts lika ofta.

Allergi som orsakats av själva materialet i en stomiplatta eller stomipåse är mycket ovanligt.

Bråck

Ibland kan det uppstå bråck vid stomin. Om du har ett bråck buktar huden ut runt stomin och det kan bli svårt att fästa stomibandaget. Det kan göra ont och kännas tungt runt utbuktningen. Om du misstänker att du har bråck ska du kontakta en urolog eller stomiterapeut. Ibland kan du behöva använda en speciell gördel som skrivs ut på recept. Ibland behöver bråcket opereras.

Stomi och graviditet

Kvinnor kan bli gravida och föda barn även efter att ha fått en stomi. Ofta blir stomin större och lite plattare allt eftersom magen växer. Det betyder att storleken på hålet som klipps i stomibandagets platta behöver ökas, eller att du måste byta till ett annat slags stomibandage. Efter förlossningen kan du oftast återgå till den typ av stomibandage du hade tidigare.

Fäll ihop

Att leva med en urostomi

Att leva med en urostomi

Hur det känns att få en stomi varierar från person till person och beror mycket på varför man fått den.

En del upplever det som en förlust att få stomi. Man kanske är ledsen över att ha förlorat kontrollen över hur man kissar och känner sorg över att kroppen inte ser ut som den gjorde innan operationen.

Men det kan också finnas fördelar med att få en stomi. Det gäller särskilt om du haft stora problem med urinvägarna före operationen och inte kunnat leva som du önskat. Det kan ha varit svårt att lämna hemmet på grund av rädsla och risk för att läcka urin. Med en stomi blir det åter möjligt att gå ut och ha kontroll över situationen.

Det brukar gå bra att anpassa sig ganska snabbt till den nya situationen. Även närstående kan påverkas av att du får en stomi. Därför är det bra att närstående skaffar sig information och lär sig hur stomin ska skötas. Det kan de till exempel göra genom att följa med när du besöker en stomiterapeut.

Påverkan på sexlivet

En stomi är inget hinder för att ha sex, men ibland kan den synliga förändringen på kroppen påverka självbilden och kroppsuppfattningen. Det kan i sin tur påverka viljan att visa sig för andra och lusten att ha sex. Då kan man ha god hjälp av en kurator, som finns på de flesta urologkliniker, eller av en sexolog, som finns på många håll.

Men för många kan sexlivet bli bättre efter operationen än före, eftersom man ofta varit ganska svårt sjuk.

Om urinblåsan tas bort i samband med operationen kan nervförsörjningen och blodcirkulationen till könsorganen påverkas hos både kvinnor och män. Hos kvinnan blir slidan kortare, vilket kan försvåra samlag. Irritation och torrhet i slidans slemhinna är vanligt. Ta upp sådana problem vid uppföljningsbesöket hos läkaren, som kan ge råd och skriva ut läkemedel. Det går också bra att fråga stomiterapeuten, som har stor kunskap om området. Till exempel kan vattenbaserad glidsalva eller vaselin, vagitorier, smärtstillande gel, alternativa samlagsställningar eller hormonbehandling hjälpa.

När urinblåsan opereras bort brukar även prostatan eller delar av den tas bort. Det innebär att män efter en sådan operation endast kan få så kallad torr orgasm, det vill säga en orgasm utan att det kommer någon sädesvätska.

Det är vanligt att erektionsnerverna blir skadade under operationen så att mannen inte kan få stånd. Nattlig erektion eller morgonstånd är tecken på att förmågan att få erektion finns kvar. Om du behöver hjälp i form av potenshöjande medicin, kan urologen ge råd och skriva ut recept.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 10 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-10-07
Redaktör:

Katti Björklund, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Riitta Ahonen, sjuksköterska, stomiterapeut, Karolinska universitetssjukhuset, Solna

Helena Walfridsson, läkare, specialist i urologi, Universitetssjukhuset i Örebro

Illustratör:

Lotta Persson, illustratör, Göteborg