Så skyddas och hanteras dina uppgifter

Din journal

När du söker och får vård dokumenteras det i en journal. Det görs framför allt för att din vård ska bli så bra och säker som möjligt. Genom att läsa din journal kan du också bli mer delaktig i din vård och behandling.

All legitimerad personal inom hälso- och sjukvården måste skriva ner sina bedömningar, råd, åtgärder och liknande i en journal. Det finns även personal utan legitimation som måste föra journal.

Journalen kallas också patientjournal.

Vad ska journalen innehålla?

Det är patientdatalagen som reglerar hur journaler ska hanteras. Lagen styr bland annat hur journalerna ska skrivas och hur uppgifterna ska skyddas.

Enligt lagen ska en journal alltid innehålla följande:

  • uppgifter om din identitet, oftast namn och personnummer
  • uppgifter om varför du får vård
  • uppgifter om din diagnos, dina undersökningar och behandlingar
  • uppgifter om vilken information du har fått och vilka beslut som har tagits om dina behandlingsalternativ
  • information om du har beslutat att tacka nej till viss vård eller behandling
  • information om vem som gjorde anteckningen och när den gjordes.

Ett undantag är vid hiv-test. Då har du rätt att vara anonym. En journal med dina personuppgifter skapas om testet visar att du har hiv.

I journalen ska det också stå om du har lämnat samtycke till att prover från dig sparas i så kallade biobanker. Det ska även finnas uppgifter om dina läkemedel.

Det skapas en journal även om du är medvetslös när du kommer till vården och vårdpersonalen inte vet vem du är. Din identitet fastställs då så snart det är möjligt.  

Journalanteckningarna ska vara tydliga

Anteckningarna i journalen ska vara skrivna på svenska. De ska vara tydliga och så långt som möjligt gå att förstå även för dig som inte är medicinskt kunnig.

Ibland kan det ändå vara svårt att förstå de begrepp och uttryck som används. Be läkaren eller den som har skrivit anteckningarna att förklara om du inte förstår.

En journalanteckning ska som regel vara underskriven av den som ansvarar för uppgifterna i anteckningen. Det kallas för att anteckningen är signerad.

Ingen får ändra i journalen

Det är förbjudet att radera eller göra text oläslig i en journal. Den som antecknar i journalen får bara rätta felaktigheter genom att markera det som är felaktigt och skriva in nya anteckningar.

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kan besluta att en journal eller delar av en journal får förstöras. Du kan läsa mer om det senare i texten.

Om du tycker att det står fel i journalen

Det ska antecknas i journalen om du som patient tycker att en uppgift inte stämmer. Däremot har du inte rätt att själv skriva i din journal eller bestämma vad som ska stå i den.

Tillfällen när journalen kan användas

Journalen används främst för din vård och behandling. Den kan också användas vid andra tillfällen:

  • Det ska göras en utredning kring den vård som du har fått.
  • Journalen behövs för uppföljning och utveckling av vårdverksamheten.
  • Den behövs för att avgöra försäkringsärenden eller andra ansvarsfrågor.
  • Journaler kan också användas i forskning eller vid utredningar om ärftliga sjukdomar.

Att läsa sin journal

Det finns flera sätt att läsa sin journal på. Ett sätt är att läsa journalen via nätet genom att logga in på 1177.se. Här kan du också läsa journalanteckningar från samtal med 1177 på telefon. Det varierar mellan regionerna hur mycket information du kan se i journalen när du loggar in.

Du kan också kontakta det ställe där du har behandlats om du vill läsa din journal. Ibland finns det en särskild enhet i regionen som du ska kontakta. Vanligtvis har du rätt att få en kopia av din journal utan att det kostar något.

Vårdpersonalen gör alltid först en bedömning av om en journal kan lämnas ut. Efter det har du i princip alltid rätt att läsa din egen journal.

Ibland lämnas journalen inte ut

Det finns tillfällen då du kan du bli nekad att läsa din journal. Det kan till exempel vara om den ansvarige läkaren bedömer att det finns starka medicinska skäl till det. Det händer väldigt sällan.

Ibland sekretessbeläggs delar i journalen. Det innebär att de delarna inte kan lämnas ut. Det är ofta när det finns uppgifter i din journal som rör någon annan person som kan påverkas negativt om uppgifterna lämnas ut.

Att läsa barns journaler

Som vårdnadshavare får du som regel ta del av ditt barns journal, men när barnet blir äldre krävs oftast att barnet först godkänner det. Det brukar vara när barnet är i tonåren.

Journalen lämnas inte ut om personalen misstänker att barnet far illa hos vårdnadshavaren.

Du kan överklaga om du inte får läsa din journal

Du kan överklaga om du inte får läsa hela eller delar av din journal. Begär att få beslutet skriftligt så kan du sedan överklaga det. Du överklagar till kammarrätten om journalen finns inom regionen eller kommunen.

Vårdpersonal inom den privata hälso- och sjukvården som säger nej till att lämna ut hela eller delar av journalen måste meddela IVO om det. IVO gör då en egen bedömning av om journalen kan lämnas ut. Du kan överklaga till kammarrätten om även IVO beslutar att journalen eller delar av den inte ska lämnas ut.   

Halland

Beställa journalkopior i Halland

De flesta mottagningar i Halland erbjuder möjlighet att beställa journalkopior via e-tjänsterna på 1177. Logga in för att beställa journalkopior.

Du kan också kontakta din mottagning så hjälper de dig att få journalkopior.

Journalen skyddas av sekretess

Det som står i din journal skyddas av sekretess. Det innebär att alla uppgifter ska skyddas mot att obehöriga personer får tillgång till dem och kan sprida dem.

Det är bara den personal som deltar i vården av dig som har rätt att läsa journalen. Det är till exempel inte tillåtet för vårdpersonal att läsa din journal bara för att du råkar vara en vän eller ni är släkt.

Även personal som av något annat skäl behöver uppgifter i din journal för sitt arbete inom vården får ta del av uppgifterna. Det kan till exempel vara för att kunna boka in dig på ett besök.   

Vissa myndigheter kan ta del av information i journalen

Vissa myndigheter kan ha rätt att ta del av uppgifter i journalen. Till exempel kan uppgifter i journalen lämnas till IVO utan att du har gett samtycke till det. Även Försäkringskassan och socialtjänsten kan ha rätt att ta del av uppgifter i journalen utan ditt samtycke.

Alla besök i journalen registreras

Varje gång vårdpersonal tittar i en digital journal ska det dokumenteras. Det görs elektroniskt i journalen.

Vårdgivaren ska regelbundet kontrollera vem som har tagit del av uppgifterna i journalerna och att personen hade rätt behörighet för att göra det.

Journaler sparas i minst tio år

Journaler måste sparas i minst tio år efter den senaste anteckningen. I regioner och kommuner sparas en stor del av uppgifterna i journalen för all framtid.

Även privata vårdgivare är skyldiga att behålla journalerna i minst tio år, sedan får de förstöras. 

Elektroniska journaler sparas inte på internet, utan i lokala journalsystem.

Halland

Begära loggutdrag i Halland

Det går att i efterhand kontrollera vem som varit inne i journalen, genom att göra ett loggutdrag. 

Du har rätt att veta vem som läst din journal

Du kan alltid få veta om någon har läst i din journal genom ett så kallat loggutdrag. I loggutdraget kan du se när och från vilken mottagning personer har läst i din journal.

Kontakta den mottagning där du fick vård för att få ett loggutdrag. I vissa regioner kan du se det direkt i din journal via nätet.

Ibland finns det en särskild enhet i regionen som du ska kontakta.

Loggutdraget ska vara tydligt och begripligt.

Att spärra uppgifter inom en vårdgivare

Som patient kan du begära att uppgifter i journalen inte ska visas för andra mottagningar hos din vårdgivare. Det kallas för att spärra uppgifter i journalen.

Det står i journalen om det finns spärrade uppgifter, men det går inte att se själva innehållet.

Du måste själv berätta för vårdpersonalen om sådant de kan behöva veta för att kunna ge dig bra vård, om du spärrar uppgifter i din journal. Tänk på att det kan vara svårt att minnas all information om till exempel undersökningar eller behandlingar. Det finns en risk för att personalen inte får tillgång till all information som de behöver. 

Du kan godkänna att personalen läser dina spärrade uppgifter. Men då måste du göra det vid varje besök.

Vårdnadshavare har inte rätt att spärra sina barns journaler. Barn under 18 år kan få spärra sina journaler, om de bedöms vara tillräckligt mogna för det.

Hur spärrar jag uppgifter?

Kontakta den mottagning där du har fått eller får din vård om du vill spärra uppgifter. I vissa regioner kan du också spärra uppgifter genom att logga in på 1177.se.

Nödöppning av spärrade journaluppgifter

Spärrade journaluppgifter kan öppnas om du ger ditt samtycke. Om du inte kan ge ditt samtycke och är i en situation där du snabbt behöver få vård kan uppgifterna öppnas ändå. Det kallas för nödöppning. Då får vårdpersonalen tillgång till de uppgifter som bedöms som nödvändiga för din vård.

Ta bort spärren

Du kan när som helst kontakta den mottagning där spärren är gjord för att få spärren borttagen. Du kan också be att få spärren borttagen under en viss tid.

Vårdgivare kan dela information i journalen

Vårdgivare kan dela information som finns i din journal med andra vårdgivare eller omsorgsgivare. Då kan till exempel vårdpersonalen på en mottagning som du besöker i en annan region se information som redan finns i din journal.

Informationen som delas med en annan vårdgivare ska vara viktig för din diagnos och din vård. Det kan till exempel vara tidigare provresultat, läkemedel, diagnoser och behandlingar. Då behöver du inte berätta det själv när du får vård hos en ny vårdgivare.

Det är bara personalen som deltar i vården av dig som får ta del av uppgifterna.

Du ska samtycka till att information hämtas    

Du måste ge ditt samtycke för att personalen hos en ny vårdgivare eller omsorgsgivare ska få ta del av informationen.

Bestämmelserna om hur informationen i journalen får delas finns i lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation. Där ingår det som tidigare kallades sammanhållen journalföring.

Spärra uppgifter 

Du kan säga nej till att informationen ska få delas med andra vårdgivare eller omsorgsgivare. Det gör du genom att begära att uppgifterna spärras. Andra vårdgivare kan då se att det finns spärrade uppgifter. De kan inte se vad uppgifterna innehåller.

Kontakta din mottagning om du vill spärra uppgifter.

Nödöppning

Vårdpersonalen kan få ta del av uppgifter om dig som finns hos andra vårdgivare om det finns fara för ditt liv och du är alltför sjuk för att ge ditt samtycke. Det kallas att journalen nödöppnas.

Halland

Sammanhållen journalföring i Halland

I Region Halland används journalsystemet VAS för att kunna dela journalinformation mellan vårdgivare i regionen. För att nå information från övriga vårdgivare i landet används Nationell Patientöversikt, NPÖ.

De råd som telefonsjuksköterskorna i 1177 sjukvårdsrådgivningen ger dokumenteras och kan läsas av andra vårdgivare via NPÖ. Informationen finns tillgänglig för vårdpersonal som har behovbehörighet och patientens samtycke till att läsa i NPÖ.

Här kan du se vilka vårdgivare i Halland som har sammanhållen journal

Att få sin journal förstörd

Kontakta Inspektionen för vård och omsorg, IVO, om du vill att din journal helt eller delvis ska förstöras. Det krävs att du har goda skäl för det och det ska vara uppenbart att journalen inte behövs för din framtida vård. När en journal förstörs innebär det att också alla kopior förstörs.

Du kan överklaga hos förvaltningsrätten om IVO avslår din ansökan.

Om du är missnöjd

Kontakta den mottagning där anteckningarna gjordes om du inte är nöjd med något som står i journalen. Berätta vad det är du är missnöjd med.

Här kan du läsa mer om vad du kan göra om du inte är nöjd med vården.

Kontakta dataskyddsombudet

Du kan också kontakta dataskyddsombudet hos din vårdgivare om du tycker att hanteringen av dina personuppgifter har varit felaktig. 

Dataskyddsombudet ska se till personuppgifterna hanteras rätt utifrån dataskyddsförordningen.

Kontakta din region, kommun eller din privata vårdgivare för att få kontaktuppgifter till dataskyddsombudet.

Klaga till Integritetsskyddsmyndigheten

Du kan skicka in tips eller klagomål till Integritetsskyddsmyndigheten om du tycker att någon bryter mot reglerna för hur personuppgifter får hanteras. 

Läs mer på Integritetsskyddsmyndighetens webbplats.

Ordlista: Vårdgivare och omsorgsgivare

Vårdgivare är den region, kommun, statliga verksamhet eller privata aktör som ger dig vård. 

Omsorgsgivare ansvarar för eller ger omsorg och stöd till äldre personer och personer med funktionsnedsättning. Oftast är det en kommunal nämnd eller en privat verksamhet som är omsorgsgivare. Äldreomsorg, hemtjänst och stöd enligt LSS är exempel på omsorg och stöd. 

Mer på 1177.se

Läs din journal via nätet

Du som är 16 år eller äldre kan läsa information ur din journal genom att logga in. Hur mycket information som visas beror på i vilken region som du har behandlats.

Hur gör jag om jag vill läsa en avliden anhörigs journal?

En närstående till mig avled förra året. Hur gör jag om jag vill läsa journalerna?

Personuppgifter i vården

Varje gång du är i kontakt med vården registreras uppgifter om dig. Uppgifterna behövs för att du ska få en bra och säker vård.

Håll koll på dina läkemedel

Se om du har uttag kvar på ditt recept, vilka läkemedel du har hämtat ut och hur nära du är att få frikort för läkemedel. Uppgifterna hämtas från Läkemedelskollen som är en tjänst hos E-hälsomyndigheten.

Till toppen av sidan