Matallergi

Skriv ut (ca 9 sidor)

Att vara allergisk mot livsmedel, så kallad matallergi eller födoämnesallergi, betyder att man är allergisk mot någonting som man har ätit eller druckit. Vanligast är symtom på huden och från magen och tarmen, men symtomen kan variera mycket. De flesta besvär brukar försvinna genom att man undviker det som orsakar allergi.

Skriv ut

Matallergi är vanligast hos barn. En del har kvar allergin när de blir vuxna. Du kan bli allergisk mot livsmedel som vuxen men det är inte lika vanligt.
Läs mer om matallergi hos vuxna i kapitlet nedan.

De vanligaste livsmedlen som du kan vara allergisk mot är:

  • mjölk
  • ägg.

De flesta barn som har haft komjölksallergi tål mjölk igen när de är i treårsåldern. Barn som är allergiska mot ägg blir oftast av med allergin när de är i sexårsåldern.

Andra allergier, till exempel jordnöt och nötallergi, har du oftast kvar livet ut.

Symtom på matallergi

Symtom på matallergi

Vid matallergi är det vanligt att ha symtom från huden, från magen och i munnen.

Dessa symtom från huden är vanliga:

Dessa symtom från magen och tarmarna är vanliga:

Det är också vanligt att få symtom i munnen. De är:

  • irritation i munnen
  • klåda
  • svullnad på läpparna och i halsen.

En del barn kan få flera av dessa symtom samtidigt. Barnet kan också få symtom från luftvägarna. Det är inte lika vanligt som symtom från huden, magen och i munnen.

Exempel på symtom från luftvägarna hos barn med matallergi:

Barn som har svår allergi kan få en allergisk reaktion så kallad anafylaxi. Det orsakas oftast av jordnötter och nötter, men den kan också orsakas av andra livsmedel.

Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller en barnläkarmottagning om barnet har ett eller flera av följande besvär:

  • Barnet misstänks ha matallergi.
  • Barnet mår inte bra trots att mat som barnet inte tål har uteslutits.
  • Barnet får allergiska reaktioner.

Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag. Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Ring genast 112 om något av följande sker:

  • Barnet får andningssvårigheter.
  • Barnet får ökande svullnadskänsla i svalget.
  • Barnet får svår klåda i handflatorna, på fotsulorna och i hårbotten.
  • Barnet blir blekt, slött eller inte är kontaktbar.
Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Barnet kan genomgå en allergiutredning om du tror att hen är allergisk, men inte vet mot vad. Utredningen görs på en vårdcentral eller en barnläkarmottagning. Då får barnet eller du själv som förälder eller närstående berätta om när barnet får symtom och var i kroppen de känns eller syns. Berätta om barnet har andra sjukdomar som till exempel eksem och astma. Berätta också om nära släktingar har allergi, eksem eller astma.

Pricktest och blodprov

Ofta får barnet göra en allergitest genom ett pricktest på huden eller genom blodprov. Ett blodprov kan tas antingen genom ett stick i fingret eller i armvecket. Proverna visar om barnet har allergiantikroppar. Resultaten tillsammans med barnets symtom eller besvär bedöms av en läkare. Det händer att barnet endast är överkänsligt mot ett livsmedel och då visar inte proverna det.

Uteslut det livsmedel barnet reagerar på

Nästa steg i utredningen är att utesluta det livsmedel som barnet misstänks vara allergisk mot. Blir inte barnet bättre av att utesluta ett misstänkt livsmedel är det troligen inte det som har orsakat den allergiska reaktionen. Barnet kan ha allergiantikroppar mot livsmedel utan att hen har några besvär.

Provokation

Provokation är ett sätt att ta reda på om ett barn fortfarande har matallergi eller om den har vuxit bort. Det är vanligt med provokation för ägg och mjölk.

Provokationen går till så att barnet först får äta en mycket liten mängd av det livsmedel som tidigare har gett besvär. Om barnet inte reagerar utökas mängden gradvis.

Testa inte ditt barn själv på det här sättet utan ta hjälp av vårdpersonal. Det beror på att det alltid finns risk för allergiska reaktioner. Provokationen görs på en barnläkarmottagning eller på en barnklinik på ett sjukhus.

Barn behöver regelbundna undersökningar

Barn upp till sex år växer oftare ifrån sina allergier och behöver därför testas oftare.

För barn som har äggallergi och mjölkallergi brukar diagnosen omvärderas till exempel varje halvår. Då undersöks barnet igen med pricktest eller blodprov. Mängden allergiantikroppar i blodet och storleken på pricktestet brukar minska när barnet börjar tåla livsmedlet och en provokation kan göras. Om barnet reagerar allergiskt kan en ny provokation behöva göras vid ett annat tillfälle.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Matallergi går inte att bota men kan växa bort.

Behandlingen består av följande:

  • Barnet får träffa en dietist.
  • Barnet får sluta äta de livsmedel som hen är allergiskt mot.
  • Barnet får behandling med läkemedel om hen får en allergisk reaktion som beror på att hen har fått i sig mat av misstag.

Ta hjälp av en dietist

Föräldrar eller närstående och barnet bör träffa en dietist. Det är ganska enkelt om barnet är allergiskt mot livsmedel som hen inte behöver äta så ofta och som vanligtvis finns i ren form. Det gäller exempelvis fisk. Det är svårare med mjölk och ägg eftersom dessa livsmedel ofta finns i halvfabrikat som glass, bröd, köttbullar, korv, barnmat på burk och välling.

Läs alltid innehållsförteckningen på alla produkter. Det gäller även om barnet har använt produkten tidigare utan besvär eftersom livsmedelsföretagen ibland ändrar innehållet i sina produkter. Alla råvaror i ett livsmedel måste deklareras i fallande ordning, det vill säga att den råvara som det finns mest av står först i innehållsförteckningen.

Barnet får sluta äta det som orsakar allergi

Barn behöver varierad och näringsrik mat för att växa bra. Därför ska de aldrig sluta äta ett livsmedel för säkerhets skull utan bara om det verkligen behövs.

För barn som till exempel har mjölkallergi och veteallergi finns det ersättningsprodukter som läkare kan skriva ut på recept. Diagnosen ska omprövas med jämna mellanrum, särskilt om barnet måste undvika viktiga livsmedel som till exempel mjölk.

Särskilda livsmedel till barn med allergier

Livsmedel till barn som är under 16 år och har vissa sjukdomar är subventionerade. Det gäller till exempel om barnet har mjölkproteinallergi.

Livsmedlen skrivs ut på en så kallad livsmedelsanvisning och du får hämta ut på apotek för högst 90 dagar åt gången. Du betalar en egenavgift på 120 kronor varje gång, men denna avgift räknas inte med i högkostnadsskyddet.

Läkemedel som används vid matallergi

Det händer att barn av misstag får i sig något som de inte tål. Barn som är allergiska kan få läkemedel utskrivna av läkare så att de alltid finns till hands. Vilka läkemedel barnet får beror på vilka besvär hen har.

Här är några exempel på läkemedel som används vid matallergi:

Informera andra om matallergi

Informera skola eller förskola och närstående som har hand om ditt barn om hen har matallergi. Det är viktigt att de vet hur de ska göra vid en allergisk reaktion. Läs bruksanvisningen som följer med läkemedelsförpackningen noga i förväg och fråga sjukvårdspersonal eller på ett apotek om du som vuxen känner dig osäker. Ta med en behandlingsplan till förskola eller skolan.

Fäll ihop

Vad är matallergi och vad beror den på?

Vad är matallergi och vad beror den på?

Allergi innebär att kroppens immunförsvar överreagerar på ett ämne. Vid matallergi är det ämnet som barnet har ätit eller druckit som hen reagerar på. Barnet måste undvika dem för att inte få olika slags allergiska reaktioner.

Vad händer i kroppen vid matallergi?

Den vanligaste orsaken till matallergi är att immunförsvaret bildar så kallade allergiantikroppar mot ett ämne. Ämnen som stimulerar bildningen av antikroppar kallas allergen och är alltid proteiner.

Första gången barnet kommer i kontakt med proteinet får hen ingen allergisk reaktion, eftersom det ännu inte har bildats några antikroppar. Men för till exempel spädbarn kan den lilla mängd komjölksprotein som kommer över i modersmjölken när barnet ammas vara tillräcklig för att hen ska börja bilda antikroppar. Barnet kan därför reagera allergiskt när hen senare, för första gången, äter eller dricker någon mjölkprodukt.

Vid en allergisk reaktion frigörs olika retande ämnen, till exempel histamin, i kroppen. Ämnena gör att huden och slemhinnorna i till exempel munnen och tarmarna rodnar och svullnar. Barnet blir svullen och kan få klåda, till exempel i munnen, halsen eller på huden. Hen kan också bilda mer slem i luftrören.

Olika typer av allergi

Det finns olika typer av allergi. Vid en så kallad IgE-förmedlad allergi bildas antikroppar mot protein i maten. IgE betyder immunglobulin E och det är antikroppar av detta slag som ibland kallas för allergiantikroppar. Vid en IgE-förmedlad komjölksallergi kommer de första symtomen oftast inom en timme efter att barnet har fått i sig mjölk av något slag. Det är vanligt att få ont i magen, få diarré, att kräkas eller få hudutslag.

Barnet kan också ha en så kallad icke IgE-förmedlad allergi. Även vid denna form är det vanligast att få symtom från magen och huden. Symtomen kommer oftast först efter flera timmar, eller ibland en till två dagar, efter att barnet har druckit eller ätit något hen inte tål. Det är oklart hur denna typ av reaktion sker. En icke IgE-förmedlad allergi ger inte farliga eller livshotande symtom.

Det är skillnad på allergi och överkänslighet

Allergi och överkänslighet är inte samma sak. Överkänslighet mot olika livsmedel kan ge liknande besvär som allergi, men det är inte immunförsvaret som reagerar. Överkänslighet kan ge besvär från huden och från magen och tarmen. Ett exempel på överkänslighet är laktosintolerans, som innebär att tarmens enzymer inte kan bryta ner mjölksocker. Sockret blir då kvar i tarmarna och orsakar diarré. Ett annat exempel är att du kan reagera på ämnen som finns i tomater eller röda bär. Det beror på att livsmedlet innehåller ämnen som kan reta huden, magen och tarmen och orsaka eller förvärra eksem och andra hudbesvär.

Överkänslighet kan bero på många olika saker och ibland är orsaken oklar.

Varför blir jag allergisk?

Risken att bli allergisk är större om någon av de biologiska föräldrarna eller ett syskon är allergisk. Barn får ibland besvär utan att någon av föräldrarna är allergisk. Miljöfaktorer kan påverka en allergiutveckling.

Korsreaktioner mellan livsmedel och andra allergier

Barn som har andra allergier, till exempel pollenallergi, kan också reagera på frukter, grönsaker och nötter. Hen har då i första hand blivit allergisk mot pollen och sedan även fått besvär av livsmedlen. Det kallas korsreaktion och beror på att vissa ämnen i livsmedlet liknar björkpollen som du är allergisk mot. Korsreaktioner är inte alls lika allvarliga som äkta allergier.

Vid en korsreaktion med björkpollen kliar det oftast i munnen och halsen. Ibland kan läpparna och munnen svullna. Symtomen märks ofta direkt efter att hen har ätit livsmedlet men går över snabbt. Barnet tål grönsakerna och frukterna om du tillagar dem genom upphettning. Det beror på att allergenerna i frukt och grönsaker förstörs av värme. Om barnet däremot har en äkta allergi gäller inte detta.

Barnet behöver inte korsreagera mot flera olika livsmedel och en del får inga korsreaktioner alls. Det finns ingen anledning om hen exempelvis har björkpollenallergi att i förebyggande syfte undvika att äta till exempel stenfrukter, det vill säga frukter som innehåller kärnor.

Växer matallergier bort?

Det går inte att förebygga eller minska risken för att få matallergi.

Allergier eller överkänslighet mot mat är vanligare hos barn än hos vuxna.

Vad kan jag göra som förälder eller närstående?

Det finns inga vetenskapliga belägg för att barnet skyddas från allergier genom att mamman låter bli att äta vissa livsmedel under graviditeten. Det är oklart om amning skyddar barn mot allergier. Studier har visat olika resultat.

Det är bra om du kan undvika tobaksrök under graviditeten och i barnets miljö. Ha även en bra ventilation hemma.

Att leva med matallergi

Det kan bli mycket passning för de vuxna runt ett litet barn med matallergi eftersom behandlingen går ut på att barnet inte ska äta livsmedel som hen inte tål. I vissa sociala situationer, till exempel på kalas, kan det vara särskilt jobbigt för barn som är allergiska mot många olika livsmedel. För barn som går på förskola eller i skolan ska du som vuxen kunna lita på att rätt mat serveras. Därför är det viktigt att du som förälder eller närstående berättar om barnets matallergi.

Lämna ett läkarintyg om barnets allergi till förskola eller skola, särskilt om det är svår allergi. På intyget beskrivs hur barnet tidigare har reagerat på maten hen inte tål, om det finns risk för svåra allergiska reaktioner och vad du ska göra om barnet har reagerat. Ett sådant intyg gör att både barn och föräldrar eller närstående kan känna sig trygga och minskar också risken för missförstånd mellan föräldrar och personal.

Som förälder eller närstående till ett barn med matallergi bör du fråga läkaren om det är något du inte förstår eftersom det är viktigt att veta vad du ska göra i olika situationer.

Fäll ihop

Matallergi hos vuxna

Matallergi hos vuxna

Du kan ha kvar matallergi eller få matallergi när du är vuxen. Det är vanligt att ha kvar allergi mot nötter, jordnötter och fisk som vuxen om du har haft det som barn. Om du har fått allergi som barn mot ägg och mjölk växer den oftast bort. Ibland kan du som vuxen få allergi mot till exempel skaldjur, sesamfrön eller kryddor.

Behandling av matallergi hos vuxna och barn är densamma.

Korsallergi hos vuxna

Korsallergier uppstår ibland först i vuxen ålder. De är ofta besvärliga eftersom du får undvika många vanliga och nyttiga frukter i färsk form. Korsallergi mot till exempel stenfrukter, nötter, morötter är vanliga hos vuxna. Du som har allergi mot björkpollen kan också reagera på en eller flera av dessa födoämnen.

Vid misstanke på nöt- och jordnötsallergi får du ta blodprover för att undersöka om du har en äkta nöt- eller jordnötsallergi eller om reaktionen med klåda i munnen och i halsen och öronen bara är en ofarlig korsreaktion på grund av björkpollenallergin. Det handlar ofta om hur stor mängd du äter av födoämnet.

Överkänslighet och intolerans hos vuxna

Överkänsligt mot biogena aminer kan ge besvär som påminner om allergi. Biogena aminer är ämnen som förekommer naturligt i mat.

Du kan få besvär som rodnad i huden, klåda och nässelutslag av dessa aminer. Du kan även få ont i magen, må illa och få ont i huvudet.

Här är några exempel på livsmedel som innehåller biogena aminer:

  • Jordgubbar och druvor.
  • Rökt kött.
  • Sill och makrill.
  • Skaldjur.
  • Vin.

Intolerans mot gluten, som också kallas för celiaki, eller intolerans mot laktos kan upptäckas hos vuxna. Det innebär att tarmen inte kan bryta ner dessa ämnen. Du får då magbesvär med diarré, illamående och uppkördhet. Ett blodprov kan visa om du är intolerant.

Många vuxna misstänker att de är allergiska eller intoleranta mot gluten eller laktos eftersom de reagerar på mjölmat och mjölk utan att ha gluten– eller laktosintolerans enligt test. Du kan reagera på lök och en del grönsaker och rotfrukter men även vin och öl. Uppkördhet, gaser, förstoppning och diarré är vanliga besvär som avtar om vissa födoämnen undviks.

Fäll ihop

Påverka och delta i din vård

Påverka och delta i din vård

Som patient har du enligt patientlagen möjlighet att påverka din vård.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i vården och behandlingen är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Barn ska ha möjlighet att vara delaktiga

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig hänger ihop med barnets mognad.
Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att du som vuxen och barnet förstår den information ni får av vårdpersonalen.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 9 sidor)
Senast uppdaterad:
2018-02-01
Redaktör:

Ingela Andersson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Caroline Nilsson, läkare, barn- och ungdomsallergolog, Sachsska Barnsjukhuset, Stockholm
Kapitlet ”Matallergi för vuxna” är faktagranskat av Victoria Strand, läkare, vuxenallergolog, S:t Görans sjukhus, Stockholm