SÅR OCH BLÅMÄRKEN

Behandling av små sår

Du bör vara noga med att sköta om små sår, eftersom det är viktigt att de läker så fort och bra som möjligt. Annars kan det finnas risk för komplikationer, framför allt infektioner.

Ofta går det att ta hand om små sår på egen hand, men ibland kan du behöva kontakta en vårdcentral.

Det finns olika sorters små sår, till exempel skrubbsår och skavsår. Då är det bara hudens yttersta lager som har skadats genom nötning eller gnidning.

Andra typer av sår är skärsår, bitsår, sticksår och krossår. Dessa sår kan vara djupare än de ytliga såren och fler vävnader kan vara skadade, till exempel muskler, nerver och skelett.

Läs mer om behandling av stora sår.

Så går behandlingen till

De flesta mindre sår kan du ofta behandla själv, men även ett litet sår kan ge problem om du inte tar hand om det på rätt sätt. Vissa små sår måste du söka vård för.

Grundläggande för all sårvård är att du ska tvätta rent och skydda såret från smuts och kläder eller annat som kan skava.

Det viktigaste är att hålla rent

Allra viktigast för att få ett litet sår att läka bra är att se till att det är rent. Små sår är alltid mer eller mindre smutsiga. Det kan till exempel finnas jord, grus och annan smuts i såret om du har fått ett skrubbsår. Därför ska du rengöra såret noggrant.

Börja med att tvätta händerna. Sedan tvättar du huden runt såret och därefter själva såret. Det går bra att använda vanlig mild tvål och ljummet rinnande vatten. Använd gärna flytande tvål.

Du kan försöka ta bort smuts som inte lossnar med hjälp av en fuktad kompress, mjuk borste eller pincett. Du kan även sänka ner såret i vatten för att försöka lösa upp smutsen, eller lägga på fuktiga kompresser en stund och sedan skölja under rinnande vatten igen. Använd gärna duschen.

Om det finns blåsor i såret ska du försöka låta bli att ha sönder dem. Blåsans hud skyddar den hud som håller på att bildas därunder.

Bedövning

Innan du rengör ett sår som gör ont kan du behöva bedöva det genom att stryka på ett tunt lager bedövningssalva. Tvätta händerna innan du gör det. Salvan måste sitta på i fem till tio minuter för att hinna verka. Den kan köpas receptfritt på apotek.

Bedövningssalvan ska inte användas på barn som är yngre än ett och ett halvt år utan att en läkare har rekommenderat det.

Lufttorka

När såret är rent ska det lufttorka. Du kan låta till exempel skrubbsår eller skavsår vara utan förband om det går. Då gäller det att inget skaver mot såret, som till exempel kläder. I så fall är det bättre att skydda såret med ett plåster eller en kompress.

Lägga förband

För de flesta små sår räcker det att sätta på ett plåster, men om såret är lite större är det bra att täcka det med en kompress. Kompresser och en speciell häfta att fästa dem med kan du köpa på apotek. Där finns också så kallade non woven och salvkompresser som inte fastnar i såret. Dessa är lämpliga vid till exempel ytliga sår som kompresser lätt fastnar i.

Förbandet ska bytas om det blir fuktigt eller smutsigt. När du byter bör du samtidigt kontrollera att såret inte har blivit rödare än tidigare eller att det syns något gult och kladdigt i såret. Det kan betyda att det har kommit var i såret och kan i så fall vara tecken på en infektion. Du ska inte byta förbandet i onödan, eftersom det kan fördröja läkningen. När du ser att såret har fått en skorpa och ser fint ut behöver du inte sätta på nytt förband.

När och var ska jag söka vård?

Sök vård vid följande situationer.

  • Sår som är längre än någon centimeter och skärsår som glipar.
  • Bitsår från djur.
  • Sticksår som är djupare än en centimeter.
  • Svårare krossår som gör mycket ont, är stora eller svullna.
  • Smutsiga sår.
  • Sår som sitter på ställen där läkningen är sämre, till exempel över leder, och därför behöver sys.
  • Tecken på sårinfektion där huden runt såret blir allt rödare, svullnar, bildar var, gör mer ont eller orsakar feber.
  • När området runt såret känns avdomnat.
  • Sår som inte slutar blöda efter en halvtimme.
  • Sår på huvudet, händerna och fötterna som inte är ytliga.
  • Sår i ansiktet som kan behöva sys för att du inte ska få missprydande ärr.

Sök vård om du blivit biten av en människa och fått ett stort sår, som börjar bilda var och orsakar feber. Detsamma gäller om du blir biten av någon som lider av en speciell infektionssjukdom, till exempel smittsam gulsot, hepatit eller hiv.

Sök vård genast på en vårdcentral eller en akutmottagning om du tror att såret behöver sys. Det bör inte ha gått längre tid än 8-12 timmar från det att du skadat dig till det att såret sys, annars ökar risken för infektioner. Sår i ansiktet kan sys ända upp till 24 timmar efter skadan. Även sår på andra ställen på kroppen kan ofta sys senare än efter 12 timmar om det är nödvändigt.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Olika typer av små sår

De enklaste små såren är till exempel skrubbsår och skavsår. Då är det endast hudens yttersta lager som har skadats genom nötning eller gnidning.

Skärsår kan blöda mycket

Ett skärsår kan blöda ganska mycket även om det inte är så stort. Då kan du trycka med en ihoprullad kompress eller något annat rent tygstycke mot såret tills blödningen stoppar. Blödningen minskar också om du håller den skadade kroppsdelen högt.

När blödningen har minskat kan du rengöra såret under rinnande vatten, gärna med en handdusch så att smuts och skräp inte orsakar en infektion. Använd mild tvål om det kommit smuts i såret och kontrollera att det inte finns glasbitar eller något annat i såret. Om du måste ta bort glasbitar är det bra att använda en ren pincett.

I stället för vanligt plåster är det bra att sätta på hudvänlig häfta eller sårtejp direkt över såret så att sårkanterna hålls ihop. Då ökar möjligheterna för skärsåret att läka fint. Du kan också trycka ihop sårkanterna och sedan sätta på ett vanligt plåster. Bytt förbandet om det blir blött eller fuktigt, och ta bort det när såret har läkt.

Efter ett skärsår kan nerver och senor ha skadat sig. Du kan själv försiktigt känna efter om du kan röra på den del av kroppen som är skadad. Kontrollera om känseln är som vanligt nedanför såret. Du ska kontakta vården om rörelseförmågan eller känseln är påverkade.

Bitsår är ofta infekterade

Du kan få små bitsår genom att bita dig själv i kinden eller tungan av misstag. Sådana sår behöver du inte behandla alls och de läker av sig själva.

Däremot blir bitsår från djur eller andra människor lätt infekterade, eftersom det finns gott om bakterier i munnen som sprids till såret. Kontakta vårdcentralen för att få hjälp med behandlingen.

Du kan få antibiotika i följande situationer:

  • När såret är djupt.
  • När såret sitter på händerna nära en led eller sena.
  • När det har gått längre tid än sex timmar från det att du blev biten utan att såret har gjorts rent.
  • När du är äldre eller har dåligt immunförsvar.


Sticksår kan vara djupa

Ett sticksår kan vara ganska djupt även om det ser litet ut. Du ska skölja rent såret under kranvatten och använda mild tvål om det kommit smuts i såret.

Lägg därefter en kompress eller tygbit på såret samtidigt som du trycker hårt mot såret under 10-15 minuter, tills det slutat blöda. Innan du skyddar såret med plåster ska du kontrollera att inget av det som trängt in i huden finns kvar.

Håll den skadade kroppsdelen högt om det blöder mycket från sticksåret.

Du ska kontakta vården om såret inte har slutat blöda efter en halvtimme. Detsamma gäller om du misstänker att du inte fått bort det som trängt in i huden, till exempel en nål eller en träflisa. I vissa fall kan du behöva få antibiotika.

Du kan också behöva kontakta vården om du fått sticksår på huvudet, händerna eller fötterna. Senor och nerver kan ha skadats. Du kan misstänka att en sådan skada har uppkommit om du inte kan röra på den skadade kroppsdelen eller om känseln inte är som vanligt nedanför såret.

Krossår kan behöva sys

Du kan få ett krossår om du slår dig mot en hård yta, till exempel halkar och slår pannan mot ett bord. Det kan börja blöda från såret, men även i vävnaden under huden. Det kan kännas ömt och svullet och du kan få ett blåmärke.

Du ska hålla den skadade kroppsdelen högt och trycka en kompress eller tygbit mot såret om det blöder mycket. Såret slutar oftast blöda efter ungefär en kvart. Då kan du ta bort förbandet och göra rent såret under vanligt kranvatten. Använd gärna mild tvål om det kommit smuts i såret.

Om skadan sitter på ett finger där du bär ringar ska du ta av dig ringarna genast eftersom ringarna annars kan hindra blodflödet om fingret svullnar.

Du kan ta hand om såret själv om det är mycket litet. Men om ett större område är skadat måste ibland söndertrasad hud tas bort så att såret kan läka på ett bra sätt. I sådana fall ska du kontakta en vårdcentral.

Om såret inte slutat blöda inom en halvtimme ska du kontakta vården. Detsamma gäller om såret gör mycket ont, om det är mycket svullet och stort, om området runt omkring känns avdomnat eller om det inte går att göra rent såret.

Är krossåret större än någon centimeter eller om det glipar mer än ett par millimeter kan det behöva sys.

Hur mår jag efteråt?

Du kan ofta behandla små sår själv och de läker oftast bra och ger små eller obetydliga ärr.

Du ska ändå vara noga eftersom det är viktigt att mindre sår läker så fort och bra som möjligt. Annars finns det risk för komplikationer, framför allt infektioner. Såret kan också lämna ett fult ärr om det inte läker bra.

Sårläkning

Läkningen av mindre sår sker på ungefär samma sätt oavsett hur såret har uppkommit. Det går att dela in händelseförloppet i tre faser:

  • Först blir den skadade vävnaden röd, svullen och ömmande. Blodkärlen vidgar sig och vita blodkroppar, kroppens försvarsceller, samlas i området. Ofta vätskar sig såret. Den här fasen pågår i två till fyra dagar.
  • Därefter repareras den skadade vävnaden. Hudens eller slemhinnans celler delar sig och de nya cellerna växer över skadan. Nya blodkärl växer in i den nybildade vävnaden. Det tar allt från några dagar till flera veckor beroende på hur stort såret är.
  • Till sist förstärks den nybildade vävnaden. De blodkärl som inte längre behövs försvinner, vilket gör att ärret bleknar. Den här fasen tar från flera månader upp till ett par år.

Huden hos äldre människor har svårare att läka än hos yngre. Sårläkningen försämras också om du röker, äter dåligt eller har vissa sjukdomar, till exempel diabetes. Rökning gör bland annat att blodet får svårare att transportera syre och näring till cellerna i den skadade vävnaden. Därför går läkningen långsammare.

Ibland blir såret infekterat

Det finns alltid en risk att ett sår blir infekterat. Då blir huden runt såret röd och svullen och såret gör mer ont än tidigare. Det kan också börja vätska ur såret, det kan synas lite var och lukta illa.

Du ska i första hand försöka tvätta såret igen ett par till tre gånger om dagen, låta lufttorka och därefter täcka det med ett rent förband. Du ska kontakta en vårdcentral om tecknen på infektion inte går över eller i stället blir värre och du får feber. Du kan behöva behandlas med antibiotika och i vissa fall får du lämna odlingsprover från såret.

Se över skyddet mot stelkramp

Du kan få stelkramp om du inte har tillräckligt vaccinationsskydd och får jord eller annan smuts i såret. Det gäller även om du till exempel har blivit biten av ett djur, skurit dig på en smutsig kniv eller trampat på en smutsig spik. Stelkramp är en allvarlig infektionssjukdom som orsakas av bakterier som bland annat finns i jord.

I Sverige erbjuds alla barn vaccination mot stelkramp.

Du kan få en spruta med immunglobulin om du inte är vaccinerad och får ett sår med risk för stelkramp. Då får du ett omedelbart skydd mot stelkramp.

Vid samma tillfälle får du också en första vaccinationsspruta mot stelkramp. Därefter får du ta flera sprutor enligt ett särskilt schema för att få ett längre skydd.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Till toppen av sidan