SÅ FUNGERAR KROPPEN

Så fungerar lymfsystemet

Lymfsystemet består av ett nätverk med lymfkärl som transporterar lymfa. Det består också av olika organ, som mjälten och brässen. Lymfsystemet behövs för att kroppen ska må bra. Det är viktigt för vätskebalansen i kroppen och för kroppens försvar mot infektioner.

Lymfsystemets uppgifter

Det här är lymfsystemets viktigaste uppgifter:

  • Lymfsystemet upprätthåller vätskebalansen i kroppen tillsammans med blodsystemet. Detta görs genom att överflödig vätska från olika delar av kroppen transporteras bort. Denna vätska kallas lymfa.
  • Lymfsystemet deltar i kroppens försvar mot bakterier, virus och cancer.

Lymfsystemets olika delar

Lymfsystemet består av flera delar:

  • lymfa, en vätska som finns i kroppen
  • lymfkärl som transporterar lymfan
  • lymfkörtlar eller lymfknutor som suger upp en del av lymfan, tar hand om och förstör bakterier, virus och annat som kan vara skadligt för kroppen
  • mjälten
  • brässen
  • övrig lymfatisk vävnad, till exempel halsmandlarna.
Lymfsystemet består av olika organ och av ett nätverk av lymfkärl. Lymfkärlen transporterar lymfa.

Lymfan

Mellan kroppens celler i vävnaderna finns en genomskinlig vävnadsvätska. Vätskan pressas ut i vävnaderna från mycket tunna blodkärl, kapillärer. På det viset kommer syre och näring ut till cellerna i kroppen. Cellerna avger sedan koldioxid och avfall ut i vätskan som omger cellen. Detta kallas cell-andning.

Lymfsystemet suger upp vävnadsvätskan, som bildar lymfa

Lymfsystemet suger sedan upp den vätska som blir över och bildar lymfa. Lymfan består bland annat av vatten, proteiner, vita blodkroppar, fettsyror, bakterier samt gamla och skadade celler. Lymfan kan också innehålla annat som till exempel färg från tatueringar. Så småningom återförs dessa ämnen till blodbanan igen.

Lymfkärlen transporterar lymfan

Det är lymfkärlen som transporterar lymfan i kroppen. Vätskan transporteras genom att lymfkärlen pressas samman av kroppens rörelser.

De små lymfkärlen

De minsta lymfkärlen kallas lymfkapillärer. De har mycket tunna väggar som kan öppnas. Det är för att lymfkärlen lätt ska kunna suga upp vätska från den omgivande vävnaden. Lymfkapillärerna börjar ute i vävnaderna mellan cellerna. De små lymfkärlen går sedan ihop med andra små lymfkärl och bildar allt större kärl. Ju större kärl desto tjockare väggar.

Mellan kroppens celler finns vävnadsvätska. Vätskan sugs upp av lymfkärlen och bildar lymfan. De större lymfkärlen har klaffar för att lymfan ska kunna transporteras i rätt riktning.

De större lymfkärlen

Lymfsystemets större kärl transporterar lymfa i riktning mot bröstkorgen. Lymfkärlen passerar flera lymfkörtlar på vägen mot bröstkorgen. I de större lymfkärlen finns klaffar för att lymfan ska kunna transporteras i rätt riktning. Mellan klaffarna sitter så kallade lymfhjärtan. Dessa drar ihop sig och slappnar av och på så vis pumpas lymfan vidare i kärlet. Denna rörelse är långsam när du vilar och ökar vid kroppsrörelser som till exempel när du tränar. Ett annat ord för lymfhjärtan är lymfangiom.

Lymfan töms till det venösa systemet nära hjärtat

De större lymfkärlen samlar ihop sig till en större bunt som går upp igenom bröstkorgen. I höjd med nyckelbenet töms lymfan till en ven och blandas med blodet. Lymfa från hela nedre delen av kroppen och från vänster övre kroppshalva töms tillbaka till blodbanan i höjd med vänstra nyckelbenet. Lymfa från övre högra kroppshalvan töms i höjd med höger nyckelben.

Det händer att lymfsystemet skadas. Man kan också ha en medfödd skada på lymfsystemet, även om det är ovanligt. Då kan transporten och upptaget av lymfvätska försämras och en svullnad bildas. Det kallas lymfödem.

Lymfkörtlar

Lymfkärlen transporterar lymfan genom så kallade lymfkörtlar. Lymfkörtlarna ligger ofta samlade i grupper, som pärlor på ett halsband, till exempel i armhålorna, nacken, vid käkarna, ljumskarna, bakom bröstbenet och längs de stora blodkärlen i magen. Lymfkörtlarna kan också finnas en och en utspridda i kroppen. Det finns mellan 500 och 1000 lymfkörtlar i kroppen. Lymfkörtlar kallas också lymfknutor då de egentligen inte fungerar som körtlar.

Lymfkörtlarna kan svullna när du har en infektion

Lymfkörtlarna brukar svullna om du har en infektion. Då kan du känna dem som avlånga, lite ömma knölar under huden. Att lymfkörtlarna svullnar beror på att de arbetar med att sätta igång immunförsvaret.

I lymfkörtlarna finns vita blodkroppar

I lymfkörtlarna finns lymfocyter. Lymfocyterna är en typ av vita blodkroppar. De försvarar kroppen mot bakterier och andra mikroorganismer. I lymfkörtlarna finns även plasmaceller, som bildar så kallade antikroppar. Antikropparna deltar också i immunförsvaret. Lymfocyter och plasmaceller blandas in i lymfan när lymfan passerar lymfkörteln.

I lymfkörtlarna förstörs bakterier

Lymfkörtlarna renar lymfan från skadliga ämnen. Flera små lymfkärl transporterar lymfa till lymfkörteln. När lymfan passerar genom lymfkörteln förstörs bakterier och andra främmande partiklar som lymfan bär med sig. Ibland kan också tumörceller som har tagit sig in i lymfvätskan förstöras i lymfkörtlarna. En del av lymfvätskan sugs också upp av lymfkörteln. Det gör att mängden lymfa som förs vidare minskar och tjocknar. Den renade lymfan lämnar sedan lymfkörteln och går vidare i lymfsystemet.

Inuti lymfkörteln förstörs bakterier och andra skadliga partiklar som lymfkärlen transporterar dit.

Mjälten

Mjälten är kroppens största lymfatiska organ. Den ligger högt upp i magen på vänster sida. Den skyddas av de nedersta revbenen. Mjälten är ungefär tolv centimeter lång. Den omges av en skyddande kapsel av bindväv. Mjälten innehåller också blodfyllda hålrum. Både blodkärl och lymfkärl passerar in och ut från mjälten.

Mjälten är kroppens största lymfatiska organ. Där finns vita blodkroppar och antikroppar som behövs i vårt immunförsvar.

Mjältens uppgifter

Det här är mjältens uppgifter:

  • Den deltar i kroppens försvar mot infektioner.
  • Den bryter ned gamla eller skadade röda blodkroppar.
  • Den fungerar som ett förråd för röda blodkroppar.
  • Den bildar blodkroppar under fosterstadiet.

Mjältens försvar mot infektioner går till på ungefär samma sätt som i lymfkörtlarna. Mjälten innehåller lymfocyter. Det är en sorts vita blodkroppar. I mjälten finns också så kallade plasmaceller och celler med förmåga att äta upp invaderande celler. Bakterier och andra främmande partiklar förstörs av dessa.

Brässen

Brässen är också ett lymfatiskt organ. Den ligger bakom bröstbenet intill hjärtat och omges av en kapsel av bindväv. Brässen är viktig för utvecklingen av immunförsvaret hos små barn. Efter puberteten minskar den i storlek och aktivitet.  Därför är den större hos små barn, men liten hos en vuxen. Brässen kallas också thymus.

T-lymfocyter mognar i brässen

I brässen mognar en typ av vita blodkroppar som kallas T-lymfocyter. De deltar i immunförsvaret när de så småningom når blodet. T-lymfocyter omvandlas till så kallade mördarceller när de kommer i kontakt med främmande mikroorganismer, till exempel bakterier. Mördarceller kan förstöra mikroorganismerna.

Du kan läsa mer om T-lymfocyter och mördarceller i texten om immunförsvaret.

 

I brässen mognar vita blodkroppar som kallas T-lymfocyter. De deltar i immunförsvaret.

Övriga delar av lymfsystemet

Lymfsystemet innehåller fler delar än lymfkärl, lymfkörtlar, mjälten och brässen. I svalget finns halsmandlarna som också ingår i lymfsystemet. Halsmandlarna bildar tillsammans en ring som skyddar ingångarna till luftvägarna och matsmältningskanalen. I tarmarnas väggar och i vävnader runt tarmen finns också så kallad lymfatisk vävnad som deltar i kroppens immunförsvar.

Till toppen av sidan