Material för att laga och ersätta tänder

Skriv ut (ca 7 sidor)

Om du får hål i tänderna eller om dina tänder går sönder kan du få dem lagade med olika material. Det finns också flera material att välja på när du behöver få nya, konstgjorda tänder som ersätter dem du förlorat.

Skriv ut

Den här texten beskriver vilka material som du tillsammans med tandläkaren kan välja för att laga tänder eller ersätta borttagna tänder. Här får du veta mer om konstgjorda tänder som du kan ersätta med och hur de används.

Olika material för tandlagning

Olika material för tandlagning

Alla material som tandläkaren använder till lagning och konstgjorda tänder brukar kallas dentala material. Det finns tre typer av material för att laga tänder:

  • kompositmaterial
  • glasjonomermaterial
  • plastförstärkt glasjonomermaterial.

Olika material kan också kombineras.

Kompositmaterial

Komposit är ett plastmaterial som kan användas för större och mindre lagningar i alla tänder. Komposit anpassas i färg för att likna dina andra tänder. I plasten finns olika kemiska ämnen som gör att materialet stelnar. Tillfälliga kronor kan bestå av komposit. En krona är en konstgjord del av en tand som täcker större delen av tanden.

Nästan alla kompositmaterial härdas med ljus. Det innebär att materialet stelnar när tandläkaren lyser på det med blått ljus. Du får sitta kvar i tandläkarstolen med en bomullsrulle som hindrar kontakt mellan tanden och insidan av kinden och saliven tills fyllningen har stelnat.

Glasjonomermaterial

Glasjonomer används framför allt till lagning på tandhalsar. Men också i små fyllningar som inte behöver tåla så mycket tuggning och vid lagning av mjölktänder. Det används därför främst på tänderna på äldre personer och barn.

Materialet består av en vätska och ett pulver som tandläkaren blandar för att spruta in i hålet och forma. Det tar flera timmar innan fyllningen har stelnat klart, men du kan ändå äta och dricka. Glasjonomermaterial innehåller fluor som kan motverka karies och det fäster dessutom bra på tanden.

Plastförstärkt glasjonomermaterial

Plastförstärkt glasjonomer består av en vätska, ett pulver och en plast. När materialet har blandats och satts på plats i hålet härdas det med blått ljus.

Materialet stelnar snabbt, fäster bra på tanden och är starkare än vanligt glasjonomer. Det innehåller fluor liksom vanlig glasjonomer.

Plastförstärkt glasjonomer tål nötning bättre än vanlig glasjonomer men sämre än komposit. Plastförstärkt glasjonomer tål inte att du tuggar för intensivt. Därför används det ofta till lagningar på tandhalsar och till barns kindtänder.

Amalgam får inte användas

Amalgam var länge det vanligaste materialet för tandlagningar. Men eftersom amalgam innehåller kvicksilver är det förbjudet att använda i Sverige sedan 2009. Andra produkter som innehåller kvicksilver förbjöds också vid samma tid.

På den tiden när amalgamfyllningar gjordes borrade tandläkaren ur en stor del av tanden, bland annat för att få fyllningen att fästa. Det som blev kvar av tanden kunde bli så tunt att det senare kunde spricka och falla av. Det är en vanlig orsak till att amalgamfyllningar måste göras om eller lagas.

Fäll ihop

Tillfälliga lagningar

Tillfälliga lagningar

Ibland görs först en tillfällig lagning, till exempel vid akuta behandlingar. Den tillfälliga lagningen ska skydda tanden så att den inte irriteras av till exempel temperaturändringar när du dricker en varm dryck. En tillfällig lagning skyddar också mot bakterier tills tanden får en permanent lagning.

Som tillfällig fyllning används ofta en blandning av ett pulver och en vätska. I vissa tillfälliga fyllningsmaterial tillsätts en förstärkning för att göra materialet mer tåligt så att det inte går sönder när du tuggar.

Du kan även få en tillfällig krona under den tid som det tar att göra färdig en krona hos en tandtekniker. Sådana kronor görs ofta av plast och sätts fast med ett mindre starkt cement för att kronan lätt ska kunna tas bort utan att skada tanden när den färdiga kronan ska sättas på.

Fäll ihop

Material till kronor och broar

Material till kronor och broar

Det är vanligt att konstgjorda tänder som kronor och broar består av metall. De metaller som används är titan och blandningar, så kallade legeringar, av kobolt och krom. Det är också möjligt att använda guld uppblandat med andra metaller, men då blir det dyrare.

Metallen täcks oftast av en yta av porslin för att det ska se ut som tänder.

Helkeramer

Kronor i porslin, så kallade keramer, kan ha samma material rakt igenom. De kan också ha en inre stomme av extra stark keram med en polerad yta som liknar tänderna omkring. Kronor och broar i keramiska material brukar hålla mycket bra.

Helkeramiska material kan se mycket naturliga ut. Dessutom är de kemiskt stabila, det vill säga avger mindre med ämnen i munnen än annat material. Däremot är de ganska spröda.

Hur bra en konstruktion med enbart keramiska material kommer att hålla är beroende av många saker. Om din krona eller bro i porslin går sönder kan det till exempel bero på hur den kvarvarande tanden ser ut, innehållet i materialet och hur hårt du tuggar.

Fäll ihop

Tandcement

Tandcement

Tandcement, så kallade dentala cement, används för att fästa kronor och broar på tänderna.

Det finns flera olika sorters cement. Vilket cement tandläkaren väljer beror på vilket material som ska fästas. Metallkeramik, som består av metall och en yta av porslin, kan sättas fast med zinkfosfatcement, glasjonomercement eller kompositcement.

Många helkeramiska konstruktioner måste däremot sättas fast med kompositcement för att hålla tillräckligt bra.

Fäll ihop

Rotfyllningsmaterial

Rotfyllningsmaterial

En tandrot sitter fast i käkbenet och har kanaler som består av så kallad pulpa. Pulpan innehåller nerver och blodkärl.

En rotfyllning innebär att tandläkaren öppnar tanden och rengör rotkanalen från bakterier för att sedan fylla den. Vanligen fylls kanalen med en blandning av ett gummimaterial och zinkoxid. Sedan fylls det resterande utrymmet ut med rotkanalcement.

En tand består av krona och rot. Kronan är den del som syns i munnen, medan roten sitter fäst i käkbenet. Kronan är klädd med emalj på ytan, men huvuddelen av tanden består av ämnet dentin, det så kallade tandbenet. Den innersta delen av tanden kallas pulpan eller tandnerven. Den är uppbyggd av bindväv, som innehåller blodkärl och nerver.

Fäll ihop

Avtagbara proteser

Avtagbara proteser

Både hela proteser och delproteser kan du själv ta ut och sätta in. Hela proteser ersätter alla tänder i en käke och görs av härdad plast. Den hela protesen kan också knäppas fast på avkortade tänder eller implantat och kallas då täckprotes.

Du kan få en delprotes om det finns några tänder kvar i käken och då gör tandteknikern en stomme av metall som sitter under plasten. Delprotesen har klamrar som fäster den vid de kvarvarande tänderna.

Plast som har stelnat genom uppvärmning har mindre läckage av små plastmolekyler än den plast som inte har värmts upp. Om protesen tillverkas på rätt sätt är läckaget litet, och för att ytterligare minska läckaget brukar tandläkaren låta protesen få ligga ett tag i vatten innan du får den.

Om du är allergisk mot de kemikalier som ingår i ett protesmaterial kan tandläkaren välja ett annat material för protesen.

Fäll ihop

Biverkningar av dentala material

Biverkningar av dentala material

Precis som med många andra ämnen som vi kommer i kontakt med dagligen kan de material som används inom tandvården framkalla en allergisk reaktion. Risken för en sådan reaktion är liten, men det är viktigt att tandläkaren får veta om du är allergisk mot något.

Metaller är de material som oftast orsakar kontaktallergi i munnen. Plast och en del andra ämnen som ingår i dentala material kan också ge kontaktallergiska reaktioner. Men det är mycket ovanligt.

Kontaktallergier är den vanligaste formen av reaktion mot ämnen som ingår i dentala material. Oftast märks en kontaktallergi som eksem. I munnen kan en kontaktallergi göra att det blir rött, svullet och sårigt.

Du kan också reagera så att munslemhinnan blir vitaktig och svullen. Ibland kan du få rodnande områden som täcks av vita linjer.

Det finns inget bevisat samband mellan en kontaktallergisk reaktion och allmänna sjukdomssymtom som feber, trötthet och illamående. Du brukar må som vanligt och inte känna dig sjuk förutom symtomen i munnen.

Om du tror att du har en kontaktallergisk reaktion kan du få en remiss till en hudläkare av en tandläkare eller din läkare på vårdcentralen.

Om du är allergisk mot de kemikalier som ingår i ett protesmaterial kan tandläkaren välja ett annat material för protesen.

Metaller

Det är ovanligt, men de här metallerna som används i munnen kan ibland ge kontaktallergi:

  • guld
  • titan
  • palladium
  • kobolt
  • krom
  • kvicksilver.

Oftast dröjer det en tid, ibland år efter tandbehandlingen, innan du får en allergisk reaktion av metaller.

Har du flera sorters metaller i munnen kan de reagera med varandra. Är du orolig för att ha fått allergi mot metaller kan en läkare utreda om du har fått en allergisk reaktion.

Plast

Kompositmaterial och andra material som innehåller plast kan framkalla allergiska reaktioner. När fyllningen sätts in är risken för allergiska reaktioner störst. Därefter är risken för allergiska reaktioner mycket mindre.

Innan materialet har stelnat avger det större mängder ämnen än den härdade fyllningen.

Eugenol

Eugenol, som också kallas nejlikolja, kan finnas i tillfälliga fyllningar. Den kan framkalla kontaktallergi, även om det är mycket ovanligt.

Fluorlack

Tandläkaren brukar lägga fluorlack på tänderna när det finns risk för karies. Fluorlack används särskilt inom barntandvården.

Fluorlack innehåller ett ämne som gör att lacket sitter kvar på tanden. Det ämnet kan i sällsynta fall framkalla kontaktallergiska reaktioner.

Amalgam

Amalgam innehåller kvicksilver som är ett giftigt ämne. I Sverige är amalgam förbjudet att använda som fyllningsmaterial av miljöskäl. I många andra länder används däremot amalgam fortfarande för att laga tänder.

Personer som har fyllningar av amalgam har högre koncentration av kvicksilver i kroppen än personer som inte har amalgam. Undersökningar har hittills inte kunnat visa på något säkert samband mellan amalgamfyllningar och ohälsa. Men det kan ändå finnas personer som har besvär av amalgam.

Det pågår forskning för att undersöka om kvicksilver i amalgamfyllningar skulle kunna försämra hälsan hos den som har sådana fyllningar.

Fäll ihop

Dentala material och allmänna sjukdomssymtom

Dentala material och allmänna sjukdomssymtom

Det är oklart om allmänna kroppsliga sjukdomssymtom kan orsakas av tandlagningsmaterial som till exempel amalgam. I forskningsstudier har patienter med symtom som de själva tror beror på amalgam jämförts med kontrollpersoner som inte anser sig vara sjuka av dentala material. När de båda grupperna jämfördes visade sig patienterna ha svårare symtom än de kontrollpersoner som ingick i studierna.

De symtom som patientgruppen beskriver är vanliga hos många människor och inte specifika för någon särskild sjukdom. Eftersom symtomen är så allmänna har tandläkare och läkare har svårt att kunna avgöra om det är biverkningar av ett dentalt material.

I några forskningsstudier ha byte av amalgamfyllningar visat sig minska personernas symtom jämfört med personerna i en kontrollgrupp, som inte fick sitt amalgam borttaget.

Fäll ihop

Om du är gravid eller ammar

Om du är gravid eller ammar

För säkerhets skull bör du inte låta ta bort amalgamfyllningar under din graviditet. Det kommer ut kvicksilverånga från fyllningarna som skulle kunna skada fostret även om det inte finns vetenskapligt bevis för det.

Du kan få vanliga fyllningar eller annan vanlig tandvård under din graviditet eller när du ammar. Det är alltid bra att berätta för tandläkaren att du är gravid.

Fäll ihop

Byta ut dentala material

Byta ut dentala material

Ibland kan du behöva byta ut dina fyllningar, kronor eller broar om du får problem som beror på en allergisk reaktion. Då kan du få tandvård till samma kostnad som vanlig sjukvård. Det förutsätter att du först har gått igenom medicinska utredningar och fått olika behandlingar.

Du ansöker om att få tandvård till samma kostnad som vanlig sjukvård hos din tandläkare. Tandläkaren skickar din ansökan tillsammans med läkarintyg och behandlingsplan till tandvårdsenheten i länet eller regionen där du bor. Ansökan bedöms och beslutas sedan inom landstinget eller regionen.

Om du får avslag och på ändå vill byta ut fyllningar bör du först ta reda på vad behandlingen kostar.

Skydda mot kvicksilverånga

När amalgamfyllningar tas bort kan det innebära att det frisätts kvicksilver. Är du orolig för kvicksilverinnehållet i fyllningen kan tandläkaren sätta på en gummiduk över munnen så att bara tanden som ska borras sticker upp. Gummiduken hindrar att du sväljer amalgamspån som lossnar från fyllningen.

Tandläkare brukar avråda från att byta ut fyllningar som är hela och som du inte har besvär av.

Att ta bort en fyllning kan innebära en risk för att tanden skadas så att det blir nödvändigt att rotfylla den. Då kan det hända att tanden måste tas bort.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 7 sidor)
Senast uppdaterad:
2018-10-25
Redaktör:

Ingemar Karlsson Gadea, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Anders Berglund, tandläkare, Institutionen för odontologi, Umeå universitet

Illustratör:


Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge