Din journal
När du söker och får vård dokumenteras det i en journal. Det görs framför allt för att din vård ska bli så bra och säker som möjligt. Genom att läsa din journal kan du också bli mer delaktig i din vård och behandling.
All legitimerad personal inom hälso- och sjukvården måste skriva ner sina bedömningar, råd, åtgärder och liknande i en journal. Det finns även personal utan legitimation som måste föra journal.
Journalen kallas också patientjournal.
Vad ska journalen innehålla?
Det är patientdatalagen som reglerar hur journaler ska hanteras. Lagen styr bland annat hur journalerna ska skrivas och hur uppgifterna ska skyddas.
Enligt lagen ska en journal alltid innehålla följande:
- uppgifter om din identitet, oftast namn och personnummer
- uppgifter om varför du får vård
- uppgifter om din diagnos, dina undersökningar och behandlingar
- uppgifter om vilken information du har fått och vilka beslut som har tagits om dina behandlingsalternativ
- information om du har beslutat att tacka nej till viss vård eller behandling
- information om vem som gjorde anteckningen och när den gjordes.
Ett undantag är vid hiv-test. Då har du rätt att vara anonym. En journal med dina personuppgifter skapas om testet visar att du har hiv.
I journalen ska det också stå om du har ändrat vad prover i biobank får användas till. Det gäller även om du har begärt att prover ska förstöras.
Det skapas en journal även om du är medvetslös när du kommer till vården och vårdpersonalen inte vet vem du är. Din identitet fastställs då så snart det är möjligt.
Journalanteckningarna ska vara tydliga
Anteckningarna i journalen ska vara skrivna på svenska. De ska vara tydliga och så långt som möjligt gå att förstå även för dig som inte är medicinskt kunnig.
Ibland kan det ändå vara svårt att förstå de begrepp och uttryck som används. Be läkaren eller den som har skrivit anteckningarna att förklara om du inte förstår.
En journalanteckning ska som regel vara underskriven av den som ansvarar för uppgifterna i anteckningen. Det kallas för att anteckningen är signerad.
Ingen får ändra i journalen
Det är förbjudet att radera eller göra text oläslig i en journal. Den som antecknar i journalen får bara rätta felaktigheter genom att markera det som är felaktigt och skriva in nya anteckningar.
Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, kan besluta att en journal eller delar av en journal får förstöras. Du kan läsa mer om det senare i texten.
Om du tycker att det står fel i journalen
Det ska antecknas i journalen om du som patient tycker att en uppgift inte stämmer. Däremot har du inte rätt att själv skriva i din journal eller bestämma vad som ska stå i den.
Tillfällen när journalen kan användas
Journalen används främst för din vård och behandling. Den kan också användas vid andra tillfällen:
- Det ska göras en utredning kring den vård som du har fått.
- Journalen behövs för uppföljning och utveckling av vårdverksamheten.
- Den behövs för att avgöra försäkringsärenden eller andra ansvarsfrågor.
- Journaler kan också användas i forskning eller vid utredningar om ärftliga sjukdomar.
Att läsa sin journal
Det finns flera sätt att läsa sin journal på. Ett sätt är att läsa journalen genom att logga in på 1177.se. Här kan du också läsa journalanteckningar från samtal med 1177 på telefon.
Det varierar mellan regionerna hur mycket information du kan se i journalen när du loggar in.
Här kan du läsa mer om att läsa sin journal på 1177
Beställ journalkopia i Region Dalarna
Kontakta Gemensam utlämningsfunktion (GUF) för att begära ut:
- Journalkopior från hälso- och sjukvården
- Loggutdrag
- Registerutdrag enligt GDPR
- Övrig allmän handling under Regionstyrelsens förvaltning
Du kan också läsa din journal via nätet.
Kontakta det ställe du behandlats på
Du kan också kontakta det ställe där du har behandlats om du vill läsa din journal. Ibland finns det en särskild enhet i regionen som du ska kontakta.
Vanligtvis har du rätt att få en kopia av din journal. Du kan behöva betala en kostnad för kopieringen.
Vårdpersonalen gör alltid först en bedömning av om en journal kan lämnas ut. Efter det har du i princip alltid rätt att läsa din egen journal.
Ibland lämnas journalen inte ut
Det finns tillfällen då du kan du bli nekad att läsa din journal. Det kan till exempel vara om den ansvarige läkaren bedömer att det finns starka medicinska skäl till det. Det händer väldigt sällan.
Ibland sekretessbeläggs delar i journalen. Det innebär att de delarna inte kan lämnas ut. Det är ofta när det finns uppgifter i din journal som rör någon annan person som kan påverkas negativt om uppgifterna lämnas ut.
Att läsa barns journaler
Som vårdnadshavare får du som regel ta del av ditt barns journal, men när barnet blir äldre krävs oftast att barnet först godkänner det. Det brukar vara när barnet är i tonåren.
Journalen lämnas inte ut om personalen misstänker att barnet far illa hos vårdnadshavaren.
Du kan överklaga om du inte får läsa din journal
Du kan överklaga om du inte får läsa hela eller delar av din journal. Begär att få beslutet skriftligt så kan du sedan överklaga det. Du överklagar till kammarrätten om journalen finns inom regionen eller kommunen.
Vårdpersonal inom den privata hälso- och sjukvården som säger nej till att lämna ut hela eller delar av journalen måste meddela Ivo om det. Ivo gör då en egen bedömning av om journalen kan lämnas ut. Du kan överklaga till kammarrätten om även Ivo beslutar att journalen eller delar av den inte ska lämnas ut.
Journalen skyddas av sekretess
Det som står i din journal skyddas av sekretess. Det innebär att alla uppgifter ska skyddas mot att obehöriga personer får tillgång till dem och kan sprida dem.
Det är bara den personal som deltar i vården av dig som har rätt att läsa journalen. Det är till exempel inte tillåtet för vårdpersonal att läsa din journal bara för att du råkar vara en vän eller ni är släkt.
Även personal som av något annat skäl behöver uppgifter i din journal för sitt arbete inom vården får ta del av uppgifterna. Det kan till exempel vara för att kunna boka in dig på ett besök.
Vissa myndigheter kan ta del av information i journalen
Vissa myndigheter kan ha rätt att ta del av uppgifter i journalen. Till exempel kan uppgifter i journalen lämnas till Ivo utan att du har gett samtycke till det. Även Försäkringskassan och socialtjänsten kan ha rätt att ta del av uppgifter i journalen utan ditt samtycke.
Alla besök i journalen registreras
Varje gång vårdpersonal tittar i en digital journal ska det dokumenteras. Det görs elektroniskt i journalen.
Vårdgivaren ska regelbundet kontrollera vem som har tagit del av uppgifterna i journalerna och att personen hade rätt behörighet för att göra det.
Journaler sparas i minst tio år
Journaler måste sparas i minst tio år efter den senaste anteckningen. I regioner och kommuner sparas en stor del av uppgifterna i journalen för all framtid.
Även privata vårdgivare är skyldiga att behålla journalerna i minst tio år, sedan får de förstöras.
Elektroniska journaler sparas inte på internet, utan i lokala journalsystem.
Du har rätt att veta vem som läst din journal
Du kan alltid få veta om någon har läst i din journal genom ett så kallat loggutdrag. I loggutdraget kan du se när och från vilken mottagning personer har läst i din journal. Informationen ska vara tydlig och begriplig.
Hur du får ett loggutdrag beror på i vilken region som du har fått vård. Det kan vara på något av följande sätt:
- kontakta mottagningen där du fick vård
- kontakta en särskild enhet i regionen
- se loggutdraget direkt i din journal genom att logga in på 1177.
Att spärra uppgifter inom en vårdgivare
Som patient kan du begära att uppgifter i journalen inte ska visas för andra mottagningar hos din vårdgivare. Det kallas för att spärra uppgifter i journalen.
Det står i journalen om det finns spärrade uppgifter, men det går inte att se själva innehållet.
Du måste själv berätta för vårdpersonalen om sådant de kan behöva veta för att kunna ge dig bra vård, om du spärrar uppgifter i din journal. Tänk på att det kan vara svårt att minnas all information om till exempel undersökningar eller behandlingar. Det finns en risk för att personalen inte får tillgång till all information som de behöver.
Du kan godkänna att personalen läser dina spärrade uppgifter. Men då måste du göra det vid varje besök.
Vårdnadshavare har inte rätt att spärra sina barns journaler. Barn under 18 år kan få spärra sina journaler, om de bedöms vara tillräckligt mogna för det.
Spärra uppgifter och begära loggutdrag
Spärra uppgifter
Om du funderar på att spärra journalinformation måste du vara medveten om vad detta innebär. En konsekvens om du väljer att spärra information är till exempel att du själv måste berätta för vårdpersonalen vad de behöver veta för att ge dig bra och säker vård.
Du kan alltid se din journal när du loggar in på 1177. Du kommer att kunna se uppgifter från mottagningar som du spärrar i det nya journalsystemet. Du kommer däremot inte kunna se journaluppgifter från mottagningar som du spärrade i det förra systemet.
Så lägger du till eller tar bort spärrar
För att lägga till eller ta bort en spärr använder du 1177 e-tjänster. Logga in, välj Övriga tjänster och Spärrtjänsten Dalarna.
Om du inte kan använda e-tjänsten kan du besöka din vårdcentral eller klinik och fylla i en blankett på plats. Hämta blanketten i receptionen och identifiera dig. Skicka sedan blanketten till Regionen Dalarnas centrala journalspärrsfunktion, som lägger till eller tar bort din spärr.
Inre spärr
Inre spärr betyder att andra vårdenheter inom Region Dalarna inte kan ta del av din journal.
Inom Region Dalarna kan du spärra din journal för andra vårdenheter, så kallad ”inre spärr”. Det betyder att uppgifterna som finns hos en vårdenhet spärras för andra vårdenheter som finns hos samma vårdgivare, exempelvis vårdcentraler och specialistkliniker (till exempel utgör regiondrivna vårdcentraler och regionens medicinklinik en och samma vårdgivare).
Tillfälligt öppna en inre spärr
Om du blir allvarligt sjuk och inte själv kan berätta din vårdhistorik kan en inre spärr tillfälligt öppnas om du samtycker. Om du är så sjuk att du inte kan samtycka kan vårdpersonalen öppna spärren med så kallad nödåtkomst. Det får bara göras om informationen är nödvändig för att ge dig den vård du behöver.
Yttre spärr
En yttre spärr betyder att vårdgivare utanför Region Dalarna (andra regioner och kommuner) inte kan ta del av din journal. Detta gäller även för privata vårdgivare i Dalarna, till exempel privata vårdcentraler och Bup-mottagningar, som arbetar på uppdrag av Region Dalarna.
Yttre spärr innebär en risk
En yttre spärr kan aldrig tas bort eller tillfälligt öppnas av annan vårdgivare än den som satt spärren. Även om du skulle lämna samtycke. Detta kan innebära en risk då vårdpersonal inte ser information som behövs för att ge säker vård.
Förändringar i spärrar när vi byter journalsystem
Den 14 oktober 2025 byter Region Dalarna journalsystem. Från den 14 oktober kan inte vårdpersonal längre tillfälligt öppna dina inre spärrar som finns i det förra journalsystemet, även om du samtycker. Det kan även påverka vården i akuta situationer där tidigare journalinformation kan vara viktig.
Observera att det efter 14 oktober liksom tidigare, inte är möjligt för vårdpersonal att tillfälligt öppna yttre spärrar. Varken de som finns i det nya journalsystemet eller de som finns i det förra journalsystemet. Detta kan påverka vården i akuta situationer där journalinformation från andra vårdgivare kan vara viktig.
Ta bort spärr
Du kan när som helst ta bort spärrar i din journal. Logga i första hand in i 1177 e-tjänster för att ta bort spärrar i din journal. Välj övriga tjänster och Spärrtjänsten Dalarna.
Loggutdrag
Region Dalarna har elektroniska journaler och kan därför spåra vem som läst din journal. Vi är skyldig att göra kontroller av åtkomsten till patientens uppgifter med jämna mellanrum. Kontrollerna görs för att förebygga och upptäcka dataintrång och obehörig åtkomst till uppgifter.
Som patient har du möjlighet att ta del av logguppgifter, det vill säga en lista över vilka som har tittat på dina medicinska uppgifter, exempelvis i samband med ett mottagningsbesök.
Vart vänder jag mig?
Vill du begära loggutdrag vänder du dig till Gemensam utlämningsfunktion (GUF) telefon 023-49 10 03 eller e-tjänst "Beställ loggutdrag" För att begära loggutdrag från privat vårdgivare - kontakta den privata vårdenheten direkt.
Hur spärrar jag uppgifter?
Kontakta den mottagning där du har fått eller får din vård om du vill spärra uppgifter. I vissa regioner kan du också spärra uppgifter genom att logga in på 1177.se.
Nödöppning av spärrade journaluppgifter
Spärrade journaluppgifter kan öppnas om du ger ditt samtycke. Om du inte kan ge ditt samtycke och är i en situation där du snabbt behöver få vård kan uppgifterna öppnas ändå. Det kallas för nödöppning. Då får vårdpersonalen tillgång till de uppgifter som bedöms som nödvändiga för din vård.
Ta bort spärren
Du kan när som helst kontakta den mottagning där spärren är gjord för att få spärren borttagen. Du kan också be att få spärren borttagen under en viss tid.
Vårdgivare kan dela information i journalen
Vårdgivare kan dela information som finns i din journal med andra vårdgivare eller omsorgsgivare. Då kan till exempel vårdpersonalen på en mottagning som du besöker i en annan region se information som redan finns i din journal.
Informationen som delas med en annan vårdgivare ska vara viktig för din diagnos och din vård. Det kan till exempel vara tidigare provresultat, läkemedel, diagnoser och behandlingar. Då behöver du inte berätta det själv när du får vård hos en ny vårdgivare.
Det är bara personalen som deltar i vården av dig som får ta del av uppgifterna.
Du ska samtycka till att information hämtas
Du måste ge ditt samtycke för att personalen hos en ny vårdgivare eller omsorgsgivare ska få ta del av informationen.
Bestämmelserna om hur informationen i journalen får delas finns i lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation. Där ingår det som tidigare kallades sammanhållen journalföring.
Spärra uppgifter
Du kan säga nej till att informationen ska få delas med andra vårdgivare eller omsorgsgivare. Det gör du genom att begära att uppgifterna spärras. Andra vårdgivare kan då se att det finns spärrade uppgifter. De kan inte se vad uppgifterna innehåller.
Kontakta din mottagning om du vill spärra uppgifter.
Nödöppning
Vårdpersonalen kan få ta del av uppgifter om dig som finns hos andra vårdgivare om det finns fara för ditt liv och du är alltför sjuk för att ge ditt samtycke. Det kallas att journalen nödöppnas.
Vårdgivare med sammanhållen journalföring i Region Dalarna
Region Dalarna deltar i flera olika system för sammanhållen journalföring, nedan kan du läsa om vilka.
Privata vårdcentraler med avtal
Privata vårdcentraler som tecknar avtal om Vårdval ingår samtidigt avtal om sammanhållen journalföring. Det innebär att regionen och den privatägda vårdcentralen ömsesidigt tillgängliggör journaluppgifter och att direktåtkomst till patientuppgifter får ske om patienten samtycker till det.
Detta sker genom regionens huvudjournalsystem TakeCare som har avskilda databaser för varje vårdgivare som ingår i systemet. Det finns också ett antal ytterligare IT-system som utgör så kallade stödsystem som också kan nås genom direktåtkomst. Systemet tillgängliggör information från alla enheter och alla olika informationstyper.
Privata vårdgivare som ingår i Vårdval
- Falu Vårdcentral
- Vårdcentral Kvarnporten, Falun
- Vårdcentral Avestahälsan
- Vårdcentral Koppardalen
- Vårdcentral Läkarhuset Borlänge
- Vårdcentralen Engelbrekt
Kommuner som ingår i system innebärande sammanhållen journalföring:
- Gagnefs kommun
Region Dalarna har tecknat avtal om sammanhållen journalföring med Gagnefs kommun.
Andra vårdgivare i Sverige
Via Nationell Patientöversikt, NPÖ
Via NPÖ kan behörig vårdpersonal få åtkomst till utvald patientinformation från andra vårdgivare, till exempel från en sjukhusklinik i ett annat län, under förutsättning av att patienten ger sitt samtycke. Ambitionen med NPÖ är att det ska bli nationellt täckande och innehålla utdrag från många vårdsystem i olika regioner. Det är alltså inte en stor komplett journal. Det innebär att olika offentliga och privata vårdgivare i Sverige kommer att dels tillgängliggöra och dels ta del av patientinformation genom NPÖ. Eftersom är ett system för sammanhållen journalföring gäller till exempel samma regler för sekretess, spärrhantering och samtycke.
Vilka vårdgivare har anslutits till NPÖ?
Inera AB publicerar löpande lista över anslutande vårdgivare som har tillgång till NPÖ och som med stöd av patientens samtycke kan läsa i den information som vårdgivarna valt att publicera
Vilka informationsmängder kan läsas i NPÖ?
Vad man hittar i NPÖ beror på vilka vårdsystem och informationsmängder en vårdgivare har valt att ansluta. Vilka uppgifter som publiceras i NPÖ kan du se genom länken till Inera AB:s webbsida nedan.
Via Nationella e-Hälsotjänster
Regioner och kommuner har tagit fram ett antal IT tjänster som innebär sammanhållen journalföring. Två exempel på sådana IT tjänster är Sammanhållen läkemedelsinformation (SIL) och Pascal. Pascal är ett system som idag bara publicerar dosordinationer, men har som ambition att utvecklas till ett system som ska kunna ge en samlad bild av patientens läkemedelsinformation. En förteckning över vårdgivare som tecknat nationella avtal (så kallade modellavtal) hittar du nedan.
Informationsutbyte mellan region och kommun genom utlämnande
Region Dalarna och länets kommuner har i samverkan utarbetat rutiner för vårdplanering inför utskrivning av patienter från sluten specialistvård till öppen vård och socialtjänst. Överföring av information om befintliga planer sker därvid bland annat elektroniskt mellan vård- och omsorgsgivare. Uppgifterna utlämnas med stöd av antingens patientens samtycke eller 25-26 kap i Offentlighets- och sekretesslagen. Vilken information som skall ingå i en så kallad vårdplan framgår av socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2005:27) om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård.
Kommuner i länet som ingår i elektroniskt system för med samordnad vårdplanering tillsammans med Region Dalarna:
- Falu kommun
- Borlänge kommun
- Gagnefs kommun
- Avesta kommun
- Säters kommun
- Hedemora kommun
- Smedjebackens kommun
- Ludvika kommun
- Mora kommun
- Orsa kommun
- Leksands kommun
- Rättviks kommun
- Vansbro kommun
- Malung-Sälens kommun
- Älvdalens kommun
Att få sin journal förstörd
Kontakta Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, om du vill att din journal helt eller delvis ska förstöras. Det krävs att du har goda skäl för det och det ska vara uppenbart att journalen inte behövs för din framtida vård. När en journal förstörs innebär det att också alla kopior förstörs.
Du kan överklaga hos förvaltningsrätten om Ivo avslår din ansökan.
Om du är missnöjd
Kontakta den mottagning där anteckningarna gjordes om du inte är nöjd med något som står i journalen. Berätta vad det är du är missnöjd med.
Här kan du läsa mer om vad du kan göra om du inte är nöjd med vården.
Kontakta dataskyddsombudet
Du kan också kontakta dataskyddsombudet hos din vårdgivare om du tycker att hanteringen av dina personuppgifter har varit felaktig.
Dataskyddsombudet ska se till personuppgifterna hanteras rätt utifrån dataskyddsförordningen.
Kontakta din region, kommun eller din privata vårdgivare för att få kontaktuppgifter till dataskyddsombudet.
Klaga till Integritetsskyddsmyndigheten
Du kan skicka in tips eller klagomål till Integritetsskyddsmyndigheten om du tycker att någon bryter mot reglerna för hur personuppgifter får hanteras.
Ordlista: Vårdgivare och omsorgsgivare
Vårdgivare är den region, kommun, statliga verksamhet eller privata aktör som ger dig vård.
Omsorgsgivare ansvarar för eller ger omsorg och stöd till äldre personer och personer med funktionsnedsättning. Oftast är det en kommunal nämnd eller en privat verksamhet som är omsorgsgivare. Äldreomsorg, hemtjänst och stöd enligt LSS är exempel på omsorg och stöd.