Om du äter "bra" eller "dåligt" beror främst på vilka matvanor du brukar ha. Dåliga matvanor kan till exempel vara att du äter vid konstiga tider på dygnet, hoppar över måltider, äter för mycket av något eller för lite. Den mesta maten är bra, och det är inte farligt att dricka läsk eller äta chips och godis ibland. Men det är inte bra att äta för mycket av något eller äta sig mätt på till exempel chips istället för mat.

Om du har dåliga matvanor under en längre tid kan kroppen påverkas negativt och du kan få brist på vitaminer och näring. 

Dåliga matvanor kan leda till:

• ökad trötthet
• koncentrationssvårigheter
• sämre humör
• problem med huden
• illamående
• magproblem
• oro, ångest och negativa tankar.

Sök hjälp

Om du oroar dig över hur du äter är det bra att prata med dina närstående. Om du behöver mer stöd hittar du chattar och kontaktvägar längre ner på sidan.

Ibland blir relationen till mat ett problem. När du mår dåligt är det vanligt att börja äta mer eller mindre. Det kan till exempel vara att du äter mer onyttiga saker, socker och fett. Det är också vanligt att börja äta mindre och tappa aptiten om du till exempel är stressad, orolig och mår dåligt.

Ett annat vanligt problem kan vara att man tänker mycket på sin kropp och oroar sig över vad man äter. Med tiden kan tankarna och känslorna kring mat och kroppen leda till att du mår sämre både psykiskt och fysiskt.

Ätstörningar kan vara när du:

• tänker och oroar dig mycket över kroppen, mat och vikt
• äter mycket onyttig mat och känner att du tappar kontrollen över hur du äter
• känner ångest av att äta
• äter bara vissa saker
• hoppar över många måltider
• kräks efter du har ätit
• tränar mycket för att bli av med kalorier och mår dåligt om du inte tränar så mycket som du tänkt att du ska göra
• har mycket negativa tankar om kroppen och ditt utseende.

Det finns flera saker du kan göra för att äta bättre och få bra matvanor.

Hur ofta och mycket ska jag äta?

De flesta mår bra av att äta tre större måltider om dagen (frukost, lunch och middag) med ungefär tre till fyra timmars mellanrum mellan måltiderna. Du behöver också äta några mellanmål som till exempel en macka, frukt, yoghurt eller nötter.

Detta kan du göra

• Ät på regelbundna tider
  Försök äta vid ungefär samma tid varje dag. Vänta inte på att du ska bli hungrig, utan ät ändå när det är dags. Om du äter vid samma tid och sprider ut måltiderna över dagen får du ett jämnare blodsocker. Då blir du piggare och får lättare att koncentrera dig.
• Sätt alarm på mobilen
  Om du brukar glömma bort att äta kan du använda mobilen för att påminna dig själv om när det är dags att äta.

Matglädje är också viktigt

Bra matvanor och rutiner är viktigt, men mat ska också kunna vara härligt och kravlöst. En måltid kan vara en stund där du tar det lugnt, umgås med andra och får ny energi. Det är okej att njuta av goda saker och det kan vara spännande att upptäcka nya smaker och maträtter.

Det kan vara svårt att känna matglädje ibland. Det är okej och inget konstigt, men negativa känslor som till exempel ångest, oro eller skam ska inte behöva förstöra din matglädje.

Om du har dålig aptit

Det är vanligt att ha dålig aptit ibland och många har till exempel svårt för att äta frukost tidigt på morgonen. Om du känner orolig över något, stressad eller sover dåligt kan det också vara svårt att äta ordentligt.

Det finns flera saker du kan göra för att äta bättre även när det är svårt. Men det är också viktigt att söka hjälp och prata med en vuxen om du ofta har svårt för att äta och mår dåligt!

Om det är svårt att äta frukost

Testa olika typer av frukost och känn efter vad som funkar för dig. Om det är svårt att äta en stor måltid kan du prova t ex juice, smothie eller en knäckemacka. Om det inte gick att äta en hel frukost, ta med ett mellanmål till skolan som du kan äta någon timme senare på en rast.

Ät lite och ofta om du mår illa

Om mår du illa kan det hjälpa att äta oftare och mindre portioner. 

Ibland kan det vara skönt att få prata med någon anonymt. Det innebär att du inte behöver berätta vem du är, om du inte vill.  

Det finns många olika föreningar och organisationer som du kan kontakta antingen digitalt eller via telefon.  

Här hittar du stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta.