Om barnet föds för tidigt eller förväntas behöva insatser direkt efter förlossningen finns personal från neonatalavdelningen på plats nära förlossningsrummet. Det brukar vara läkare, sjuksköterska och barnsköterska som är redo att ta hand om barnet direkt efter födseln. Samtidigt tar förlossningspersonalen hand om den som föder och stöttar er som föräldrar. Därför kan det vara många personer i rummet i början. När barnet mår bra och den som fött är klar efter förlossningen blir det lugnare och färre personer kvar.

Vi gör allt vi kan för att barnet ska få stanna hos sin förälder (nollseparation). I vissa fall kan barnet ändå behöva tas till ett annat rum en kort stund, till exempel om det blir för trångt eller om barnet behöver särskild vård.

Om barnet oväntat mår dåligt larmar förlossningspersonalen, och då kommer snabbt fler till rummet, både från neonatalavdelningen och narkosen.

Om barnet föds med akut kejsarsnitt finns neonatalpersonal på plats i operationssalen. Där arbetar många olika yrkesgrupper tillsammans – från operation, förlossning, narkos och neonatalvård.

Det kan därför vara många personer i rummet, men alla har tydliga uppgifter och arbetar för att både barnet och den som föder ska få bästa möjliga vård.

Som förälder är du en viktig del i ditt barns vård. I Sverige är det självklart att föräldrar är med sina nyfödda barn under vårdtiden, och på de flesta neonatalavdelningar kan ni bo tillsammans med barnet. Nyfödda barn, även om de är sjuka eller födda för tidigt, behöver närhet och trygghet från sina föräldrar. Forskning visar att när barn och föräldrar är tillsammans

• blir vårdtiden ofta kortare
• minskar risken att behöva läggas in på sjukhus igen
• mår föräldrar bättre och är mer nöjda med vården
• stärks anknytningen mellan barn och föräldrar.

Om ni är två föräldrar på plats på avdelningen kan ni också stötta varandra, både praktiskt och känslomässigt. Om bara en förälder har möjlighet att vara på avdelningen får gärna en annan närstående också bo kvar.

Du är den som känner ditt barn bäst och har en central roll i omvårdnaden – dygnet runt. Samtidigt kan det vara krävande att vara på sjukhus under en längre tid. Det kan därför vara bra att turas om att göra saker utanför sjukhuset eller få hjälp av en närstående.

Du får stöd i att ta hand om ditt barn. Personalen visar hur du kan tolka ditt barns signaler och möta dess behov. Precis som alla nyfödda behöver ditt barn

• närhet och trygghet
• värme och tröst
• mat och hjälp med omvårdnad, som blöjbyten.

Det kan kännas stressande att bli förälder i en sjukhusmiljö med mycket personal och utrustning. Vårt mål är att du ska känna dig trygg i din roll och kunna ta huvudansvaret för ditt barns dagliga omvårdnad – med vårt stöd.

På avdelningen finns kuratorer som erbjuder samtalsstöd. De träffar alla föräldrar och du kan få stöd både tillsammans med din partner eller enskilt, utifrån dina behov.

Som förälder är du viktigast för ditt barn. Därför behöver minst en av er vara hos barnet hela tiden, och båda föräldrarna kan bo tillsammans med barnet på avdelningen.

Om barnet är fött mycket för tidigt kan ni behöva stanna länge på sjukhuset. Att vara två som delar tiden kan göra det lättare – både praktiskt och känslomässigt.

Boende och mat

• Barnets vård och ert boende är gratis.
• Frukost ingår, övriga måltider ordnar ni själva.
• Det finns kök med kyl, frys och mikrovågsugn.
• Kaffe, te och juice finns dygnet runt.
• Ni hjälps åt att hålla ordning i köket.

Syskon är välkomna i mån av plats, om de är friska och följer hygienrutiner. Ibland kan den ena föräldern behöva vara hemma med syskon. Patienthotellet kan vara ett alternativ för familjen.

Under vårdtiden kan ni ansöka om tillfällig föräldrapenning. Då sparas era vanliga föräldradagar tills barnet skrivs ut.

Tvätt och hygien

Det finns tvättstuga med tvättmedel. Kläder ska tvättas i minst 60 grader och torktumlas, av hygieniska skäl.

Barnet får allt som behövs under vårdtiden, till exempel blöjor och sängkläder. Barnet vårdas oftast i bara blöja för att kunna ligga hud mot hud. Egna kläder och gosedjur används inte nära barnet.

Vi arbetar med barn- och familjecentrerad, utvecklingsstödjande vård. Det betyder att vi stöttar både barnet och familjen under hela vårdtiden. Vi utgår från varje barns och familjs styrkor. Vården ska stödja barnets utveckling och välmående – och stärka dig som förälder i din roll. Vi strävar efter att barnet ska vara med sin förälder hela tiden, det vi kallar nollseparation. Efter den första vården ligger barn och mamma tillsammans på samma avdelning, det vi kallar samvård.

Vården anpassas efter varje barn och familj. Du och personalen kommer överens om vilket stöd som behövs och följer upp det under vårdtiden. Personal har det medicinska ansvaret, men du som förälder tar successivt över den dagliga omvårdnaden.

Vi skapar en lugn och trygg miljö för barnet. Nyfödda mår bäst av att vara hud mot hud hos en förälder. Det hjälper barnet att hålla värmen, få stabil andning och blodsocker och sova bättre och spara energi.

Vi är utbildade i att läsa barnets signaler och hjälper dig att tolka dem.

Barn som föds för tidigt är extra känsliga för intryck som ljus och ljud. De behöver stöd för kroppen för att känna trygghet och inte göra slut på energi, därför

• dämpar vi ljus och ljud
• ger vi alltid stöd runt kroppen för trygghet
• hanterar vi barnet varsamt med stöd av filt vid exempelvis vägning och bad.

Vi anpassar matningen efter barnets signaler (lyhörd matning). Nyfödda äter ofta, vanligtvis var 1–3 timme. Mindre barn äter mindre mängder men oftare.

Sömn är viktig för hjärnans utveckling. Vi försöker därför att inte störa barnet när det sover djupt.

Du kan läsa mer om till exempel hud mot hud-vård, matning, samvård och livet som förälder på neonatalavdelning under egna rubriker.

Nollseparation betyder att barnet inte skiljs från sina föräldrar. Nyfödda barn – även de som är sjuka eller födda för tidigt – behöver närhet, trygghet och kontakt med en förälder. Det bästa för barnet är att vara hud mot hud med en förälder direkt efter födseln och fortsätta med det under vårdtiden, eller att en förälder är hos barnet hela tiden.

Den första timmen efter födseln kallas Golden hour. Då är det särskilt viktigt att barnet får ligga hud mot hud hos mamman. Det ger

• värme
• trygghet
• bättre start med matning
• stabilare blodsocker.

Om barnet inte kan vara hos mamman, är det viktigt att vara hud mot hud med den andra föräldern eller annan närstående.

Om vi bedömer att barnet kan behöva vård finns vi från neonatalavdelningen på plats vid födseln. Vi försöker alltid ge vård nära föräldrarna, så att barnet kan ligga hud mot hud. Ibland behöver barnet mer avancerad vård. Då kan det behöva ligga på en annan vårdplats och inte hud mot hud, så att personalen kan hjälpa barnet på bästa sätt.

Vissa barn behöver bara stöd av neonatalens personal under några timmar efter födseln. Då kan barnet få hjälp på förlossningen och sedan följa med föräldrarna till BB, utan att skrivas in på neonatalavdelningen. Om barnet behöver komma till neonatalavdelningen innan mamman är klar efter förlossningen följer den andra föräldern med barnet.

Samvård betyder att barnet och mamman får vård tillsammans på samma avdelning, om båda behöver vård. På så sätt slipper barnet och föräldrarna skiljas åt. Om barnet behöver neonatalvård får mamman en plats på neonatalavdelningen. Förälderns säng finns intill barnet. Barnet kan vårdas hud-mot-hud hos föräldern i dennes säng.

Barn som behöver mycket vård ligger på en intensivvårdssal (IVA), där personal finns hela tiden. Barn som inte behöver intensivvård bor i familjerum tillsammans med en eller båda föräldrarna. Där kommer personalen in regelbundet och finns alltid tillgänglig vid behov. Barn mår bäst av att vara hud mot hud hos en förälder under hela vårdtiden.

Mamman får sin eftervård av BB-personal, som kommer till neonatalavdelningen så länge hon är inskriven där. Avdelningarna ligger nära varandra.

Vissa barn som är födda lite för tidigt, i vecka 36, kan i stället vårdas på BB och få extra stöd där.

Ditt barn mår bäst av att vara nära dig – hud mot hud. Det betyder att barnet ligger direkt mot din hud, oftast på bröstet. Hud mot hud har många fördelar. Det hjälper barnet att

• känna sig tryggt och komma till ro
• hålla jämnare temperatur och blodsocker
• få stabilare andning och puls.

När barnet ligger nära är det också lättare för dig att se vad barnet behöver.

Hud mot hud gör det lättare att komma igång med amning och att få igång mjölkproduktionen. Det beror på hormoner som

• prolaktin – hjälper kroppen att producera mjölk
• oxytocin – gör att vi mår bra, minskar stress, och bidrar till att mjölken rinner till

Hud-mot-hud vård bidrar alltså till att barn och mamma mår bättre, mjölken rinner till fortare, det är lättare att uppfatta barnets hungersignaler, det blir fler amningstillfällen och det bildas mer bröstmjölk.

Läs mer under avsnittet om amning.

När ett barn föds för tidigt behöver det lägga sin energi på att växa och utvecklas. Även barn som föds i fullgången tid men som haft en tuff start behöver spara sin energi för att återhämta sig, äta, växa och utvecklas.

För tidigt födda eller sjuka nyfödda är extra känsliga för intryck som ljud, ljus och dofter. Därför är miljön runt barnet lugn, med dämpat ljus och låg ljudnivå. Undvik starka dofter, som parfym, på avdelningen.

Det är viktigt att vara uppmärksam på om barnet sover eller är vaket. Försök att inte väcka barnet i onödan, eftersom hjärnan utvecklas som mest när barnet sover.

En bra kroppsställning hjälper barnet att känna sig tryggt och sova bättre. Barnet bäddas så att det får stöd runt kroppen och kan föra händerna mot munnen. Utan stöd kan barnet bli stressat och sova sämre.

Hud mot hud med en förälder är allra bäst. Tänk på att barnet också då behöver stöd så att det ligger bekvämt och tryggt.

Sjuka eller för tidigt födda barn behöver extra stöd vid omvårdnad för att inte bli stressade och göra av med energi i onödan. Därför håller man om barnet och ger stöd under hela momentet.

Det gäller till exempel vid:

• förflyttning
• blöjbyte
• temperaturmätning
• bad och tvätt
• vägning
• provtagning och undersökningar

Ofta är det bra att vara två personer: en som utför det som ska göras och en som stöttar barnet.

Så kan du göra i olika situationer

Vid förflyttning

Lyft barnet med hjälp av en filt och håll det nära kroppen. Lägg sedan barnet i en trygg och bekväm position hos förälder eller i sängen.

Vid bad

Linda in barnet i en bomullsfilt så att det känner stöd. Sänk ner barnet i vattnet tillsammans med filten och öppna filten försiktigt, en sida i taget.

Vid blöjbyte

För ett för tidigt fött barn kan blöjbyte vara ansträngande, särskilt om barnet ligger på rygg. En bättre position kan vara att barnet ligger på sidan, medan en person håller om barnet och en annan byter blöjan.

Alltid viktigt: Var lyhörd för barnets signaler och anpassa omvårdnaden efter vad barnet visar att det behöver.

Lyhörd matning

Lyhörd matning betyder att du anpassar matningen efter barnets behov och signaler. Det handlar om att både skydda barnets sömn och ge mat när barnet visar att det vill äta.

Nyfödda, särskilt om de är för tidigt födda eller sjuka, har en omogen sömn‑ och vakenhetsrytm. De växlar mellan att sova, vara dåsiga, vakna och ibland gråta. Barn visar tidiga tecken på hunger när de börjar vakna, rör på sig, för handen mot munnen eller söker med munnen. Om man väntar för länge kan barnet bli trött och orka sämre att äta.

Barnet visar att det är mätt genom att till exempel:

• släppa bröst eller flaska
• bli avslappnat eller somna
• vända bort huvudet eller stänga munnen

Respektera barnets signaler och tvinga inte barnet att äta mer.

Vissa barn är för trötta eller omogna för att visa tydliga signaler. Då kan barnet behöva få mat enligt ett schema, till exempel minst var tredje timme. För tidigt födda eller sjuka barn orkar ibland inte äta allt själva. Då kan de få resten via en tunn slang (sond) till magen. Du som förälder får stöd och lär dig hur det går till.

Amning och bröstmjölk

Hud mot hud tidigt och ofta hjälper amningen och mjölkproduktionen. Att amma eller pumpa regelbundet (ofta 8 gånger per dygn eller mer) är viktigt för att få igång och behålla mjölken. Bröstmjölk är den bästa maten för nyfödda och är extra viktig för för tidigt födda barn.

Flaska

En del barn behöver matas med flaska. Då är det viktigt att:

• anpassa flaskan efter barnet
• låta barnet ta pauser
• vara uppmärksam på barnets signaler

Viktigt att komma ihåg

• Följ barnets signaler så tidigt som möjligt
• Låt barnet äta i sin egen takt
• Tvinga inte fram matning
• Be personalen om stöd – ni gör detta tillsammans

Lyhörd matning hjälper barnet att spara energi, växa och må bra.

Foster och nyfödda barn kan känna smärta. Hos nyfödda är systemet för att känna smärta utvecklat, men förmågan att dämpa smärtan är inte färdig. Det gör att barn, särskilt för tidigt födda, kan reagera starkare på smärta än äldre barn och vuxna.

Ett sjukt eller för tidigt fött barn kan ha ont både på grund av sin sjukdom och vid undersökningar och behandlingar. Det kan till exempel handla om:

• provtagning
• ögonundersökning
• matning via sond
• borttagning av tejp

Som förälder är du barnets största trygghet. Att du är med vid undersökningar och behandlingar hjälper barnet att känna sig lugnare och kan minska smärtan.

Även små barn kan visa att de inte mår bra. Tecken kan vara att barnet:

• ser spänt eller oroligt ut i ansiktet
• andas ansträngt
• blir stelt eller slappt i kroppen
• sträcker ut armar och ben i stället för att ligga hopkrupet
  ändrar hudfärg, till exempel blir blekt, mörkt eller flammigt

Barnets puls och syremättnad kan också påverkas.

Det finns flera sätt att lindra smärta och skapa trygghet:

Hud mot hud

Att ha barnet hud mot hud på bröstet är en av de viktigaste åtgärderna. Barnet hör dina hjärtslag och känner din doft, vilket har en lugnande och smärtlindrande effekt.

Röst och närhet

Att prata, nynna eller sjunga för barnet hjälper, eftersom barnet känner igen din röst.

Mat och sugbehov

Amning är smärtlindrande. Även napp tillsammans med bröstmjölk eller sockerlösning (glukos) kan minska smärta. Ofta fungerar det bäst att kombinera flera sätt samtidigt, till exempel hud mot hud, din röst och att barnet får suga.

Om hud mot hud inte är möjligt är det ändå viktigt att du:

• är nära barnet
• håller om det
• pratar, nynna eller sjunger

Alla barn behöver stöd, men de minsta och sjukaste behöver mest. På neonatalavdelningen får du hjälp av personalen att lära känna ditt barns signaler och behov, så att du kan stötta ditt barn på bästa sätt.

På neonatalavdelningen vårdas barn som är extra känsliga för infektioner, både för tidigt födda och sjuka nyfödda. Personalen arbetar aktivt för att förhindra smitta, men du som förälder eller närstående är också viktig i det arbetet.

God handhygien är viktigast

Vi bär alla på bakterier. Därför är noggrann handhygien det viktigaste du kan göra för att skydda ditt barn och andra barn på avdelningen.

Gör så här

• Ta av ringar, armband och klocka.
• Ta bort lösnaglar.
• Tvätta och sprita händerna när du kommer till avdelningen.
• Sprita händerna när du går in i ert rum.
• Sprita händerna när du lämnar rummet.
• Sprita alltid händerna när du går in i gemensamma utrymmen, till exempel dagrum eller föräldrakök, och när du går ut igen.

Genom att följa de här råden hjälper du till att minska risken för infektioner och skydda de mest sårbara barnen.

Ni är välkomna att ta emot besök under er vistelse. Tänk på att alla besökare ska följa avdelningens hygienrutiner och vara helt friska.

Vid hög smittspridning kan tillfälliga besöksregler införas.

På IVA-sal får högst två besökare per familj vara där samtidigt, för att hålla en lugn miljö för barnen.

Det är ni som avgör om och när ni vill ha besök, i samråd med personalen. Vissa vill ha stöd av familj och vänner, andra vill ha lugn och ro.

Familj och vänner kan stötta på olika sätt, till exempel genom att handla, laga mat, hjälpa till med syskon eller finnas som sällskap.

Ibland behöver ett barn flyttas till eller från ett annat sjukhus, till exempel för annan vård eller undersökning. Transporten kan vara planerad eller akut.

Under resan fortsätter vården och barnet övervakas.

Transporten sker med ambulans eller helikopter och leds av ett särskilt team med erfaren personal. I Falun finns ett eget transportteam.

Barnet ligger i en transportkuvös eller hos en förälder i en särskild sele.

En förälder är alltid med. Det ger trygghet för barnet och minskar oro.

Har du mer bröstmjölk än ditt barn behöver? Du kan donera till för tidigt födda och sjuka barn.

Så blir du donator

Du behöver:

• fylla i en hälsodeklaration
• lämna blodprov

Du ska vara rök-, alkohol- och drogfri. I de flesta fall ska du inte ta läkemedel. Vissa sjukdomar och ingrepp kan göra att du inte kan donera.

All donerad mjölk kontrolleras noggrant innan den används.

Det här får du

• låna bröstpump
• förpackningar för mjölken
• viss ersättning

Kontakta oss

Vill du veta mer? Hör av dig till neonatalavdelningen i Falun.

Telefon: 023‑49 20 33 (vardagar 08.00–14.00)

Din mjölk gör stor skillnad.

När barnet mår bättre kan ni åka hem och få uppföljning via neonatalmottagningen.

Ni kan komma hit till exempel för:

• stöd med mat, till exempel sond
• kontroller av tillväxt eller prover
• läkarbesök eller vaccination

Besöken tar oftast 30–60 minuter.

Ni får stöd av erfarna barnsjuksköterskor, och uppföljning kan ske via mottagning, telefon eller ibland hembesök.

Mottagningen är öppen måndagar och torsdagar 08.00–16.00. Ni kan alltid kontakta neonatalavdelningen dygnet runt vid frågor.