Undersökningar under graviditeten

Ultraljudsundersökning vid graviditet

Vid en ultraljudsundersökning granskas fostret på rörliga bilder. Det är en form av fosterdiagnostik. Fosterdiagnostik innebär att sjukvården bedömer barnets hälsotillstånd redan innan barnet har fötts. Alla gravida erbjuds ett ultraljud mellan vecka 18 och 20. Ljudvågorna påverkar inte barnet.

Ultraljudsundersökning. Fotografi.
Ett ultraljud kan göras under hela graviditeten. Alla gravida brukar erbjudas ultraljud någon gång mellan vecka 18 och 20.

Ultraljudsundersökningen kan också visa hur länge graviditeten har pågått, om det finns fler än ett foster och hur moderkakan sitter.

En del gravida får även göra vaginalt ultraljud, ultraljud som en del av KUB eller tillväxtultraljud.

Resultatet av ultraljudsundersökningen kan göra så att du behöver ta svåra beslut. Alla avvikelser och sjukdomar hos foster kan inte upptäckas vid ultraljudsundersökning.

Ultraljudsundersökning är frivillig, precis som all annan fosterdiagnostik. Det är alltid du som är gravid som bestämmer om du vill göra fosterdiagnostik eller inte.

Läs mer i vår artikel om fosterdiagnostik.

Ultraljud är en säker metod, både för dig som är gravid och för fostret. Det finns inte någon ökad risk för missfall.

Att tänka på

Före ultraljudsundersökningen har du rätt att få information om vad undersökningen innebär. Ställ frågor om du inte förstår. Om du inte pratar svenska kan du ha rätt att få hjälp av en tolk. Om du har en hörselnedsättning kan du ha rätt att få tolkhjälp. 

När och var kan jag göra undersökningen?

Ultraljudsundersökning kan göras under hela graviditeten.

Ibland gör vårdpersonalen även ultraljud under förlossningen, exempelvis för att se hur barnet ligger inne i livmodern.

Alla gravida brukar erbjudas ultraljud någon gång mellan vecka 18 och 20. När och hur många ultraljud som erbjuds är olika inom olika regioner och på olika barnmorskemottagningar. Undersökningen är kostnadsfri.

För att göra fosterdiagnostik behöver du en remiss. En remiss är ett slags tillstånd från vården att du får göra ett visst prov eller en viss undersökning. Oftast är det en barnmorska som skriver remiss. 

Du kan söka vård på vilken mottagning du vill i hela landet.

Förberedelser

Ofta kan det vara bra att vara lite kissnödig vid undersökningen i vecka 18-20. Då kan urinblåsan göra så att fostret syns bättre. Men det gör ingenting om du har kissat innan. 

Det går bra att ha med sig någon till undersökningen. Du som följer med får sitta bredvid på en stol. Undvik att ta med barn till undersökningen.

Ett bra sätt att förbereda sig inför fosterdiagnostik är att ta reda på mer om undersökningarna. Du kan också ta reda på mer om vilka avvikelser man kan hitta och vad de kan innebära. Fundera igenom olika händelseförlopp. Vad vill du göra om en undersökning eller ett prov inte visar det du tänkt dig?

Så går undersökningen till

Det brukar finnas särskilda rum med ultraljudsutrustning. Ibland kan det vara lite mörkt i rummet för att skärmen med ultraljudsbilden ska synas tydligare.

Du som är gravid ligger på rygg på en brits med magen bar.

Barnmorskan eller läkaren smörjer en gelé på magen. Gelén gör så att bilden blir tydligare. Sedan håller hen en så kallad ultraljudsgivare mot huden. Ultraljudsgivaren förs över magen för att kunna se fostret ur olika vinklar. Oftast kan du också titta på bildskärmen med ultraljudsbilden. Många blivande föräldrar tycker att det är svårt att urskilja vad ultraljudet visar.

Ultraljudsgivaren kan trycka mot magen, men det gör inte ont.

Undersökningen brukar ta ungefär 30 minuter. Det kan ta längre tid, till exempel om det finns fler foster än ett. Efteråt kan det kännas lite kladdigt på magen efter gelén, men det finns papper att torka med.

Man kan ofta få eller få köpa en ultraljudsbild. 

Vad kan ultraljudet visa?

Ultraljud är ett ljud som människor inte kan höra.

Från ultraljudsgivaren sänds svaga ljudvågor in i kroppen. När ljudvågorna studsar tillbaka från vävnaderna och organen omvandlas de till en rörlig bild som visas på bildskärmen.

Det som syns på bildskärmen är fostret i genomskärning.

Ett ultraljud kan inte visa allt. Undersökningen kan bara visa vissa avvikelser. 

Det här kan ultraljudsundersökningen visa:

  • Hur många foster som finns i livmodern.
  • Hur länge graviditeten har pågått.
  • Hur graviditeten utvecklas.
  • Hur mycket fostervatten det finns.
  • Var moderkakan sitter.
  • Om vissa avvikelser syns.

Det kan gå att se om fostret har en snippa eller en snopp. Oftast finns inget medicinskt intresse att veta det, så det är inget som undersökaren tittar efter. Det är inte säkert att du får veta även om du frågar efter det. 

Ibland kan det vara svårt för den som undersöker att se ordentligt beroende på hur fostret ligger i livmodern. Då kanske undersökningen behöver göras om vid ett annat tillfälle.

Det kan också vara svårt för den som undersöker att ge alla svar på en gång. Ibland upptäcker hen saker som behöver följas upp. Då kan det behövas flera ultraljudsundersökningar eller tester. 

Så här kan fostret visas under en ultraljudsundersökning.

Biverkningar eller komplikationer

Ultraljud räknas som en säker metod för att undersöka gravida. Metoden har använts länge. Ultraljudsapparater ger ifrån sig en så liten energimängd att det inte har gått att konstatera någon risk för skador på fostret.

Kompletterande ultraljud

Det här är ultraljud som kan komplettera ultraljudet i vecka 18 till 20:

  • Tidigt ultraljud.
  • Ultraljud som en del av KUB.
  • Tillväxtultraljud.
  • Ultraljud vaginalt.

Tidigt ultraljud

Vissa regioner erbjuder en ultraljudsundersökning redan kring graviditetsvecka 12 – 13. Den görs på magen, på samma sätt som ultraljudsundersökningen i graviditetsvecka 18 – 20. Ungefär samma saker undersöks. Fostret fortsätter att utvecklas, så den gravida brukar också få göra ultraljudsundersökning i graviditetsvecka 18 – 20.

I början av graviditeten kan fostret vara för litet för att synas bra genom magen. Då är det vanligare med undersökning genom slidan, ett så kallat vaginalt ultraljud. Det påminner om en vanlig gynekologisk undersökning

Anledningar till att läkaren gör ett tidigt ultraljud vaginalt kan vara att du som är gravid har fått en blödning från slidan, har ont eller om du haft andra komplikationer.

Vid vaginalt ultraljud är det bra att kissa före undersökningen. En fylld urinblåsa kan annars skjuta undan fostret så att bilden blir otydlig.

Du som är gravid får ta av dig kläderna på underkroppen. Sedan får du ligga i en gynstol, en speciell brits med benstöd.

Läkaren trär en kondom över en smal stav som sitter på en tunn böjlig slang. Sedan smörjer läkaren en gelé på kondomen och för in ultraljudsgivaren i den yttersta delen av slidan.

Det kan kännas ovant, men gör inte ont. Ultraljudsbilden syns på en skärm.

KUB

Ibland är ultraljudet en del av KUB. Vid KUB bedömer läkaren eller barnmorskan sannolikheten att fostret har vissa kromosomavvikelser.

Den vanligaste avvikelsen är Downs syndrom.

KUB består dels av ett blodprov som mäter vissa graviditetshormoner, dels en särskild ultraljudsundersökning. Blodprovet kan lämnas efter graviditetsvecka 9 och undersökningen med ultraljud görs i vecka 11 till 14.

Det räcker inte med KUB för att få ett säkert svar på om fostret har en kromosomavvikelse. Om KUB visar på en hög sannolikhet för kromosomavvikelse brukar testet kompletteras med fostervattenprovmoderkaksprov eller NIPT.

Tillväxtultraljud

Förutom rutinultraljudet kan läkaren eller barnmorskan vilja göra ett tillväxtultraljud. Det finns många olika anledningar till att göra tillväxtultraljud:

Tillväxtultraljud brukar gå till på samma sätt som rutinultraljudet.

Efter undersökningen

Det händer att ultraljudet visar något oväntat. Det är vanligt att ha frågor och funderingar. Då kan det vara bra att prata med någon.

Du kan få samtalsstöd om du tycker att det är svårt och jobbigt att ta ställning till undersökningar eller provsvar. Då får du prata med exempelvis en kurator. Oftast går det att få samtalsstöd på samma ställe där man gör fosterdiagnostiken. Det gäller både dig som är gravid och dig som är blivande medförälder. Samtalsstöd är gratis.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Aktuella artiklar

Så räknar du gravidveckor

Påbörjade eller avslutade veckor?

Gravidveckobrevet har upphört

Gravidveckobrevet skickas inte ut längre. Men här på 1177.se kan du läsa vad som händer vecka för vecka under graviditeten, och få råd och tips.

Livsstil och hälsa under graviditeten

Här kan du läsa mer om livsstil och hälsa under graviditeten.

Till toppen av sidan