Det här är några exempel på varför det kan vara svårt att lämna en relation där du är utsatt för våld, hot eller kränkningar:

• Du kan vara rädd för hur personen som utsätter dig ska reagera.
• Du kan ha dubbla känslor för personen. Det kan finnas kärlek, medlidande eller omsorg kvar.
• Du kan vara rädd för att personen vet vad som sårar eller skrämmer dig mest.
• Du kan vara orolig för hur du ska klara dig ekonomiskt.
• Du kan vara rädd för att bli ensam.
• Du kan vara orolig för familjemedlemmar eller husdjur som är kvar.
• Du kan tvivla på dig själv och vara osäker på om det du har utsatts för är våld, hot eller kränkningar.

Det är bra om du förbereder dig, även om du är osäker på om du ska lämna relationen.

Kontakta en organisation eller jour

Om det finns tid är det bra att rådgöra med någon om hur du kan göra uppbrottet så säkert som möjligt för dig själv och eventuella barn. Kontakta gärna någon organisation eller jour som kan hjälpa dig. Du hittar en kontaktlista i slutet av denna text.

Ha kvar relationer med andra

Fortsätt att hålla kontakten med någon som du litar på. Berätta så mycket du kan om hur du har det. Det kan kännas tryggt att veta att någon annan känner till din situation.

Skriv ner vad som händer

Anteckna de händelser som du tror kan vara våld, hot eller kränkningar. Skriv vilken dag och tid det hände. Det är bra som stöd för ditt eget minne och hjälper dig att också kunna beskriva händelserna bättre om du någon gång skulle vilja göra en polisanmälan.

Förvara anteckningarna på ett säkert ställe.

Spara sms, mejl eller annan dokumentation om nedvärderande eller hotfulla händelser.

Dokumentera skador

Om du har synliga skador, fotografera dem eller se till att någon annan ser skadorna och kan vittna i en eventuell rättegång. Se till att skadorna blir dokumenterade, helst genom att du söker vård.

Om du behöver hjälp genast

Ha en väska packad och klar om du behöver ge dig iväg snabbt, kanske till en vän eller granne. Packa det viktigaste. Det kan till exempel vara följande saker:

• ID-kort
• bankkort
• lite kontanter
• läkemedel
• mobiltelefon och laddare.

Se till att du vet vem du kan ringa, till exempel:

• socialtjänsten om du snabbt behöver komma hemifrån
• polisen om du blir slagen eller hotad just nu.

Kontakta socialtjänsten om en eller flera av de här sakerna stämmer:

• Du är med om våld, hot eller kränkningar i en nära relation, eller du tror att du är det.
• Du har lämnat relationen men den som slår, hotar eller kränker fortsätter att göra livet svårt för dig.
• Du behöver hjälp att bearbeta det du har varit med om.
• Du behöver stöd under tiden som en rättsprocess pågår till följd av vad du har varit med om.

Kontakta socialtjänsten även om du är osäker på vad du är med om.

Du hittar kontaktinformation till socialtjänsten på webbplatsen för den kommun där du bor.

• Kontakta en vårdcentral om du behöver mer hjälp, till exempel om ett eller flera av följande saker stämmer:
• Du har besvär som gör det svårt att fungera i vardagen.
• Minnen och känslor från det som hänt påverkar dig mycket, även om det har gått lång tid.
• Du vill få hjälp att dokumentera skador, även om du inte tänker göra en polisanmälan just nu.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Sök vård på en akutmottagning om du nyligen har blivit utsatt för fysiskt våld eller ett sexuellt övergrepp. Då kan du få hjälp att säkra spår och att dokumentera skador. Även om du inte har några skador kan det vara bra att bli undersökt.

Ring 112 om du är rädd eller hotas just nu.

Tystnadsplikt

De som jobbar i socialtjänsten och hälso- och sjukvården har tystnadsplikt och ska skydda dina uppgifter.

Läs mer om tystnadsplikt och sekretess.

De som jobbar på socialtjänsten i kommunen är specialiserade på stöd, råd och behandling när man är i en situation som din. De har ett särskilt ansvar att erbjuda dig den hjälp du behöver, till exempel:

• ge råd och stödsamtal
• ordna med skydd och boende
• bistå med pengar
• hjälpa dig att kontakta till exempel polisen, Skatteverket eller barnens skola.

Barn ska också få skydd och stöd.

Socialtjänsten är även skyldig att ge stöd till den som vill sluta med att använda våld, hot och kränkningar.

Du bestämmer själv om du vill göra en polisanmälan eller inte. Du kan göra en anmälan även om det har gått lång tid sedan händelsen.

En polisanmälan är en viktig markering att det som har hänt är ett brott. Anmälan kan också vara viktig om du senare ska:

• söka ersättning från ditt försäkringsbolag
• ansöka om kontaktförbud för att personen inte ska få söka upp dig
• lösa tvister som handlar om barnen, till exempel vårdnaden och var de ska bo.

Du kan alltid rådgöra med polisen om du är osäker på vad som gäller i ditt fall.

Det finns olika former av våld, hot och kränkningar. Du kan vara utsatt fler flera former samtidigt. Många av handlingarna är brottsliga.

Psykiskt våld: när någon kontrollerar, hotar eller kränker dig

Psykiskt våld kan till exempel innebära att personen gör en eller flera av följande saker:

• får dig att tro att du tycker, tänker eller gör fel i relationen
• gör sig rolig på din bekostnad, förlöjligar och hånar dig
• är oförutsägbar och ändrar sig ofta om vad som är fel och rätt
• bestämmer vad du får göra, hur du ser ut, vem du får träffa och när
• förstör dina saker, för att såra eller skrämmas
• hotar att skada dig eller någon som du älskar, en person eller ett djur
• hotar att skada sig själv om du inte gör vissa saker.

Fysiskt våld: när någon skadar din kropp

Fysiskt våld kan exempelvis vara att personen gör en eller flera av följande saker:

• nyper, skakar eller håller fast dig
• släpar eller knuffar dig
• kastar något på dig
• tar stryptag på dig
• slår eller sparkar dig
• bankar ditt huvud mot något
• låter dig inte få sova.

Sexuellt våld: när någon utsätter dig för sexuella handlingar mot din vilja

Sexuellt våld kan till exempel innebära att personen gör en eller flera av följande saker fast du inte vill:

• har sex med dig fast du inte vill
• tjatar, pressar eller hotar dig tills du går med på sex
• gör något sexuellt med dig fast du inte kan samtycka, till exempel för att du sover eller är väldigt berusad
• kommenterar dig sexuellt fast du inte vill
• tar på dig sexuellt fast du inte vill
• fotar eller filmar dig mot din vilja, eller använder foton eller filmer för att pressa dig till annat.

Läs mer om våldtäkt och andra sexualbrott.

Ekonomiskt våld: när någon styr över dina pengar

Ekonomiskt våld kan till exempel vara att personen gör en eller flera av följande saker:

• låter dig inte använda dina egna pengar och du måste be om lov för varje liten sak
• tar ditt Bank-ID, lösenord eller din lön mot din vilja
• pressar dig att skriva på lån, krediter eller avtal
• hindrar dig från att arbeta eller studera.
• undanhåller eller dröjer med att ge dig de medel du har rätt till efter en separation.

Digitalt våld: när någon använder teknik för att kontrollera dig

Digitalt våld är när en person kontrollerar, hotar eller kränker dig med till exempel mobiltelefonen eller i sociala medier. Det kan till exempel vara att personen

• läser dina meddelanden utan att du vill
• kräver dina lösenord
• bestämmer vem du får ha kontakt med
• kontrollerar var du är genom appar
• skickar hotfulla eller obehagliga meddelanden
• sprider rykten, privat information eller bilder på dig
• använder dina konton för att skriva inlägg eller kommentarer.

Hedersvåld: när familjens eller släktens regler begränsar dig

Hedersvåld kan vara en eller flera av följande saker:

• Du får inte träffa kompisar.
• Du får inte använda sociala medier.
• Du får inte ha på dig vilka kläder du vill.
• Du får inte studera eller jobba med vad du vill.
• Du får inte vara ihop med eller gifta dig med vem du vill.
• Du får inte ha sex innan du har gift dig.

På UMO.se kan du läsa mer om hedersrelaterat våld och förtryck.

Försummelse: när du inte får det stöd eller den omsorg du behöver

Du som har särskilda behov kan bli utsatt för att inte få den hjälp du behöver. Det kallas för försummelse. Extra behov kan vara att du har en funktionsnedsättning, är sjuk eller är äldre. Exempel på försummelse kan vara att personen gör en eller fler av följande saker:

• Hen hindrar dig från att få de hjälpmedel du behöver.
• Hen hindrar dig från att söka den hjälp från samhället som du behöver.
• Hen bryr sig inte om att du till exempel behöver äta, röra på dig, träffa andra eller sköta din hygien.
• Hen ger dig felaktig medicinering.

Försummelse mot barn

Försummelse mot barn är en vanlig form av våld mot barn. Det kan både handla om praktisk och känslomässig försummelse.

Läs mer om när barn far illa.

Hur man reagerar på våld, hot och kränkningar kan variera från person till person. Man kan också reagera på flera olika sätt. Du kanske känner igen dig ett eller flera av de här påståendena:

• Du är ledsen, arg, orolig, rädd eller stressad.
• Du har ont i huvudet, magen eller någon annan del av kroppen.
• Du har svårt att sova.
• Du har svårt att komma ihåg saker.
• Du känner dig orkeslös, tom och utan tro på att något kan bli bra igen.
• Du skäms och tycker att våldet, hoten eller kränkningarna är ditt eget fel.
• Du har svårt att lita både på dig själv och på andra människor.

Reaktionerna kan komma på en gång, eller flera år efter det som du har upplevt.

Ångest, depression, PTSD

Du kan må så dåligt att du får ångest, en depression eller PTSD – posttraumatiskt stressyndrom. Det är vanligt.

Även efter lång tid kan minnena och dina reaktioner påverka dig mycket. En ny livssituation eller något annat som händer kan göra att du överraskas av känslor som du inte är beredd på och inte vet hur du ska hantera.

Reaktioner hos barn

Om du har ett yngre barn kanske du tror att hen inte vet vad som pågår. Men oftast gör barn det. Kanske säger barnet ingenting. Men du kan märka på andra sätt att hen är påverkat av våldet, hoten eller kränkningarna.

Läs mer i texten när barn far illa.

Det finns verksamheter som erbjuder stöd vid våld, hot eller kränkningar i nära relationer. Du kan kontakta dem om du lever i en relation som du mår dåligt av. De flesta av verksamheterna riktar sig till alla oavsett könsidentitet, annars är detta angett.

Här är exempel på några verksamheter: 

• Bris erbjuder samtal och stöd till barn och unga. Bris har även en föräldratelefon där du som vuxen kan få råd och stöd.
• Brottsofferjouren Sverige erbjuder stöd till den som utsatts för brott.
• Dinarattigheter.se erbjuder information om rättigheter kopplat till hedersförtryck. Det finns även en stödchatt och en stödmejl. Sajten drivs av Rädda Barnen.
• Hedersfortryck.se har information för dig som är utsatt och till dig som vill lära dig mer om hedersförtryck.
• Jagvillveta.se är en sajt där du som är ung kan läsa mer om vad som är brottsligt, hur man kan känna om man varit med om brott och var man kan få hjälp.
• Jourhavande medmänniska är en ideell organisation som erbjuder samtalsstöd via chatt och telefon.
• Killfrågor.se har stöd för killar mellan 10 och 18 år via chatt.
• Kom till oss är polisens informationssida om brott i nära relationer.
• Kvinnofridslinjen erbjuder samtalsstöd via telefon dygnet runt. De kan även hjälpa dig med kontaktuppgifter till socialtjänst, socialjour eller kvinnojour. Telefonsamtalet är gratis och syns inte på telefonräkningen. Telefonnummer: 020-50 50 50.
• Manscentrum i Stockholm har behandlingar, utbildningar och samtalsgrupper för den som befinner sig i kris. Telefonnummer: 08-6431183.
• RFSL stödmottagning för hbtqi-personer erbjuder samtalsstöd via telefon.
• Riksföreningen stödcentrum mot incest och andra sexuella övergrepp i barndomen finns till för kvinnor som har varit utsatta för sexuella övergrepp i barndomen. Föreningen har en telefonjour 08 - 696 00 95 dit du kan ringa för att få stöd.
• Rikskriscentrum – Sveriges kriscentrum för män är en paraplyorganisation för verksamheter som arbetar med att ge stöd till män i kris. Här kan du hitta kontaktuppgifter till kriscentra för män runt om i landet.
• Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, har jourer runt om i landet som erbjuder stöd åt tjejer och kvinnor via telefon och andra insatser.
• Stödlinjen för män är en nationell stödtelefon för män som utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld av en närstående. Den är öppen alla dagar kl. 7–21. Telefonnummer: 020-80 80 80.
• Stödlinjen för transpersoner är en nationell stödtelefon för vuxna transpersoner, inklusive ickebinära, som utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld av en närstående. Den är öppen alla dagar kl. 11–19. Telefonnummer: 020-55 00 00.
• Terrafem driver Sveriges enda rikstäckande jourtelefon för kvinnor med utländsk härkomst. Kvinnor kan få stöd och råd på olika språk. Telefonnummer: 020- 52 10 10. Samtalet syns inte på din telefonräkning.
• Tris.se Tris står för Tjejers rätt i samhället. De erbjuder jourtelefon och stöd till dig som lever med hedersvåld.
• Ungasjourer.se samlar alla jourer i Sverige som arbetar med att stötta och stärka barn, unga och unga vuxna.
• Ungarelationer.se ger stöd och information för dig upp till 20 år som blir utsatt i din relation, är kompis till någon, eller är den som utsätter. Du kan chatta anonymt varje kväll kl 20-22. Här kan du också läsa om olika typer av våld, varningstecken och hur en bra relation kan vara.
• Unizon har jourer runt om i landet som erbjuder stöd åt kvinnor och tjejer via telefon och andra insatser. Vissa jourer vänder sig även till våldsutsatta män. 
• Välj att sluta är en telefonlinje som riktar sig till personer som utövar eller riskerar att utöva våld i nära relationer. Telefonnummer är 020-555 666. Det är gratis att ringa och du är anonym. Linjen är ett samarbete mellan Manscentrum och Socialstyrelsen.