Bölder, knölar och akne

Pilonidalcysta

En pilonidalcysta sitter i mitten av ryggslutet, där skinkorna delar sig. Det kan bli svullet, göra ont och rinna vätska från området. En pilonidalcysta kan vara besvärlig, men det finns behandling som hjälper.

Pilonidalcysta kallas även för pilonidalsinus.

Hur bildas en pilonidalcysta?

En pilonidalcysta sitter i mitten av ryggslutet, precis där skinkorna delar sig.

Det är inte helt känt hur en pilonidalcysta uppstår. Troligtvis börjar det som en inflammation i en hårsäck. Ibland brister den inflammerade hårsäcken. Då kan det bildas en liten kanal under huden, en så kallad fistel.

Fisteln kan tränga igenom huden så att det blir en öppning. Då rinner det ofta lite vätska eller var ur den öppningen. Med tiden kan det bildas flera fistlar.

Det kan komma bakterier in i cystan, så att den blir infekterad. Då kan det bildas en böld.

En böld är en svullnad, rodnad och öm knöl eller utbuktning på huden.

Kan orsakas av långvarigt stillasittande

Risken för att få en pilonidalcysta är större om du sitter ofta och länge. Det gäller särskilt om du sitter så att det trycker mot ryggslutet.

Pilonidalcystor är vanligare när man är mellan 15 och 30 år.

Symtom

Det här kan vara symtom på en pilonidalcysta:

  • Det kommer illaluktande vätska från området vid ryggslutet.
  • Du är svullen och öm över ryggslutet.
  • Där finns en utbuktning eller böld som gör ont och kan kännas varm.
  • Det uppstår en eller flera små gropar i området, där fistlarna mynnar ut.
  • Det är ovanligt, men ibland kan man även få lätt feber.

Besvären kan komma och försvinna av sig själv. Ibland kan de komma tillbaka efter en tid.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du får en böld eller om det kommer vätska eller var från ryggslutet.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Vad kan jag göra själv?

Här är råd som kan lindra besvären:

  • Raka bort hår i området där cystan sitter.
  • Håll området torrt och rent. Använd tvål och vatten och låt det lufttorka.
  • Ha gärna luftiga kläder.
  • Undvik att sitta stilla längre stunder. Då lättar trycket mot det inflammerade området. Det underlättar läkningen. Samtidigt minskar risken att hårstrån trycks in i hårsäckarna.

Behandling

Ibland läker en pilonidalcysta av sig själv efter några veckor.

Ibland kan man behöva få behandling för att bli av med besvären.

Cystan kan behöva tömmas på var

En böld som gör mycket ont kan behöva punkteras. Det innebär att bölden töms på var. Det görs genom ett litet ingrepp och du får lokalbedövning innan.

Läkaren skär ett snitt i bölden för att tömma ut varet. Ingreppet sker oftast på en vårdcentral. Efter ingreppet kan du behöva komma på regelbundna besök hos en sjuksköterska som hjälper till att hålla såret rent.

Cystan kan opereras bort

Vid återkommande besvär kan cystan behöva opereras bort, men det är ovanligt. Oftast räcker det att operera pilonidalcystan en gång för att bli av med besvären.

Så går operationen till

Under operationen får du ryggbedövning eller är sövd. Läkaren opererar bort cystan och syr ihop såret.

Efter operationen

Efter operationen behöver du gå på regelbundna besök hos en sjuksköterska som hjälper till att hålla såret rent. Om du har fått stygn behöver de tas bort av vårdpersonal cirka 10–14 dagar efter operationen.

Så mår du efter operationen

Det kan göra ont och kännas stramt i ett par veckor efter operationen. Du kan också ha svårt att sitta.

Om du får ont efter operationen kan du ta smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol.

Påverka och delta i din vård

Du ska få vara delaktig i din vård. Det står i patientlagen. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs.

Läs om hur du kan vara med och bestämma om din vård här.

Barn ska få vara delaktiga i sin vård. Det finns ingen åldersgräns för det. Barnets möjlighet att ha inflytande över vården beror på hens ålder och mognad.

Om du behöver tolk

Du kan få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du kan också få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.

Om du behöver hjälpmedel

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Film: så här kan du förbereda dig inför ett besök i vården

Film om hur du kan förbereda dig inför och under ett besök i vården.

Till toppen av sidan