Hypotyreos – brist på sköldkörtelhormon

Hypotyreos kan ge många olika symtom. De kommer ofta långsamt under flera månader och kan skilja sig från person till person.

Det kan ibland vara svårt att lägga märke till symtomen, särskilt eftersom många är vanliga på grund av andra anledningar. Det är också lätt att vänja sig vid symtomen om de är svaga och kommer långsamt.

I början kan du få ett eller flera av följande symtom:

• Du blir mer och mer trött.
• Du känner dig kraftlös och orkar mindre än tidigare.
• Du fryser lätt.
• Du har svårt att koncentrera dig.
• Du blir nedstämd.

Symtomen blir fler efter ett tag. Du kan då få ett eller flera av de här symtomen:

• Du får torr hud och torrt hår, du kan också tappa håret.
• Du får förstoppning.
• Du ökar i vikt.
• Du får svårt att minnas saker.
• Du får låg puls.
• Du får ont i leder och i muskler.
• Du kan bli svullen i ansiktet.

Sköldkörteln ligger på framsidan av luftstrupen, under struphuvudet. Vid hypotyreos kan den ibland bli större. Det kan kännas som ett ökat tryck mot halsen. Ibland kan du känna med händerna att sköldkörteln har blivit större.

Hypotyreos kan göra att det blir svårare att bli gravid.

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har hypotyreos. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.

Du får berätta om dina symtom när du kommer till läkaren. Berätta om någon av dina nära genetiska släktingar har en sjukdom i sköldkörteln. Läkaren känner sedan på sköldkörteln och gör en kroppsundersökning.

Du får därefter lämna blodprov för att mäta halterna av sköldkörtelhormon och TSH, det hormon som stimulerar sköldkörteln. 

Du kan ha lägre halter av sköldkörtelhormon av andra orsaker än att sköldkörteln bildar för lite hormon. Då brukar halterna oftast bli bra igen, om de bara varit lite för låga. Du kan därför få lämna ett nytt blodprov efter en tid. Hur lång tid beror bland annat på dina symtom.

Fler undersökningar om sköldkörteln är förstorad

Du kan behöva undersökas mer om sköldkörteln är förstorad, så kallad struma. Du får en remiss till den eller de undersökningar som ska göras. Du får svar från den läkare som skrev remissen.

Hypotyreos behandlas med läkemedel. Läkemedlen ersätter den minskade mängden av hormon. De flesta behöver ta läkemedel resten av livet och de allra flesta mår bra med behandling.

Läs mer om läkemedel vid hypotyreos.

Har du mycket låga halter av sköldkörtelhormon påverkas hjärtat och nervsystemet. Då kan du behöva få vård tillfälligt på sjukhus.

Symtomen minskar inom några veckor

Du kommer att få en låg dos läkemedel i början. Dosen ökas allt eftersom. Symtomen minskar oftast efter några veckors behandling, men ibland kan det ta upp till ett år.

Återbesök för att se hur behandlingen fungerar

Du behöver träffa en läkare med jämna mellanrum. Det är för att kontrollera att du har rätt dos av läkemedlet. För hög dos kan göra att du får symtom som liknar dem du kan få vid hypertyreos.

Dosen kan behöva ändras när du blir äldre. Det beror på att din ämnesomsättning och att hormonhalterna förändras när kroppen åldras. 

Sköldkörtelns hormoner heter tyroxin och trijodotyronin. De påverkar nästan alla kroppens funktioner. Den viktigaste funktionen är att reglera ämnesomsättningen, det vill säga hur kroppen omvandlar näring till energi. Tyroxin kallas för T4 och trijodotyronin för T3.

Tillverkningen av tyroxin och trijodotyronin styrs av ett annat hormon som heter tyroideastimulerande hormon. Det bildas i hypofysen i hjärnan. Tyroideastimulerinade hormon förkortas till TSH.

Sköldkörteln kallas också för tyroidea.

Läs mer om hormoner och körtlar i Så fungerar hormonsystemet.

Hela kroppen påverkas av låga halter

Vid hypotyreos bildar sköldkörteln för lite sköldkörtelhormon. Det gör att kroppens ämnesomsättning går långsammare och att organen och cellerna jobbar långsammare. Det är därför du kan få så många olika typer av symtom vid hypotyreos.

Att ha för låga halter sköldkörtelhormon kan bero på flera saker.

Kronisk sköldkörtelinflammation

Oftast beror hypotyreos på en kronisk inflammation i sköldkörteln. Kronisk betyder att sjukdomen inte går över. Kronisk sköldkörtelinflammation är den vanligaste orsaken till hypotyreos.

Vid kronisk inflammation i sköldkörteln har immunförsvaret bildat antikroppar som förstör sköldkörteln. Det är oklart varför immunförsvaret bildar antikropparna.

Sköldkörteln kan både bli större eller mindre vid kronisk sköldkörtelinflammationen. När sköldkörteln blir större heter sjukdomen Hashimotos sköldkörtelinflammation eller Hashimotos tyreoidit. När den blir mindre heter sjukdomen atrofisk autoimmun sköldkörtelinflammation.

Läs mer om immunförsvaret och antikroppar i Så fungerar immunförsvaret.

Graviditet och klimakteriet kan påverka sköldkörteln

En graviditet kan påverka hur sköldkörteln bildar hormon. Tillverkningen kan både öka och minska. Det är vanligast att få förändrade halter efter graviditeten. Det brukar oftast gå över, men ibland behövs behandling.

Sköldkörtelns tillverkning av hormon kan också påverkas i klimakteriet.

Efter behandling mot höga halter av sköldkörtelhormon

Du kan få låga halter av sköldkörtelhormon om du har behandlats för en inflammation i sköldkörteln, så kallad tyroidit. Du kan även få låga halter om du har behandlats för hypertyreos. Det gäller särskilt om du har behandlats med radioaktivt jod eller om du har opererats.

Du kan också få hypotyreos om du har behandlats med strålning mot halsen.

Efter operation mot struma

Struma innebär att sköldkörteln är förstorad. Ibland behöver struma opereras. Då opereras en del eller hela sköldkörteln bort. Det gör att sköldkörteln tillverkar mindre hormon, eller inget alls.

Läs mer om struma här.

Vissa läkemedel kan orsaka hypotyreos

Läkemedel som innehåller det verksamma ämnet amiodaron kan påverka halterna av hormon. Det kan både öka och sänka halterna av hormon.

Läkemedel som innehåller något av de verksamma ämnena litium, karbamazepin eller interferon kan sänka halterna. Du bör lämna blodprov regelbundet om du använder något av läkemedlen, för att kontrollera dina halter av sköldkörtelhormon.

Vissa läkemedel som används vid cancer kan också ge hypothyreos.

Medfödd hypotyreos

Det är ovanligt, men ibland kan barn födas med nedsatt funktions i sköldkörteln. Därför undersöks alla nyfödda barn i Sverige med ett blodprov. Behandlingen består av att barnet får sköldkörtelhormon resten av livet.

Barn som inte behandlas utvecklas och växer inte som de ska.

Sjukdom i hypofysen

En sjukdom i hypofysen kan sänka halterna av sköldkörtelhormon, men det är ovanligt. Hypofysen sitter i hjärnan och bildar ett hormon som stimulerar sköldkörteln.

Sjukdomar i sköldkörteln kan vara ärftliga

Sjukdomar i sköldkörteln kan bero på gener som man ärver. Du kan lättare få sjukdomen om du har vissa gener. Det gäller både hypertyreos och hypotyreos.

Jodbrist

Sköldkörteln behöver jod för att bilda hormonerna. Jodbrist kan därför orsaka hypotyreos, men det är mycket ovanligt i Sverige. Du får i dig tillräckligt med jod med maten. Jod finns framför allt i fisk, skaldjur, mjölkprodukter och i salt med tillsatt jod.

Använd salt som innehåller jod när du lagar mat. Att använda salt med jod är det enda du kan göra för att förebygga struma. Läs på saltförpackningen om saltet innehåller jod. Gourmetsalt av olika slag innehåller sällan jod.

Det är viktigt att använda salt med jod om du är gravid eller ammar. Då behöver kroppen mer jod.

Berätta för din läkare om du har hypotyreos och planerar att bli eller är gravid. Vid en graviditet behöver dosen läkemedel ofta ökas. Dosen sänks igen efter förlossningen.

Du kommer att få lämna blodprov oftare om du är gravid eller om du ammar. Det är för att kontrollera dina halter av sköldkörtelhormon.

Det är inte svårare att bli gravid om du har hypotyreos och behandlas med sköldkörtelhormon. En hypotyreos som inte behandlas kan annars göra det svårare att bli gravid. Vänta med att försöka bli gravid tills dina halter av sköldkörtelhormon är på en bra nivå. Låga halter av sköldkörtelhormon under en graviditet kan påverka fostrets utveckling.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.