När barn ska opereras
När ett barn ska opereras kan både du och barnet ha många frågor och funderingar. Det är bra om du som är vuxen tar reda på och berättar för barnet om vad som kommer att hända. Det kan hjälpa barnet att känna sig lugnare.
I den här texten kan du läsa om vad som händer när ett barn ska opereras eller sövas inför en undersökning. Texten gäller både barn och yngre tonåringar.
Här kan du läsa om vad som gäller för äldre tonåringar och vuxna.
Förberedelser inför operationen
Du och barnet får information från vårdpersonalen inför operationen. Fråga vårdpersonalen om något är oklart eller om ni har några särskilda funderingar.
Beroende på hur bråttom det är med operationen finns olika mycket tid för förberedelser.
Undersökningar och provtagningar inför operationen
Barnet kan behöva lämna blodprov, lämna urinprov eller göra undersökningar inför en operation. Vårdpersonalen behöver ställa frågor om barnets hälsa, som till exempel:
- Använder barnet några läkemedel?
- Har barnet opererats tidigare och hur gick det då?
- Har barnet några allergier eller sjukdomar?
- Har barnet åksjuka eller har lätt för att bli illamående?
Vad kan du som vuxen göra?
Du som vuxen kommer att vara med och vara ett viktigt stöd för barnet genom förberedelserna. Lyssna på barnet och hjälp hen att ställa frågor till vårdpersonalen. Informera gärna vårdpersonalen om vad ditt barn tycker om och blir trygg av.
Det är helt naturligt att känna sig nervös inför en operation, men om du själv är mycket orolig kan barnet känna av det. Då kan det vara bra om en annan närstående som barnet känner sig trygg med följer med barnet i ditt ställe.
Här kan du läsa mer om hur du kan förbereda barnet för ett besök i vården.
Om anpassning behövs
Om ditt barn har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som adhd eller autism eller andra svårigheter kan tiden före och efter operationen behöva anpassas.
Prata med vårdpersonalen inför operationen så att det blir så bra som möjligt för ditt barn.
Förberedelser inför operationsdagen
Förberedelserna kan variera beroende på vilken operation eller undersökning det handlar om.
Barnet behöver fasta
När barnet ska sövas är det viktigt att magsäcken är tom så att barnet inte kräks under narkosen. Det kallas fasta. Det innebär att barnet inte får äta eller dricka en viss tid innan operationen.
Ni får information om fastetider från avdelningen där operationen ska göras. Det är mycket viktigt att följa reglerna kring mat och dryck före sövning. Annars kan operationen behöva flyttas fram.
Vissa drycker går bra att dricka
Barn brukar få dricka så kallade klara drycker till nära inpå att de ska sövas.
Klara drycker är:
- vatten
- kaffe och te utan mjölk
- saft och juice utan fruktkött.
Drycker som inte räknas som klara, och som därmed ska undvikas är
- bröstmjölk
- bröstmjölksersättning
- välling
- mjölkprodukter
- smoothies.
Barnet får tvätta sig
Före vissa typer av operationer får barnet duscha och tvätta sig med en särskild tvål. Ni får tvålen av personalen på avdelningen eller köper den innan på ett apotek.
Efter att barnet har tvättat sig får hen ta på sig rena sjukhuskläder. Tvålen och de rena kläderna minskar risken att det blir en infektion i operationssåret.
Så går sövningen till
Innan barnet sövs kan hen få smärtstillande eller lugnande läkemedel. Det lugnande medlet gör att barnet blir lugnt och sömnigt.
Barnet kan antingen få läkemedlet i munnen som flytande medicin, som tablett eller som nässprej.
Små barn kan få det lugnande läkemedlet via ändtarmen.
Barnet får narkosmedel via en venkateter
Före operationen får barnet ofta en liten mjuk slang i ett blodkärl, en så kallad venkateter. Venkatetern sätts fast i armvecket, på handen, eller i foten.
Innan venkatetern sätts bedövas huden med salva eller plåster. Bedövningen gör att sticket känns mindre.
Ibland får barnet i stället andas in narkosmedel genom en andningsmask. Narkosmedlet gör att barnet somnar snabbt.
Om barnet är förkylt eller har feber
Det finns risker med att sövas om man är mycket förkyld eller har feber. Kontakta operationsavdelningen eller mottagningen om ditt barn får hosta, snuva, feber eller ont i halsen. Beroende på vilken operation som ska göras och hur barnet mår kan ni behöva få en ny tid för operationen.
Inne i operationssalen
När barnet kommer in i operationssalen fäster vårdpersonalen utrustning på barnet som mäter barnets puls och syresättning. Därefter får barnet narkosmedel genom venkatetern så att barnet somnar.
Barnet sover därefter under hela operationen. När barnet sover får du som närstående lämna operationssalen.
Läs mer om att få narkos.
Efter operationen
När operationen är färdig avslutas narkosen genom att vårdpersonalen slutar att ge narkosmedel. Du får vara med när barnet vaknar på uppvakningsavdelningen.
Det vanligaste är att barnet vaknar lugnt efter operationen, men ibland kan hen vara orolig eller förvirrad. Då kan vårdpersonalen ge läkemedel så att barnet somnar om en kortare stund.
Smärtstillande om barnet har ont
Vårdpersonalen kommer att fråga ditt barn om det har ont.
De kommer också att be ditt barn att visa hur ont det gör. Då använder vårdpersonalen olika hjälpmedel för att bedöma hur ont barnet har.
Ett sådant hjälpmedel kan till exempel vara en så kallad smärtlinjal. Det hjälper barnet att visa hur ont hen har så att smärtlindringen kan anpassas efter barnets behov.
Läs mer om att ha ont efter operation.
Om det blir komplikationer efter operationen
En komplikation är när någonting oväntat och negativt händer vid en behandling. Prata med kirurgen om risken för komplikationer vid just ditt barns operation.
När och var ska jag söka vård?
Kontakta mottagningen där barnet opererades om något av följande händer:
- Barnet får mer ont.
- Barnet får feber.
- Området kring operationssåret blir svullet, rött eller varigt.
- Barnet blöder från operationssåret.
Barnet kan då behöva behandling, till exempel med antibiotika.
Oftast får ni ett telefonnummer som ni ska ringa om det uppstår frågor efter att ni har kommit hem.
Du kan även ringa telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Påverka och delta i din vård
Du ska få vara delaktig i din vård. Det står i patientlagen. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs.
Läs om hur du kan vara med och bestämma om din vård här.
Barn ska få vara delaktiga i sin vård. Det finns ingen åldersgräns för det. Barnets möjlighet att ha inflytande över vården beror på hens ålder och mognad.
Om du behöver tolk
Du kan få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du kan också få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Om du behöver hjälpmedel
Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.
Film: så här kan du förbereda dig inför ett besök i vården
Film om hur du kan förbereda dig inför och under ett besök i vården.
Film om hur du kan förbereda dig inför och under ett besök i vården.