När barn och unga mår dåligt – stöd och vård vid psykisk ohälsa
Här får du hjälp att hitta rätt i vården om någon mår dåligt. Både du som är under 18 år och du som är närstående kan ta kontakt för att få råd och stöd.
Se till att du får information från rätt region. Du kan välja region högst upp på den här sidan.
En väg in – vägledning om psykisk hälsa för barn och unga på Gotland
En väg in hjälper barn och unga med psykisk ohälsa att hitta rätt i vården, för dig som själv vill ta kontakt eller för vårdnadshavare och närstående som hjälper till att ta kontakt.
Om du redan har kontakt med vården
Får du eller ditt barn redan hjälp av vården för psykisk ohälsa, ska ni i första hand vända er dit. Det kan till exempel vara barn och ungdomspsykiatrin (BUP) eller Första linjen.
Vad händer när jag kontaktar En väg in?
När du ringer 0498-26 88 00 får du en telefontid när du blir uppringd.
Du får då prata med en erfaren sjuksköterska eller kurator och du får svara på några frågor och berätta om varför du tagit kontakt.
Ni bokar sedan in en tid för ett mer fördjupande samtal och du får också en länk på SMS. Länken går till en hemsida där du svarar på frågor och fyller i ett formulär inför nästa samtal.
Genom En väg in får du en bedömning av vad du eller ditt barn kan behöva hjälp med, och vem som kan ge dig rätt vård eller stöd. Om vården inte kan erbjuda den hjälp du behöver så kan du bli lotsad till en verksamhet som kan ge bättre stöd. Som exempelvis socialtjänsten, skolans elevhälsa, ungdomsmottagningen eller barnhälsovården.
När och var ska jag söka vård?
Det är vanligt att barn och unga mår dåligt i perioder. Naturliga känslor kan vara både starka och skrämmande, det betyder ändå inte att något behöver vara fel. Oro, ledsenhet och ilska är oftast naturliga, och faktiskt hälsosamma, reaktioner på livets påfrestningar.
Alla känslor är viktiga, de kan guida oss i livet. Vid naturliga negativa känslor är det omgivningens stöd, återhämtning och praktisk problemlösning som kommer att hjälpa allra bäst.
Är du osäker?
Det är rimligt att känna oro eller hjälplöshet när barn mår dåligt. Börja i barnets vardag om du är osäker på om svårigheterna är normala eller tecken på psykisk ohälsa. Prata med skolan och med andra vuxna runt barnet. Ta reda på hur barnet har det när du inte är med, även på nätet.
Sover barnet tillräckligt, äter regelbundet och rör på sig? När dessa behov inte är uppfyllda får barn ofta svårare att hantera känslor, lära sig och känna motivation.
Du som är tonåring kan själva läsa mer på UMO.se. Längst ner på sidan finns också mer att läsa under under Råd och information.
Kontakta En väg in om du är osäker. Då kan du få en bedömning av vad du eller ditt barn kan behöva hjälp med och vem som i så fall kan ge rätt vård eller stöd.
Vid tydliga och långvariga psykiska symtom
Vård kan behövas när barnets känslor och beteenden är starka och håller i sig över tid, när de påverkar vardagen på flera områden och när det inte blir bättre med stöd och problemlösning. Det kan exempelvis vara när stark ledsenhet tagit över utan tydlig orsak, eller när en rädsla inte är logisk och blir till ett hinder.
Kontakta En väg in vid tydliga och långvariga psykiska symtom bortom vanliga känslouttryck och påtagliga svårigheter att fungera i vardagen, trots anpassningar och stöd.
När det inte fungerar i skolan
Är det problem på lektionerna eller rasterna? Här får du som är elev veta mer om hur du kan få hjälp!
Här kan du också få stöd
När barn och unga mår psykiskt dåligt kan det visa sig på många olika sätt. Det finns flera ställen att vända sig till på Gotland för att få stöd eller vård.
-
Ungdomsmottagningen för frågor om sexuell- och psykisk hälsa.
-
Mini-Maria för frågor eller problem kring alkohol och droger.
-
Socialtjänsten kan ge hjälp och stöd om du inte mår bra hemma eller om du är otrygg. Telefon 0498 26 88 19
Du hittar mer information på Region Gotlands webbplats:
Stöd och hjälp till familj, barn och ungdom | Region Gotland
Om NPF, funktionsnivå och koncentrationssvårigheter
När barn har svårt att koncentrera sig, känner starka känslor eller har utmanande beteenden väcks ibland misstanke om ADHD eller autism. Det är viktigt att känna till att reaktionerna ofta har en annan grund, och då kommer en utredning eller vårdens insatser inte kunna förbättra något. De flesta som kommer i kontakt med BUP med frågeställningen neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har faktiskt symtom som beror på något helt annat.
Läs mer om Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Råd och information för dig som är ung
- Att må dåligt - UMO
- Lista på stöd och hjälp - UMO
- Må dåligt efter allvarliga händelser - UMO
- Om sorg och kris - UMO
- Nedstämdhet - UMO
- Att vara orolig - UMO
- Självmordstankar - UMO
- Stress - UMO
- Sömn och trötthet - UMO
- Tips för att må bättre - UMO
- Ätstörningar - UMO
- Stöd hos Region Skåne - Råd till dig som är ung
Råd och information för dig som är närstående
- Barn och skärmar
- Råd och stöd på mejl, chatt och telefon vid psykisk ohälsa och beroende
- När barn mår psykiskt dåligt
- Barns sömn i olika åldrar
- Barnets utveckling
- Stress hos barn
- Sorg hos barn och unga
- Att skada sig själv
- Depression hos barn och tonåringar
- Ångest och fobier hos barn
- OCD – Tvångssyndrom hos barn och tonåringar
- Ätstörningar