Olika sätt att föda barn

Vaginal förlossning

En vaginal förlossning brukar delas in i flera delar eller faser som det kallas. Faserna kallas latensfas, öppningsskede, utdrivningsskede och efterbördsskede.

En film om hur en förlossning går till.

I den här texten kan du läsa mer om de olika faserna och om vad som händer i kroppen.

Den här texten finns också på lätt svenska.

Livmodern ska öppna sig

Barnet ligger inne i livmodern och ska födas ut genom slidöppningen. Längst ner i livmodern finns livmodertappen. Den har en öppning som går ner i slidan. I slutet av graviditeten blir livmodertappen mjukare.

För att barnet ska kunna komma ut behöver livmodertappens öppning bli större. Då blir livmodertappen kortare och plattare. När livmodertappen har öppnat sig färdigt brukar hålet vara ungefär tio centimeter stort. Då kan barnet komma ner i slidan.

Livmodertappen kan också kallas livmoderhals.

Latensfasen

Första delen av förlossningen brukar kallas latensfasen. Det är en lugnare fas där kroppen förbereder sig. Latensfasen kan ta tjugo timmar och ibland ännu längre tid.

Det vanligaste är att förlossningen börjar med värkar. Värkar är när livmodern drar ihop sig i en sammandragning. Värkarna i latensfasen förbereder livmodern för att kunna föda fram barnet. De ska göra så att livmodertappen mjuknar, blir kortare och börjar öppna sig.

Det brukar komma mer flytningar än tidigare. Det kan också komma segt slem. Ibland kallas sådant slem för slempropp. Alla märker inte av någon slempropp.

En del förlossningar startar med att fosterhinnorna brister så att det rinner fostervatten ur slidan.

I början brukar värkarna kännas ungefär som mensvärk. De brukar vara oregelbundna, alltså att det är olika lång tid mellan dem. Ibland blir det längre paus mellan värkarna.

Förlossningen kan också starta med att det blöder lite från slidan.

Försök att ta det lugnt

Under latensfasen är det bra att ta det lugnt. Försök slappna av och spara på krafterna. Det går att ta smärtstillande läkemedel med paracetamol om det behövs. Värme och massage hjälper också mot smärta.

Kontakta förlossningsavdelningen

Under latensfasen är det dags att ringa till en förlossningsavdelning. Då kan de planera för förlossningen. De kan också ge råd och tips om det behövs.

Om latensfasen håller på i mer än ett dygn kan det vara bra att komma till förlossningsavdelningen. Där kan du som är gravid få läkemedel för att lindra smärtan. Det kan hjälpa dig att vila så att du inte blir utmattad innan den aktiva fasen har börjat.

Ibland kan förlossningen behöva sättas igång. Livmodertappen kan behöva behandlas för att bli mjuk och öppna sig. Barnmorskan kan ta hål på fosterhinnorna så att vattnet går. Eller så kan du som är gravid få värkstimulerande dropp.

Ibland startar förlossningen med kraftiga värkar

Ibland märker man inte så mycket av latensfasen. Då börjar värkarna starkt direkt. När man kommer till förlossningen har livmodertappen redan öppnat sig flera centimeter.

Öppningsskedet

Efter latensfasen kommer öppningsskedet. Då ska livmodertappen öppna sig helt så att barnet kan komma ner i slidan. Under öppningsskedet känns värkarna starkare. De blir längre och mer regelbundna.

Då kan det vara bra att komma till förlossningsavdelningen. Där kan man få hjälp att hantera smärtan.

Ibland kan det vara svårt att veta när det är dags att ta sig till förlossningen. Du kan alltid ringa till en förlossningsavdelning för att få råd.

Första gången brukar det ta längre tid

Första gången man föder ett barn genom slidan brukar livmodertappen öppna sig ungefär en halv centimeter i timmen. Men det kan gå både snabbare och långsammare. Livmodertappen brukar öppna sig snabbare när man fött barn tidigare, kanske en centimeter i timmen.

Mot slutet av öppningsfasen passerar barnets huvud något som kallas spinae. Då är det vanligt att bli illamående. En del kräks.

Utdrivningsskedet – att krysta

Sista delen av förlossningen kallas utdrivningsskedet. Då har barnet kommit så långt ner att det är dags att trycka ut barnet genom slidöppningen. Då brukar man känna att man vill trycka på och krysta. När det kommer en värk kan man känna sig bajsnödig.

En del får känslan av att vilja krysta innan barnet har kommit tillräckligt långt ner. Då är det bra att försöka andas när det kommer en värk, utan att trycka på. Barnmorskan hjälper till och förklarar.

Första gången man föder barn genom slidan kan man få krysta upp till en timme innan barnet är ute. Det händer också att det tar längre tid. När man har fött tidigare behöver man sällan krysta mer än 30 minuter.

När man krystar är det vanligt att vilja trycka ut barnet så fort som möjligt. Det kan bränna och svida när barnets huvud ska komma ut genom slidöppningen. Men det är ofta bra om det tar lite tid. Barnmorskan kan hjälpa till och förklara hur man ska göra. Då hinner slidöppningen töjas ordentligt och det blir mindre risk för bristningar.

Efterbördsskedet - när barnet är fött

Barnet kan ha en annorlunda färg de första minuterna och huvudet kan se ihoptryckt ut. Det är vanligt och inget att oroa sig för.

Du som har fött får ha barnet på bröstet direkt, om hen verkar må bra. Barnmorskan bedömer hur barnet mår, så det är inget som man behöver tänka på. Barnmorskan torkar barnet torrt och sätter på en mössa. Det är bra om barnet ligger varmt hud mot hud, under ett täcke.

Det vanligaste är att barnet börjar skrika och andas när hen kommer ut. En del barn behöver hjälp att hämta sig eller komma igång med andningen. Då får barnet hjälp av en barnmorska eller barnläkare.

Livmodern drar ihop sig

När barnet är ute lossnar moderkakan från livmoderväggen. Då börjar det blöda från stället där den har suttit. Samtidigt drar livmodern ihop sig. När livmodern drar ihop sig blir såret efter moderkakan mindre och blödningen minskar.

Moderkakan ska komma ut genom slidan. Det brukar gå lätt att få ut moderkakan, den är mjuk och formbar. Barnmorskan trycker och känner utanpå magen för att kontrollera att moderkakan lossnar och att livmodern drar ihop sig.

Det är viktigt att livmodern drar ihop sig så fort som möjligt. Oftast ger barnmorskan en spruta med oxytocin. Oxytocin är ett hormon som gör att livmodern drar ihop sig och blödningen minskar. Det kan ges genom en venkateter eller som en spruta in i en muskel.

Barnmorskan undersöker moderkakan

När moderkakan har kommit ut ser barnmorskan efter att den är hel och ser ut som den ska. Hen granskar även navelsträngen och räknar blodkärlen i den. Sedan undersöker barnmorskan slidan, blygdläpparna och mellangården för att se om det blivit några bristningar i samband med förlossningen. Ofta får man bedövning innan undersökningen.

I samband med förlossningen förlorar du som föder en del blod. Det är kroppen beredd på. Det har bildats ungefär en liter extra blod under graviditeten.

De första dygnen efter förlossningen

Så fort barnet har fötts börjar kroppen anpassa sig till att inte längre vara gravid. Hormoner påverkar kroppen både fysiskt och känslomässigt. Efter förlossningen känner sig många ganska ömma och stela. Det är vanligt att känna av träningsvärk, ömt och svullet underliv och spända bröst.

Eftervärkar

Livmodern fortsätter att dra ihop sig. Det kallas eftervärkar. De är viktiga för att livmodern ska dra ihop sig ordentligt. Eftervärkarna är starkast i början och särskilt vid amning. Eftervärkarna kan kännas som mensvärk eller kraftigare. Har du fött flera barn gör eftervärkarna ofta lite mer ont.

Avslag

Avslag är en blodig flytning som kommer från såret i livmodern. Du som har varit gravid kan ha avslag i upp till tio veckor efter förlossningen.

Känslorna

De första dygnen efter förlossningen ändras hormonerna för dig som har varit gravid. Det kan göra så att du känner starka känslor.

Många känner sig ledsna och nedstämda. Det brukar gå över efter ett par dagar. En del kan få depression i samband med förlossningen.

Aktuella artiklar

När är det dags att ta sig till förlossningen?

Första delen av förlossningen är det vanligast att vara hemma. När värkarna blir starkare och kommer oftare kan det vara dags att ta sig till sjukhuset. Men hur vet man när det är dags? Här får du råd om hur du ska göra.

Förlossningsbrev

För många kan det kännas bra att planera förlossningen i förväg. Då kan det vara bra att skriva ett förlossningsbrev. I ett förlossningsbrev skriver du ner dina förväntningar till vårdpersonalen.

Så går det till på BB och förlossningsavdelningen

När du ska föda barn får du först komma till en förlossningsavdelning. Ring helst till avdelningen innan du kommer dit. När barnet är fött kan ni få komma till en BB-avdelning. Den här texten handlar om hur det brukar gå till på de olika avdelningarna.

Smärta under förlossningen

Det gör ont att föda barn. Hur man upplever smärtan är olika. Kroppen är gjord för att hantera smärta. Men det finns olika metoder som kan hjälpa till att lindra smärtan om det behövs.

Besvär efter förlossningen

När du har fött barn händer det mycket i kroppen. Det kan du känna av på olika sätt. Hormoner ändras och muskler och leder belastas på ett nytt sätt. Din kropp börjar ställa om sig efter graviditeten. Här kan du läsa om besvär som du kan få efter att du har fött barn.

Undersökningar av det nyfödda barnet

Ett nyfött barn blir undersökt på flera olika sätt under sina första dygn.

Till toppen av sidan