Problem med att se bokade tider.Det här meddelandet avser Dalarna

Det är tyvärr problem i e-tjänsten och det går inte att se sina bokade tider. Felsökning pågår.

När barn mår dåligt

När barn far illa

Barn kan fara illa på olika sätt, både känslomässigt och kroppsligt. Det kan gälla allt från att de utsätts för eller ser och hör våld till att de inte får mat och rena kläder. Vuxna ansvarar för barn och ska se till att de växer upp tryggt och säkert.

Alla barn har rätt att få växa upp under trygga förhållanden. De har också rätt att skyddas mot alla former av utnyttjande, övergrepp, kränkningar, våld och diskriminering.

Barn har också rätt att ha någon som bryr sig om dem och ser till att de utvecklas på ett bra sätt. Barn har rätt att bli väl omhändertagna och bemötta med kärlek och respekt.

Vuxna behöver göra något om barn far illa. Ibland behöver kommunens socialtjänst kopplas in.

Här kan du läsa mer om hur barn kan fara illa och hur det kan märkas. Du kan också läsa om att kontakta socialtjänsten och vad som händer då.

För dig som är barn eller ung

Den här texten riktar sig framför allt till vuxna. Om du är under 18 år finns särskild information skriven till dig på sajten UMO.se. På Youmo.se finns information på flera olika språk till dig som är ung.

Så kan barn fara illa

Barn kan fara illa på många sätt, och det kan skada ett barn allvarligt både nu och i barnets framtida liv. Att fara illa kan vara många olika saker:

  • Fysisk misshandel kan vara att någon slår, sparkar, nyper eller på andra sätt skadar barnet kroppsligt. Enligt lag är det förbjudet i Sverige att slå barn. Det gäller alla, även föräldrar och vårdnadshavare. Förutom att man inte får slå barn innebär det att man till exempel inte får dra barnet i örat, snärta på fingrarna eller ta ett hårt tag i armarna och skaka barnet.
  • Psykisk misshandel är att någon hotar, hånar, nedvärderar, fryser ut, ger orimliga bestraffningar, är elak eller på andra sätt kränker barnet. Det kan också vara att till exempel någon låser in barnet eller att barnet hör att andra i familjen behandlas illa.
  • Sexuella övergrepp är alla sexuella handlingar som sker mot någons vilja. En sexuell handling med ett barn är alltid ett övergrepp. Det är olagligt även om barnet tar initiativet.
  • Att barnet ser eller hör misshandel eller sexuella övergrepp mellan närstående. Det är skadligt och olagligt.
  • Att inte ge barnet tillräckligt god omsorg kan vara att inte ge barnet mat, kläder, sjukvård eller utbildning. Det kan också vara att inte ge omtanke eller på annat sätt inte sköta om barnet eller lyssna till barnets behov.
  • Att barnet far illa av sitt eget beteende kan till exempel vara att barnet har ett beteende som gör att hen skadar sig själv. Det kan till exempel vara att hen använder droger, har ett självskadebeteende, exploaterar sig sexuellt, eller skadar andra allvarligt.

Att ett barn far illa kan märkas på olika sätt

Barn som far illa påverkas både psykiskt, fysiskt och socialt.

Barnets förtroende för de vuxna som ska stå för trygghet skadas om hen blir utsatt av en förälder, vårdnadshavare eller annan närstående. Det gör det oftast ännu svårare för barnet att våga prata om det svåra och att hantera och bearbeta sin situation.

Barn som upplever utsatthet och blir misshandlade får en sämre självkänsla. Det gör att de litar mindre på andra människor. Det blir svårare för barnet att lära sig hantera konflikter om hen upplever våld och misshandel, eller andra övergrepp.

Tecken på att barn och unga far illa

Barn är individer och kan må dåligt på många olika sätt, och av olika anledningar. Varje person som far illa har olika sätt att reagera och hantera det.

Barnet kan till exempel ha ett eller flera av dessa besvär:

  • vara nervös
  • vara orolig
  • vara mycket arg
  • vara irriterad
  • vara ledsen.

Det är också vanligt att ha besvär i kroppen på något sätt. Det kan till exempel vara ett eller flera av dessa besvär:

En del barn är borta mycket från skolan, kränker andra barn, skadar sig själv, begår brott eller använder droger.

Det finns också barn som inte visar utåt att de far illa. De tystnar och drar sig undan. En del barn är mycket ensamma.

Barnet kan också ha skador på eller i kroppen, så som blåmärken, svullnader och brännskador.

Vad ska jag göra om jag misstänker att ett barn far illa?

Barn som far illa behöver personer i sin omgivning som ser vad som händer, som bryr sig om och vågar göra något. Ibland kan vuxna som misstänker att ett barn far illa välja att inte göra något. Det kan bland annat bero på att de inte vet vad de ska göra eller på att de tror att det kan bli värre för barnet om de lägger sig i.

Men varje barn som far illa är i behov av att någon ser hen och gör något.

Lyssna på barnet

Det viktigaste du kan göra om ett barn berättar något svårt för dig, är att lyssna och visa intresse. Genom att lyssna hjälper du barnet att berätta. Det är bra att låta barnet berätta i sin egen takt. Det är också viktigt att du har tid att lyssna när barnet vill prata.

Man kan bli förskräckt och få svåra känslor av att lyssna på ett barn som har upplevt svåra saker. Det är viktigt att försöka låta bli att visa det för barnet. Annars kan hen känna att du inte orkar lyssna eller att det som hen berättar är fel.

Viktigt att barnet känner sig trodd

Det är viktigt att barnet känner att hen behöver och har rätt att få hjälp, så att det som är dåligt ska sluta. Det gäller oavsett vad barnet berättar. Det är också viktigt att barnet känner att du tror på hen.

Att ha någon att prata med ökar möjligheten för barnet att kunna förstå vad som hänt, ta emot hjälp och så småningom kunna må bättre. Det gör också att barnet kan börja lita på att någon kan hjälpa till.

Fråga också barnet om hen har något förslag på hur ni skulle kunna få hjälp i det svåra. Berätta sedan hur du tänker göra så att barnet får hjälp, och kom överens om när ni kan prata igen.

Anmäla till socialtjänsten

Om de vuxna som ansvarar för barnet inte klarar av att ge barnet det hen behöver måste samhället ta det ansvaret. Kommunens socialtjänst har då ansvaret för att barnet har det bra.

Alla som arbetar i en verksamhet som berör barn under 18 år är skyldiga enligt lag att anmäla till socialtjänsten om de misstänker att ett barn far illa. Det kallas anmälningsplikt. Det gäller till exempel personal i skolan, barnomsorgen, på fritids, inom sjukvården och polisen. Det gäller även om denna verksamhet drivs privat.

En anmälan till socialtjänsten om att ett barn far illa kallas för orosanmälan.

Även privatpersoner bör anmäla

Enligt lag måste du inte anmäla om du är privatperson eller verksam i en ideell verksamhet. Men enligt lagen bör även du anmäla till socialtjänsten så att barnet kan få skydd och hjälp.

Socialtjänsten kan ge råd

Oroar du dig för att ett barn far illa kan du alltid ringa till socialtjänsten i kommunen och fråga om råd hur du kan göra. Till en början kan du vara anonym, om du vill. Säg redan från samtalets början att du vill vara anonym och presentera dig bara med förnamn. Och berätta inga andra namn på de barn eller den familj som du är orolig för.

Som privatperson kan du vara anonym även när du gör en anmälan.

Du hittar kontaktinformation till socialtjänsten på webbplatsen för den kommun där du bor.

Vad händer när orosanmälan är gjord?

Socialtjänsten tar kontakt med föräldrarna eller vårdnadshavarna och barnet när de får en orosanmälan. Hur förälder och barn kontaktas beror på hur socialtjänsten bedömer att barnet behöver skyddas. Efter samtal med familjen beslutar socialtjänsten om de ska utreda barnets situation. Utredningen ska alltid ha barnets bästa i fokus.

Socialtjänsten pratar med flera

Om socialtjänsten startar en utredning pratar de med barnet, föräldrarna eller vårdnadshavarna, och personer i barnets omgivning. Det görs för att ta reda på hur barnet har det hemma, i skolan eller barnomsorgen och på fritiden. Det görs också för att få veta vilket behov av hjälp barnet och familjen har.

Om det finns misstankar att barnet har blivit utsatt för ett brott ska socialtjänsten kontakta polisen. Ett brott kan exempelvis vara att barnet själv har utsatts för misshandel eller sexuella övergrepp. Det kan också vara att barnet har sett eller hört en närstående utsätta en annan person för misshandel eller sexuella övergrepp.

När utredningen är klar kan barnet eller familjen erbjudas stöd. Vilket stöd det blir beror på vad som är bäst för barnet. Det kan till exempel vara stödsamtal, gruppverksamhet för barn och föräldrar, kontaktfamilj eller familjebehandling.

Om barnet behöver tas om hand

Ibland kommer socialtjänsten fram till att barnets situation är mycket allvarlig, och att barnet behöver mer stöd än vad familjen kan ge. Då försöker socialtjänsten komma överens med barnet och familjen om extra stöd. Det kan till exempel vara att barnet får en stödfamilj eller att barnet får bo i ett familjehem ett tag.

Lagen om vård av unga, LVU

Är vårdnadshavarna eller barnet inte överens med socialtjänsten om vilken hjälp som behövs kan barnet omhändertas enligt lagen om vård av unga. Det förkortas LVU. Är det akut kan socialnämnden i kommunen fatta ett beslut om ett omedelbart omhändertagande för att skydda barnet. Både vårdnadshavarna och barnet har då rätt till ett eget juridiskt ombud.

Barnets ombud ska ta till vara och föra fram barnets åsikter och rättigheter och se till att detta kommer fram till förvaltningsrätten, som beslutar i ärendet. Ofta är förhandlingen i förvaltningsrätten muntlig. Alla som berörs av beslutet kan närvara.

När ett barn omhändertas enligt LVU kan hen få bo i ett familjehem eller på ett hem för vård och boende, det förkortas HVB-hem. Ibland placeras barnet tillsammans med förälder eller vårdnadshavare. Beslutet om LVU ska omprövas regelbundet.

Hos Socialstyrelsen finns mer information om LVU, både för barn och för den som har ansvar för barnet:

Information för vuxna om LVU. Det finns information på flera språk.

Information för barn som är omhändertagna enligt LVU, bland annat information om barnets rättigheter. Det finns information på flera språk.

Den som kränker sitt barn ska få hjälp

Det kan kännas svårt att be om hjälp om du själv eller en närstående är den som gör att barnet far illa. Som förälder eller vårdnadshavare kan man vara rädd för att socialtjänsten ska omhänderta barnet.

Socialtjänsten uppgift är att först och främst ge den hjälp och det stöd som behövs för att du ska kunna ta hand om ditt barn själv. Att våga berätta för någon om dina svårigheter är en bra början för att kunna förändra något. Det är också mycket lättare för socialtjänsten att ge rätt hjälp om ni samarbetar och har förtroende för varandra.

Sök hjälp

Det är viktigt att söka hjälp om du misshandlar ditt barn. Det kan vara så att alla i barnets familj och närhet behöver stöd. Den vuxne som slår eller hotar de andra i familjen behöver ta ansvar för det och söka hjälp för att ändra sitt beteende. Om någon i familjen missbrukar alkohol, droger eller tabletter behövs hjälp för det. Barnet har också rätt till och behöver få bearbeta det som har hänt, och det som hen har sett och hört. Familjen kan få sådan hjälp och stöd genom socialtjänsten.

Om den andra föräldern kränker eller slår barnet

Sök hjälp om du som partner eller separerad förälder oroar dig för att ditt barns andra förälder eller vårdnadshavare misshandlar barnet. Sök också hjälp om du oroar dig för att barnet ser eller hör att personen misshandlar någon annan närstående.

Du har ett ansvar att skydda ditt barn. Det kan vara svårt eftersom du kanske är rädd för vad som händer om du söker hjälp. Du kanske också är rädd för att själv bli hotad eller misshandlad. Men du behöver ta ansvar för ditt barns bästa.

Du kan ta kontakt med exempelvis socialtjänsten, BVC, en kvinnojour eller mansjour, polisen eller skolans elevhälsa. Berätta vad barnet har varit med om. Ett råd är att be någon person du har förtroende för att finnas med när du tar kontakt. 

Socialtjänsten har tystnadsplikt

Socialtjänsten har tystnadsplikt för att skydda den som utredningen handlar om. Har du anmält oro för ett barn kan du få veta om socialtjänsten startar en utredning eller inte. De kan också berätta om barnet blir placerat utanför sitt hem, men inte varför och var.

I övrigt får socialtjänsten inte berätta något, om inte barnet och föräldrarna eller vårdnadshavarna säger att du kan få information om vad utredningen har lett till.

Söka stöd och hjälp

Bris vuxentelefon ger stöd om du har frågor om att vara förälder eller om du är orolig för ett barn. Telefonnummer är 077-150 50 50. På Bris webbplats kan du läsa om sådant som rör barn, tonåringar och att vara förälder.

Kvinnofridslinjen ger stöd till den som har utsatts för våld, hot eller sexuella övergrepp. Även närstående kan ringa. Telefonnummer 020-50 50 50.

Mer information

Här finns mer information om barn som far illa och barnets rättigheter, och information om vad du kan göra:

Rädda barnens skrift Stopp min kropp.

Stiftelsens Allmänna barnhusets skrift Dags att prata om. Den innehåller information om våld mot barn och om sexuella övergrepp mot barn.

Här kan du läsa en intervju med en av Bris socionomer om när man själv eller någon annan vuxen blir för arg på ett barn, eller behandlar ett barn illa.

Koll på soc är en sajt från Socialstyrelsen med information om socialtjänsten och hur den jobbar.

Mer på 1177.se

När barn mår dåligt

Här får du tips och råd om vad du kan göra om ditt barn exempelvis blir mobbad, mår psykiskt dåligt, går igenom en sorg eller far illa på något sätt.

Barnkonventionen - om barnets rättigheter

Barnkonventionen är en internationell överenskommelse som också är svensk lag. Den beskriver vilka rättigheter barn och unga har. Grundtanken är att alla barn i världen är födda fria och att alla barn har lika värde. Konventionen gäller barn och unga fram till den dag man fyller 18 år.

Att må dåligt som förälder

Läs om vad som är bra att tänka på vid en separation eller om du har en sjukdom.

Till toppen av sidan