Lärande, förståelse och minne

Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen. Sjukdomen innebär till exempel att du får svårt att minnas, planera och koncentrera dig. Det finns behandling som kan lindra besvären.

I texten demenssjukdomar kan du läsa om andra demenssjukdomar.

Symtom

Det här är vanliga besvär vid Alzheimers sjukdom:

  • Du har svårt att komma ihåg saker.
  • Du har svårt att koncentrera dig, till exempel när du tittar på TV och läser.
  • Du har svårt att hitta rätt ord när du pratar.
  • Du har svårt att hitta ord, upprepar dig eller tappar bort saker.
  • Du har svårt att planera och veta vilken dag eller månad det är.
  • Du har svårt att hitta i din omgivning.

Efter några år med sjukdomen kan du också få svårare att göra praktiska saker som att betala räkningar, handla och laga mat. Det blir också svårare att ta dig till ställen utan hjälp.

Kan också ge psykiska besvär

Du som har varit sjuk under en längre tid kan också få psykiska besvär. Ditt beteende kan också förändras. Besvären kommer ofta i perioder.

Du kan till exempel:

  • bli nedstämd
  • få ångest
  • känna mycket irritation
  • bli arg
  • bli misstänksam mot andra.

Ibland kan du som har Alzheimers sjukdom uppleva saker som inte finns på riktigt. Det kallas för psykoser.

Sjukdomen utvecklas långsamt

Alzheimers sjukdom utvecklas ofta långsamt. En person som får en tidig diagnos kan leva ett aktivt liv i många år till.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du eller en närstående har symtom som kan bero på en demenssjukdom. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Det är bra att söka hjälp tidigt.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning eller hjälp med att bedöma symtom.

Demensutredning

Du får göra en demensutredning om läkaren misstänker att du har en demenssjukdom.

Läs om hur en demensutredning går till här.

Behandling

Det finns ingen behandling som gör att du blir frisk från Alzheimers sjukdom. Sjukdomen beror på skador i hjärnan som inte går att läka. Men du kan få mycket stöd och hjälp.

Läkemedel kan lindra vissa symtom

Vid Alzheimers sjukdom finns det läkemedel som kan lindra. Läkemedlen kan till exempel förbättra koncentrationen, minnet och språket.

Läkemedlen gör också att sjukdomen utvecklas långsammare.

Behandling vid psykiska besvär


Det finns olika behandlingar som kan hjälpa om du har psykiska besvär. Vilken behandling och hjälp du får beror på vilka besvär du har. Det finns till exempel olika läkemedel som du kan prova.

En del kan få förändringar i beteendet. Då kan du och dina närstående få hjälp att hantera det. Tillsammans kan ni ändra på något i din vardag eller miljö, om det behövs. Det kan till exempel vara att ändra vissa rutiner. Det kan också handla om att personer runt dig bemöter dig på ett annat sätt.

Återbesök hos läkare

Du får träffa en läkare minst en gång om året för kontroller. Ofta har du också regelbunden kontakt med en sjuksköterska.

Att leva med en demenssjukdom

Oro och sorg är vanliga känslor när man får veta att man har en demenssjukdom. Samtidigt  kan det också vara en lättnad att förstå vad besvären beror på.

Du kan göra flera saker i vardagen för att må bättre med en demenssjukdom. Läs mer här.

Att vara närstående

Att en närstående blir sjuk i demens väcker ofta många känslor. Ju närmare du står den som blir sjuk desto mer kan även ditt liv förändras. Det är viktigt att du som tar hand om eller vårdar någon med en demenssjukdom även får eget stöd.

Besvären hos den som är sjuk kommer ofta långsamt. Därför har ni tid att både fortsätta göra det ni tycker om och att planera för framtiden.  

Här kan du läsa mer om att vara närstående till en person som har en demenssjukdom.

 

Vad händer i kroppen?

Hjärnan består av olika delar som har olika uppgifter. Vid Alzheimers sjukdom förstörs framför allt nervcellerna i tinningloben och hjässloben.

Alla demenssjukdomar beror på att delar av hjärnan har blivit påverkade och skadade. Hjärnan skadas på olika sätt vid de olika demenssjukdomarna. Vilka besvär du får beror på vilka delar av hjärnan som är skadade. 

Nervcellerna försvinner

Vid Alzheimers sjukdom förstörs framför allt nervcellerna i tinningloben och hjässloberna. Det påverkar minnet och hur du uppfattar information från dina sinnen.

Det finns flera möjliga förklaringar till att nervcellerna förstörs. Vid Alzheimers sjukdom lagras ett skadligt protein i hjärnan. Proteinet kallas beta-amyloid. Det är oklart varför proteinet lagras i hjärnan. Det kan ibland bero på ärftliga kromosomförändringar, men det är mycket ovanligt.

Vid Alzheimers sjukdom förändras också de små trådarna som finns i nervcellerna, neurofibrillerna. Det bidrar till att nervcellerna förstörs.

Det finns nationella riktlinjer vid demenssjukdom

För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid sjukdomen.  

Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.

Riktlinjerna är från Socialstyrelsen

Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan du läsa vad som gäller för just din sjukdom.

Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna för demenssjukdom.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen.

Läs mer på 1177.se

Demenssjukdomar

Demens innebär att du på olika sätt får svårt att minnas och att tolka din omgivning. Det går inte att bli frisk från en demenssjukdom, men det finns mycket stöd att få.

Demensutredning

Vid en demensutredning undersöks du på olika sätt för att ta reda på om du har en demenssjukdom, eller om dina besvär beror på något annat. Om du har en demenssjukdom undersöker läkaren också vilken sorts demenssjukdom du har.

Närstående till någon med en demenssjukdom

Som närstående till en person med demens har du en viktig roll, men du måste också ta hand om dig själv för att orka. Livet blir annorlunda och du har rätt till eget stöd.

Till toppen av sidan