Det går inte att säga exakt hur spädbarnskolik märks. En vanlig beskrivning är följande:

• Barnet skriker intensivt flera timmar varje dag. Hen skriker antingen flera timmar i sträck eller i flera omgångar.
• Oftast skriker barnet vid samma tid varje dag. Det är vanligast under eftermiddagen och kvällen.
• Barnet skriker ofta så mycket att hen blir röd av ansträngning.

Det kan också verka som att barnet har besvär med magen på ett eller båda av dessa sätt:

• Barnet har ont i magen. Det kan märkas genom att hen till exempel drar upp knäna mot magen, eller att hen spänner benen och sträcker dem rakt ut. Det går ibland att höra hur det bullrar och rör sig i magen.
• Barnet har svårt att bajsa.

Det vanligaste är att inte behöva söka vård för sitt barn. Besvären brukar gå över av sig själv. Ibland behöver barnet undersökas, främst för att utesluta att skriken beror på något annat än spädbarnskolik.

Kontakta barnavårdscentralen, BVC, om något av detta stämmer:

• Barnet skriker mycket och många dagar i följd.
• Du är uttröttad.
• Du vill ha stöd eller hjälp.
• Barnet är ledset stora delar av dagen.
• Barnet får bröstmjölksersättning och du misstänker att hen är överkänslig mot komjölk eller något annat.

På BVC eller en amningsmottagning kan du få hjälp om du har problem med matningen.

Om det är bråttom

Kontakta genast en akutmottagning om ett eller flera av dessa besvär stämmer:

• Barnet skriker i intervaller och är otröstligt. Det gäller särskilt om barnet har fått rotavaccin den senaste veckan.
• Barnet är inte som vanligt. Hen kan till exempel vara slö eller inte vilja äta, skriker på ett annat sätt, gnyr eller jämrar sig.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Det är inte helt klart vad spädbarnskolik beror på.

Du kan behöva fundera på hur matningen fungerar och om du kan göra förändringar som hjälper barnet. Prata med BVC för att få råd och stöd.

Barn kan ha spädbarnskolik oavsett om de ammas eller får bröstmjölksersättning.

Barnet kan behöva äta långsammare

En del barn suger ivrigt och sväljer mycket luft när de äter. Det kan ge gas i tarmarna. Då kan det spänna och göra ont i magen. Det kan hjälpa att göra pauser i matningen, så att barnet får vila och kanske rapa emellanåt.

Äter barnet bröstmjölksersättning kan du testa att ha mindre hål i nappen på flaskan. Då rinner maten långsammare och barnet sväljer mindre luft. Det kan också hjälpa att ge ersättning lite i taget.

Ammar du är det viktigt att barnet har så mycket som möjligt av vårtgården i munnen och att läpparna är utvikta. Du kan testa att mjölka ur bröstet lite först så att bröstmjölken kommer något långsammare. Det kan hjälpa att amma ofta och lite.

Barnet kan behöva mer näring

En orsak kan vara att barnet behöver få i sig mer näring. Så kan det vara även om du ammar barnet ofta. Ibland räcker inte bröstmjölken till. Prata med BVC om hur du ska göra. På BVC kan barnet vägas och mätas för att se hur mycket mat hen får i sig och hur hen växer.

Det kan hjälpa att rapa

Det kan hjälpa att barnet rapar efter maten. En del barn behöver också rapa under matningen. Att rapa upp luft gör att magen blir mindre spänd.

Rapen brukar komma när barnet slappnar av. Gör så här:

• Håll barnet i famnen.
• Låt ansiktet vila över din axel.
• Klappa barnet på stjärten. Smek huvudet.

Här är några exempel på vad du kan testa själv för att hjälpa barnet:

• Låt barnet vara nära dig. Du kan pröva spädbarnsmassage eller att bära barnet, till exempel i sele.
• Pröva att låta barnet ha napp om hen har ett tydligt sugbehov.
• Försök att sluta röka eller snusa om du ammar. Nikotinet påverkar barnets tarmrörelser negativt. Här får du tips om att sluta röka eller snusa.
• Pröva att undvika all form av koffein, såsom kaffe och andra drycker som innehåller koffein.
• Försök att hjälpa barnet att prutta. Det kan gå genom att föra in en så kallad pysventil i ändtarmen. Pröva när barnet är lugnt. Pysventiler finns att köpa på apotek och i butiker som har babyprodukter.
• Pröva att bada eller massera barnet precis innan skrikperioden börjar, om du kan se eller förstå när barnet snart kommer att börja skrika.

En del saker ska man inte testa utan att ha pratat med BVC eller en läkare. Det är viktigt eftersom barnets besvär kan bero på exempelvis allergi eller andra besvär.

Att utesluta komjölksprotein eller annan mat

Prata med en läkare om du tror att barnet har ont i magen och att det kan hjälpa om du undviker viss mat. Det kan till exempel vara mat med komjölksprotein. Läkaren behöver undersöka barnet först.

Pröva inte själv att utesluta mat, inte heller ur din egen kost. Det riskerar att försena en diagnos.

Barn som ammas brukar inte få besvär av komjölksprotein.

Att ge magdroppar

En del upplever att magdroppar hjälper barnet mot spädbarnskolik. Droppar finns att köpa receptfritt på ett apotek.

Det är påfrestande att ha ett barn med kolik. Det kan göra att du reagerar till exempel på ett eller flera av följande sätt:

• Du blir väldig trött.
• Du blir besviken eller ledsen.
• Du blir irriterad eller arg.
• Du känner att du inte vet vad du ska göra.

Det är viktigt att komma ihåg att kolik inte beror på att du har gjort fel.

Här är några tips för att lättare orka:

• Försök att tänka på att skrikigheten kommer att gå över.
• Ta hjälp av närstående och att turas om att sova om det är möjligt.
• Prata med BVC.

Personalen på BVC har träffat många föräldrar med barn som skriker mycket. De vet att barnskrik kan väcka många olika sorters känslor. De kan också förmedla kontakt med till exempel en läkare eller en psykolog.

Att skaka ett barn för att få hen att sluta skrika är livshotande. Bara några sekunders skakning kan göra att barnet får bestående skador.

Gör så här om du känner att du är på väg att skaka barnet:

1. Lägg ifrån dig barnet säkert i sin säng även om hen skriker. Om en närstående vuxen finns i närheten kan hen vara med barnet.
2. Gå ut ur rummet.
3. Försök att slappna av och hämta energi.
4. Gå tillbaka när du känner dig lugnare och kan kontrollera dig. 

Det är vanligt att små barn skriker. Förutom spädbarnskolik kan barn skrika av många olika anledningar. Skrik är barnets sätt att försöka berätta något. Barnet kan till exempel vara trött, hungrig eller ha fått för många intryck.

Läs mer i texten När små barn skriker. Där får du tips om vad du kan göra för barnet och hur du kan ta hand om dig själv.

För att kunna vara aktiv i vården och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Du har rätt att få all information du behöver av vårdpersonalen.

Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro. Om det behövs tolkning till andra språk kan du ha rätt att få det. Du kan även ha rätt att få tolkhjälp vid hörselnedsättning.