Det vanligaste symtomet vid karpaltunnelsyndrom är domningar och stickningar i händerna. Det är vanligast i tummen, pekfingret och långfingret. Ibland känns det i alla fingrar.

Besvären kan kännas obehagliga men är sällan allvarliga. Ibland kan de vara tecken på andra sjukdomar, till exempel minskad hormonproduktion från sköldkörteln.

Symtomen kan öka på natten

Du kan vakna på nätterna av besvären och känna dig tvungen att skaka handen, som känns helt avdomnad. Det kan bero på att du har sovit med handleden böjd nedåt och armen rakt ut. Blodet cirkulerar då inte lika bra när du sover och musklerna vilar. Då kan handleden bli mer svullen och trycket på nerven öka.

Nedsatt känsel och fumlighet

Det är vanligt att du får nedsatt känsel i fingrarna. Det kan göra att du blir fumlig i handen och tappar saker lättare, eller att du får svårt att få grepp om små föremål.

Framför allt tummen kan förlora sin vanliga styrka. Musklerna i handens tumsida kan också förtvina något. Det kan också göra ont i handen och handleden. Ibland kan smärtan stråla ända upp mot axeln. Handen kan också kännas torrare än vanligt.

Du kan också få andra symtom efter en längre tid, som till exempel känselbortfall i fingrarna och muskelförtvining i tummen.

De allra flesta som har karpaltunnelsyndrom behöver inte söka vård eftersom besvären brukar gå över av sig själva med egenvård.

Kontakta en vårdcentral om dina besvär inte försvinner inom ett par veckor.

Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag. Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Ta en kort paus om du börjar känna dig trött i händerna eller armarna när du använder dem aktivt, framför allt vid repetitiva handledsrörelser, statiska grepp och arbete med vibrerande verktyg. Du kan pröva om det lindrar besvären att vila eller göra något annat med händerna och armarna en stund. På så sätt kan du minska trycket på medianusnerven.

Träna att använda den andra handen

Vissa arbetsuppgifter som du brukar göra med en hand kan du kanske med lite träning göra lika bra med den andra handen.

Använd handledsstöd

Det är bra om du försöker undvika att ha handlederna kraftigt böjda när du sover. Till din hjälp kan du använda ett handledsstöd under natten. Du kan köpa ett handledsstöd på ett apotek eller i sjukvårdsaffärer.

Du får genomföra olika undersökningar hos läkaren. Nervernas och musklernas funktion prövas genom olika tester. Domningar och stickningar som du har känt på nätterna brukar kunna framkallas genom att du böjer handleden så mycket det går under någon minut. Läkaren kan också klappa eller slå mot insidan av din handlov med fingertopparna. Ofta räcker det med sådana enkla undersökningar för att du ska kunna få rätt diagnos.

Du kan också ha svårt att uppfatta vibrationer mot fingrarna. Hur känslig du är för beröring i fingertopparna kan testas med ett gem.

Läkaren kan genom styrkan i tumgreppet testa hur påverkade dina muskler har blivit. Det går till exempel att se om musklerna i handflatan har blivit tunnare om du har haft besvären under en längre tid. Det gäller framför allt musklerna i handflatans tumsida, alltså den förtjockning som vanligtvis finns under tummen.

Andra undersökningar

Ibland är det inte helt klart vad stickningarna och domningarna i handen beror på. Då kan läkaren skriva en remiss så att du får göra fler undersökningar.

En av undersökningarna mäter nervledningshastighet och kallas neurografi, ENG. Undersökningen mäter hur nervimpulsen sprids i medianusnerven. Neurografi kan inte säkert visa om du har karpaltunnelsyndrom, men kan visa hur skadad nerven är. Undersökningen görs på ett fysiologiskt laboratorium, som ofta finns på ett sjukhus.

Du kan också få reda på om vissa sjukdomar eller brister orsakar besvären genom att lämna blodprov. Det kan till exempel vara diabetes, att sköldkörteln inte fungerar som den ska eller att du har brist på järn, vitamin B12 eller folsyra.

Undersökningarna utesluter andra orsaker

Symtomen kan även bero på annat än karpaltunnelsyndrom, till exempel besvär från nacken eller tryck på medianusnerven i underarmen. För att du ska kunna få rätt diagnos och behandling måste läkaren vara säker på att symtomen inte har dessa orsaker.

Det finns olika möjligheter att behandla karpaltunnelsyndrom. Vilken behandling som passar bäst är olika från person till person. Du får den behandling som är mest lämplig för dig. Den vanligaste behandlingen är att du får använda ett särskilt utformat handledsstöd. Men ibland kan du få behandling av en fysioterapeut eller arbetsterapeut.

Du får en remiss till en ortoped eller kirurg om läkaren bedömer att du behöver bli opererad.

Stödskena vid lättare besvär

Ibland räcker det med ett handledsstöd i form av en skena som antingen får sitta på dygnet runt eller bara på nätterna. Skenan är en form av ortos som håller handen i ett läge som förhindrar att du böjer handleden för kraftigt, och minskar på så sätt trycket mot medianusnerven. En arbetsterapeut kan hjälpa till att prova ut eller göra en sådan skena.

Gravidas besvär försvinner

Om du har fått besvär under din graviditet försvinner symtomen oftast en tid efter förlossningen. Du kan tillfälligt använda ett handledsstöd som gör att det känns bättre.

När böjsenorna är inflammerade

Behandling med inflammationshämmande läkemedel kan hjälpa om det finns säkra tecken på att böjsenorna är inflammerade. Dessa läkemedel kallas NSAID.

Kortisonspruta hjälper ibland

En spruta med kortison i karpaltunneln kan minska besvären, men oftast bara tillfälligt.

Andra typer av behandling

Karpaltunnelsyndrom kan också behandlas av till exempel en fysioterapeut eller en arbetsterapeut. De kan ge olika typer av behandling, till exempel ergonomisk träning.

Du kan också få behandling av en kiropraktor eller en naprapat som ofta ger behandling med händerna, så kallad manuell terapi. Den syftar till att förbättra utrymmet i karpaltunneln så att trycket i nerven minskar. Det finns inte övertygande bevis för att manuell terapi hjälper.

Operation

Du kan behöva bli opererad. Då gör kirurgen ett snitt över karpaltunneln och skär av ledbandet som täcker den. Det minskar trycket på nerven.

Läs mer om operation av karpaltunnelsyndrom.

Karpaltunneln är en trång kanal som bildas av handlovens ben och ett kraftigt ledband. Benen ligger formade som en ränna som täcks av det strama ledbandet. På så sätt bildas en tunnelliknande kanal, karpaltunneln. I denna kanal passerar en viktig nerv som kallas medianusnerven till tummen, pekfingret, långfingret och en del av ringfingret. Där går även nio senor till de muskler som böjer fingrarna. Karpaltunnelsyndrom orsakas av att det blir ett tryck mot medianusnerven i denna kanal.

Svullnad klämmer ihop nerven

Eftersom nerven har begränsad plats i karpaltunneln finns det risk att den kommer i kläm om utrymmet minskar. Att utrymmet i karpaltunneln minskar kan bland annat bero på följande:

• Senhinnorna runt böjsenorna är svullna på grund av en inflammation.
• Du har en inflammatorisk eller reumatisk ledsjukdom i handlovens leder, vilket gör att mjukdelarna i kanalen svullnar.
• Vätska har samlats i kroppen på grund av graviditet eller andra hormonförändringar.
• Du har eller har haft en svullnad i kanalen i samband med skador på mjukdelarna eller benbrott i handleden.

Ofta går det inte att finna någon förklaring till varför det har blivit ett ökat tryck på nerven.

Kan bero på andra sjukdomar

Karpaltunnelsyndrom är vanligare om du har diabetes. Symtomen är också vanligare om du har ledgångsreumatism eller minskad hormonproduktion från sköldkörteln, hypotyreos.

Vibrerande verktyg kan orsaka besvär

Det är vanligt att du får karpaltunnelsyndrom i den hand som du använder mest. Det beror på att besvären har att göra med att du har belastat den handen. Vänsterhänta får till exempel oftast besvär i sin vänstra hand. Men du kan även få besvär med den hand som du inte belastar mest, och ibland är båda händerna påverkade.

Ofta kommer besvären utan någon speciell anledning, men ibland kan det bero på att du har jobbat långa pass med vibrerande verktyg eller gjort upprepade rörelser med handen.

Vanligt hos gravida

Hos gravida är karpaltunnelsyndrom relativt vanligt, främst från sjätte graviditetsmånaden och framåt. Orsaken är hormonförändringar under graviditeten. Obalansen i hormonerna påverkar kroppens vätskebalans och kan göra att det samlas mer vätska i kroppens vävnader. Det kan i sin tur orsaka tryck på nerven.