Region Västmanland ställer in alla planerade operationer vid sjukhusen i Västerås och Köping. Personal på sjukhusen informerar berörda patienter om återbud via telefon.

Har du frågor kring din planerade operation? Kontakta då din mottagning eller klinik. Du hittar kontaktinformationen på din kallelse.  

Se frågor och svar om inställda operationer i Västmanland

SÅ FUNGERAR KROPPEN

Så fungerar luftvägar och lungor

Vi andas in syre och andas ut koldioxid. Syret och koldioxiden kommer till och från lungorna genom näsan, svalget och luftstrupen. I lungorna tar blodet upp syret och för det vidare till kroppens olika delar.

Luftvägarna transporterar luft till lungorna

Din kropp behöver syre för att kunna leva. Lungorna tar upp syre från luften när du andas in. Lungorna släpper sedan ut gasen koldioxid när du andas ut. Luften passerar genom det som kallas luftvägarna.

Luftvägarna kan delas in i sex olika delar: 

  • näsan
  • bihålorna
  • svalget
  • struphuvudet
  • luftstrupen
  • luftrören.

Luftvägarna värmer upp inandningsluften och gör den fuktig för att lungorna inte ska skadas.

Luften som vi andas in passerar genom luftvägarna. Till luftvägarna hör näshålan, bihålorna, svalget, struphuvudet, luftstrupen och luftrören.

Näsan filtrerar och värmer luften

Innanför näsan finns ett hålrum som kallas näshålan. Näshålan är uppdelad i två halvor. De båda näsborrarna leder in i varsin halva av näshålan. I varje näshåla finns tre så kallade näsmusslor av ben. Bakåt leder näshålan ut i svalget.

Näsan består av både brosk och ben. Brosk är en vävnad som är mjukare än benvävnad. Brosk är både hållfast och böjligt.

Här kan du läsa mer om brosk och om olika vävnader.

Näsans insida är täckt med slemhinna och flimmerhår

Några av näsans viktiga uppgifter är att värma, fukta och rena luften du andas in. Näsans insida är täckt med slemhinna och flimmerhår. Slemhinnan gör inandningsluften fuktig. Under slemhinnan finns ett nätverk av små blodkärl. Blodkärlen gör att luften i näsan blir varmare.

Innanför näsborrarnas öppningar sitter hårstrån. De fångar upp smuts ur luften som du andas in. Trots det kommer det in skräp och damm i näsan. Detta fastnar i slemmet som kommer från slemhinnan. Flimmerhåren för sedan ner skräpet och dammet till svalget. 

Näsan består av brosk och ben. Näsans insida täcks av en slemhinna med flimmerhår.

Bihålorna gör skallen lättare

Bihålorna ligger nära näsan och har förbindelse med näshålan genom smala gångar. Bihålorna är håligheter i skallens ben. På insidan är bihålorna täckta med samma typ av slemhinna som finns i näshålan.

Du har bihålor på följande platser i ansiktets båda halvor:

  • i överkäksbenet
  • i pannbenet
  • i silbenet
  • i kilbenet.

Bihålorna gör att skallen blir lättare och de påverkar också hur rösten låter.

Bihålorna sitter omkring näsan på båda halvor av ansiktet. Smala gångar går mellan bihålorna och näsan.

Svalget

Svalget är ett hålrum som finns bakom munhålan och näshålan. Svalget fortsätter sedan ner till matstrupen och struphuvudet.

Svalget finns bakom munhålan och näshålan.

Svalget är täckt med slemhinna

Svalgets översta del är täckt med samma slemhinna som finns i näshålan och bihålorna. Den nedre delen av svalget har en kraftigare slemhinna för att tåla all mat och dryck som passerar.

I svalgets översta del finns gångar som leder in till örontrumpeterna i mellanörat. Långt bak i svalget hänger en flik av hud som kallas gomspenen.

I svalget finns halsmandlarna

Halsmandlarna är två körtlar som sitter på var sin sida av svalget i höjd med den bakre delen av tungan. Halsmandlar kan också kallas för tonsiller. Namnet halsmandlar kommer av att körtlarna hos en vuxen person har formen och storleken av en mandel.

Halsmandlarna består av så kallad lymfvävnad. Lymfvävnad är en del av kroppens immunförsvar. Halsmandlarna skyddar luftvägarna och mag-tarmkanalen mot infektioner.

Halsmandlarna är större hos barn och krymper under tonåren. Hos vuxna brukar de vara mycket mindre än hos barn.

Struphuvudet

Struphuvudet består av olika delar av brosk. Broskdelarna bildar tillsammans ingången till luftstrupen. Du kan känna struphuvudet på halsen. Struphuvudets uppgifter är att hålla luftstrupen öppen så att vi kan andas och att hålla luftstrupen stängd så att vi kan svälja.

Struphuvudet består av flera broskdelar som tillsammans bildar ingången till luftstrupen.

Struplocket hindrar maten från att hamna i fel strupe

En flik som kallas struplocket täcker delvis ingången till struphuvudet. Struplocket lägger sig som ett skydd över struphuvudet när du sväljer. Det hindrar maten från att komma i fel strupe, det vill säga att komma ner i luftstrupen istället för i matstrupen.
På insidan är struphuvudet täckt av samma typ av slemhinna som finns i näsan, bihålorna och svalgets översta del.

Stämbanden skapar ljud

Inuti struphuvudet sitter de båda stämbanden utspända. De är elastiska och spänns och slappas av när brosken rör sig. Det gör att springan mellan stämbanden öppnas och stängs. När springan är öppen kan luft passera genom luftstrupen.

De ljud som utgör rösten uppstår när luft pressas genom struphuvudet och sätter stämbanden i svängning. Även luften börjar svänga och ljudet förstärks av hålrummen i bröstkorgen, svalget, munnen, näsan och bihålorna. Orden formas sedan med hjälp av kinderna, tänderna, läpparna och tungan.

Inuti struphuvudet sitter de båda stämbanden. När stämbanden svänger skapas ljud.

Luftstrupen

Från struphuvudet fortsätter luftstrupen ner genom bröstkorgen. Luftstrupen ligger precis framför matstrupen.

Luftstrupen är uppbyggd av ringar av brosk

Luftstrupen är uppbyggd av broskringar som är staplade ovanpå varandra. De sitter ihop med hjälp av muskler och så kallad bindväv. På insidan är luftstrupen täckt av samma typ av slemhinna som finns i resten av luftvägarna.

Luftstrupen är ungefär 10 centimeter lång. Sedan delar den upp sig till två stora luftrör som går in i varsin lunga.

Luftrören

Luftrören går från luftstrupen och in i lungorna. Inuti lungorna fortsätter luftrören att dela upp sig till allt mindre luftrör. De större luftrören innehåller brosk för att hålla rören utspända. De minsta har mycket tunna väggar utan brosk. Längst ut i lungvävnaden slutar de tunna luftrören i lungblåsor. Lungblåsorna kallas även alveoler.

Luftstrupen delar upp sig till två stora luftrör som går in i varsin lunga.

Lungorna

Lungorna sitter i bröstkorgen. Mellan lungorna finns luftstrupen och matstrupen. Lungorna tar upp syre till kroppen från luften som vi andas in. Blodet transporterar sedan syret till kroppens celler och vävnader.

Kroppens celler tar alltså emot syre från blodet. De avger också koldioxid till blodet. Därefter transporterar blodet koldioxiden till lungorna. Koldioxiden lämnar sedan kroppen när vi andas ut.

Kroppen behöver syre för att kunna fungera

Syre är nödvändigt för att cellerna och kroppen ska kunna fungera. Hjärnan kan bara vara utan syre några minuter innan den skadas. Koldioxid är däremot skadligt och måste föras bort från cellerna. Cellerna slutar fungera om koldioxiden stannar för länge.

Lungorna är indelade i lober

Höger lunga är indelad i tre så kallade lober och vänster lunga i två lober. Loberna delas sedan in i flera mindre delar. Till varje del går ett eget luftrör samt egna blodkärl. Varje lunga omges av en så kallad lungsäck med dubbla väggar av bindväv.

Lungorna är uppbyggda av lungblåsor med luft

Lungorna är uppbyggda av en speciell sorts vävnad med mängder av lungblåsor som innehåller luft. Det gör att lungorna har ungefär samma konsistens som en tvättsvamp. I varje lunga finns ungefär 400 miljoner lungblåsor. Lungblåsornas väggar är mycket tunna för att syre och koldioxid lätt ska kunna passera. Lungblåsorna omges av ett nätverk av små blodkärl, så kallade kapillärnät.

Höger lunga är indelad i tre lober och vänster lunga i två lober.

Andningen

Vanligtvis andas vi genom näsan. Revbenen lyfts och mellangärdet sänks när vi andas in. Trycket inuti lungsäckarna sjunker och lungorna utvidgas. Luften sugs in i lungorna och når så småningom lungblåsorna.

Luften pressas ut ur lungorna när du andas ut. Vid varje andetag strömmar ungefär en halv liter luft in i lungorna och lika mycket ut ur dem. När du vilar andas du ungefär tolv gånger varje minut.

Vid ansträngning andas du oftare än vid vila, och du drar in mer luft vid varje andetag. Du andas även genom munnen när du anstränger dig.

Andningen styrs från hjärnan

Inandningen och utandningen styrs av signaler som kommer från andningscentrum. Andningscentrum ligger i den del av hjärnstammen som kallas förlängda märgen. Olika reflexer reglerar också andningen. Du andas mer om innehållet av koldioxid i blodet ökar. Det är för att kroppen behöver bli av med koldioxiden. På så sätt anpassas andningen automatiskt till kroppens behov. Du kan även påverka andningen med viljan och det sker från den så kallade hjärnbarken.

1. Vid inandningen lyfts revbenen och mellangärdet sänks. Brösthålans volym ökar. Det gör att lungorna utvidgas. Luften sugs in i lungorna och når så småningom lungblåsorna. 2. Vid utandning slappnar de muskler av som utvidgat brösthålan. På grund av att lungvävnaden är töjbar pressas luften passivt ut ur lungorna.

Utbytet av syre och koldioxid

I lungorna finns så kallade lungblåsor. De sitter längst ut i de tunna luftrören. Det är i lungblåsorna som utbytet sker mellan syre och koldioxid. Runt omkring lungblåsorna finns tunna blodkärl som kallas kapillärer. Syre och koldioxid kan passera genom kapillärernas tunna väggar och även in och ut genom lungblåsornas tunna väggar.

Syre transporteras till kroppens vävnader

Luften du andas in innehåller syre som kroppen behöver. Vid en inandning går syret i luften in i kroppen genom luftvägarna, till lungorna och ända ut till lungblåsorna. Syret passerar sedan ut från lungblåsorna och in i kapillärerna. Sedan transporteras syret i de blodkärl som kallas lungvenerna till hjärtat och vidare ut i kroppen. I blodet är syret till största delen bundet till hemoglobin.

Koldioxid transporteras ut från kroppen

Kapillärerna som finns runt lungblåsorna innehåller också koldioxid. Koldioxiden transporteras till lungorna från kroppens olika vävnader. De blodkärl som transporterar koldioxiden till lungorna kallas lungartärerna. Inne i lungorna passerar koldioxiden ut genom kapillärernas tunna väggar och in i lungblåsorna. Luften du andas ut innehåller koldioxid.

I lungblåsorna tar blodet upp syre och samtidigt avges koldioxid. Syre och koldioxid kan passera genom kapillärernas och lungblåsornas tunna väggar.
Till toppen av sidan