Region Västmanland ställer in alla planerade operationer vid sjukhusen i Västerås och Köping. Personal på sjukhusen informerar berörda patienter om återbud via telefon.

Har du frågor kring din planerade operation? Kontakta då din mottagning eller klinik. Du hittar kontaktinformationen på din kallelse.  

Det är uteblivna leveranser av kritiska sjukvårdsartiklar som orsakat läget i Region Västmanland.


OM LÄKEMEDEL

Tillsatser i läkemedel

Ett läkemedel innehåller ett eller flera verksamma ämnen, så kallade aktiva substanser. Men i de allra flesta läkemedel finns också så kallade hjälpämnen. Utförlig information om vad ett läkemedel innehåller finns i bipacksedeln, som är det informationsblad som följer med förpackningen.

Vad är hjälpämnen?

Hjälpämnen tillsätts bland annat för att det verksamma ämnet ska kunna tillverkas i en lämplig form, till exempel som tabletter. Det finns också hjälpämnen som gör läkemedlet mer hållbart. Dessutom används de ibland för att läkemedlet ska smaka mindre illa eller se aptitligt ut.

Exempel på hjälpämnen som ofta finns i läkemedel är laktos, bindemedel, gelatin, smakämnen, färgämnen och konserveringsmedel.

I sällsynta fall kan vissa hjälpämnen ge besvär, du kan få en överkänslighetsreaktion. Om du vet att du är överkänslig mot ett hjälpämne bör du kontrollera vad läkemedlet innehåller innan du tar det. Du ska också berätta för din läkare att du är överkänslig. Det finns både allergiska och icke-allergiska överkänslighetsreaktioner.

På Läkemedelsverkets webbplats finns de flesta bipacksedlarna publicerade. 

Laktos

Laktos som också kallas mjölksocker, finns naturligt i mjölk och är ett mycket vanligt utfyllnadsmedel i tabletter och kapslar. Det beror bland annat på att laktos har egenskaper som passar bra för tillverkning av tabletter eller kapslar.

Vid laktosintolerans får du besvär av laktos. Det beror på att du har för lite av enzymet laktas, som är ett ämne som behövs för att bryta ner mjölksocker innan det kan sugas upp genom tarmslemhinnan. Laktosen blir då kvar i tarmen utan att brytas ner. Det orsakar besvär i mage och tarm, till exempel smärta och diarré.

Det är olika från person till person hur mycket laktos den som har laktosintolerans tål utan att känna obehag från mage och tarm. Många tål små mängder laktos och kan dricka till exempel ett glas mjölk i samband med en måltid utan att få symtom. Vissa är känsligare och behöver laktosfri kost.

I läkemedel förekommer vanligtvis högst några hundra milligram laktos, det vill säga mindre än ett gram. Dessa små mängder brukar inte innebära något problem för den som har laktosintolerans. Men det finns vissa som reagerar även på dessa små mängder.

Bindemedel

Som bindemedel i läkemedel används till exempel olika stärkelsesorter, till exempel ren cellulosa eller hypromellos. Några få läkemedel innehåller vetestärkelse.

Gluten

Gluten är ett protein som finns naturligt i mjöl, speciellt i vetemjöl. Tarmens slemhinna skadas av mat som innehåller gluten om du har glutenintolerans, eller celiaki. Du kan då inte tillgodogöra dig maten på vanligt sätt.

Gluten tillsätts inte i läkemedel med avsikt. Däremot innehåller ett litet antal läkemedel vetestärkelse som bindemedel, och vetestärkelse innehåller gluten. När vetestärkelse används vid tillverkning av läkemedel är gluteninnehållet lika lågt som det är i de livsmedel som får kallas glutenfria. Därför kan de flesta med glutenintolerans ta dessa läkemedel utan besvär.

Det ska framgå av bipacksedeln om ett läkemedel innehåller stärkelse och i så fall av vilken typ. I hjälpämnet ”pregelatiniserad stärkelse” får endast stärkelse från majs, ris eller potatis användas vid tillverkningen, men inte stärkelse från vete. Därför är det helt fritt från gluten.

Gelatin

Gelatin är en animalisk produkt som utvinns från hud och ben. De flesta hårda kapslar innehåller gelatin som kommer från nötkreatur, medan gelatin i tabletter för det mesta kommer från gris.

Gelatin orsakar mycket sällan allergiska reaktioner. Det finns dock andra skäl till att inte vilja få i sig gelatin, till exempel om du är vegan. Vissa kapslar kan du öppna och därefter svälja innehållet utan själva kapselhöljet. Fråga på ett apotek om det inte står något om detta i bipacksedeln.

Smakämnen

Några verksamma ämnen som finns i läkemedel har en obehaglig smak som behöver döljas. Då är det vanligt att sötningsmedel tillsätts. I några fall tillsätts vanligt socker.

Borsta tänderna noga och använd fluortandkräm om du använder läkemedel som innehåller socker. Du ska också ta hänsyn till sockerinnehållet om du har diabetes.

Andra exempel på sötningsmedel är sorbitol, sackarin och aspartam. Aspartam omvandlas i kroppen till fenylalanin, vilket är viktigt att veta för dig som har fenylketonuri. Fenylketonuri är en sällsynt medfödd ämnesomsättningssjukdom som gör att fenylalanin ansamlas i kroppen, vilket leder till svår utvecklingsstörning. Personer med fenylketonuri måste äta fenylalaninfattig kost.

Olika fruktsmaker som apelsin, citron och banan är också vanliga i läkemedel, liksom pepparmynta, choklad, anis och lakrits. Smakämnen kan vara naturliga eller konstgjorda.

Konserveringsmedel

Konserveringsmedel ökar ett läkemedels hållbarhet. De tillsätts när det finns risk för att bakterier växer i läkemedlet under användningstiden. Till exempel tillsätts konserveringsmedel i krämer, lösningar och ögondroppsflaskor. Vanliga konserveringsmedel är olika så kallade parabener, bensoesyra, natriumbensoat och bensalkonklorid.

Bensalkonklorid är ett vanligt konserveringsmedel i ögondroppar. Ämnet kan missfärga kontaktlinser. För att undvika missfärgning kan du ta ut linserna innan du droppar in läkemedlet, och därefter vänta en stund innan du sätter in dem igen. Det brukar stå i bipacksedeln hur länge du ska vänta.

Färgämnen

Färgämnen tillsätts för att tabletter eller kapslar inte ska förväxlas. Exempelvis kan olika styrkor av samma läkemedel ha olika färg. I vissa fall kan färgämnen också tillsättas för att ge tabletten eller kapseln ett aptitligt utseende.

Ett vanligt färgämne i läkemedel är titandioxid E171, som ger tabletter vit färg eller gör kapslar ogenomskinliga. I färgade läkemedel ingår ofta järnoxid E172, som ger olika gula, röda och gröna nyanser.

En del läkemedel innehåller paraorange E110, som är känt för att kunna ge överkänslighetsreaktioner. I några läkemedel finns tartrazin E102.

Färgämnen och konserveringsmedel kan i sällsynta fall ge upphov till överkänslighetsreaktioner som klåda, utslag och snuva.

Sojalecitin

Sojalecitin E322 används som emulgeringsmedel för att blanda fett och vatten. Sojalecitin tillverkas av sojabönor, men orsakar i sig inte allergiska reaktioner. Sojalecitin kan dock innehålla små rester av sojaprotein, vilket den som är extra känslig kan reagera på.

Jordnötsolja

Det finns jordnötsolja i ett fåtal läkemedel. Jordnötsolja kan innehålla små mängder protein, som kan orsaka allergiska reaktioner.

De jordnötsoljor som används i läkemedel är renade och innehåller inte mätbara mängder av proteiner. Du bör ändå låta bli att använda läkemedel som innehåller jordnötsolja om du har jordnötsallergi och vill vara på den säkra sidan.

Till toppen av sidan