Tennisarmbåge

Skriv ut (ca 6 sidor)

Om du har tennisarmbåge gör det ont i muskelfästena på armbågens utsida. Det kan bero på att du har jobbat mycket med händerna och överansträngt musklerna som sträcker fingrarna och handleden. Du kan få tennisarmbåge bland annat av hårt kroppsarbete, att snickra eller att spela tennis.

Skriv ut

Symtom

Symtom

Om du har tennisarmbåge är det vanligt med något eller några av de här symtomen:

  • Du får ont eller blir öm på utsidan vid armbågen och på ovansidan av underarmen.
  • Du får ont vid vila, till exempel på natten om du ligger så att det blir ett tryck mot armbågens utsida.

  • Du får svårt att gripa hårt om saker eller knyta näven hårt.

  • Du får ont när du vrider underarmen, till exempel när du ska skruva med skruvmejsel eller vrida om en trög nyckel.

  • Du får svårt att lyfta saker som det är svårt att få grepp om, till exempel ett mjölkpaket.

  • Du kan få svårt att sträcka ut armbågen helt.

  • Om du böjer handleden bakåt och uppåt med motstånd brukar det göra ont i muskelfästena vid armbågen, och smärtan strålar oftast ner mot handleden.

Överansträngningen gör att det kan bli små bristningar i den bindväv som fäster musklerna vid överarmsbenet. Vävnaderna blir då irriterade och det kan göra ont. Värken kan komma under en längre tid eller mer akut om du har överansträngt dig genom alltför mycket ensidigt arbete. Ju mer intensiva smärtorna är, desto större område av armen värker.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Tennisarmbåge går oftast över av sig själv, men det här är några sätt som du kan lindra smärtan på:

  • Avstå från de belastningar som gör ont.

  • Ta smärtstillande läkemedel.

  • Använd ett specialbandage för tennisarmbåge.

Du kan börja med att prova att vila armen från de aktiviteter som gör ont. Om du har överbelastat den arm som du har fått besvär i, ska du försöka undvika fortsatt överbelastning.

Har du akuta besvär kan du pröva smärtstillande och inflammationshämmande läkemedel som till exempel innehåller ibuprofen eller naproxen. Ibuprofen finns i till exempel Ipren och Brufen, naproxen finns i till exempel Pronaxen och Naproxen. Det kan också hjälpa med inflammationshämmande gel som innehåller ibuprofen, till exempel Ipren eller Ibumetin. Tabletter och gel finns att köpa receptfritt på apotek.

Du kan också prova ett speciellt bandage som fördelar trycket mot det ömma området på armbågen. Bandaget kan köpas på apotek, i en sportaffär eller sjukvårdsaffär. Speciella stödförband för handleden kan också minska smärtan.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Kontakta en fysioterapeut eller en vårdcentral om besvären inte går över eller blir bättre inom några veckor. I stället för en fysioterapeut kan du kontakta en arbetsterapeut. 

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet. Du har också möjlighet att få en fast läkarkontakt på vårdcentralen. 

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.
Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Vid besöket hos en fysioterapeut, arbetsterapeut eller läkare får du berätta om dina besvär, hur länge du har haft dem och hur de känns. Du blir även undersökt och får göra olika tester för att prova hur musklerna fungerar vid rörelser med och utan belastning. Läkaren brukar även testa nervernas funktion, eftersom en nerv i kläm ibland kan ge liknande besvär som tennisarmbåge.

Ofta räcker dessa undersökningar för att läkaren ska kunna ställa diagnosen tennisarmbåge. Du kan få genomgå ytterligare undersökningar om läkaren misstänker att smärtan beror på något annat.

Du har rätt att förstå

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få information utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Om du inte talar svenska eller har en hörselnedsättning kan du ha rätt att få hjälp av en tolk.

 
Fäll ihop

Behandling

Behandling

Det finns olika behandlingar som kan hjälpa om du har tennisarmbåge. Det är bra att hålla armen igång med rörelser, men utan belastning. Vissa arbetsuppgifter som du brukar utföra med ena handen kan du kanske med lite träning utföra lika bra med den andra. Om du har fått ont efter att du har idrottat kan du ta en paus från just den typen av idrottande. Du kan också ändra tekniken i idrotten så att överbelastningen undviks.

Tänk på hur du använder händerna

Även andra rörelser än de som orsakat tennisarmbåge kan göra att besvären fortsätter. Du får därför tänka efter hur du använder dina händer och försöka undvika upprepade uppåt- bakåtböjningar av handleden. Det behöver inte alls vara tungt arbete som anstränger musklerna, utan det kan vara enkla upprepade aktiviteter. Det kan vara mer påfrestande med många små ansträngningar av ett muskelfäste än en stor ansträngning. En stram elastisk binda runt handleden kan kännas skönt och bidra till att du kommer ihåg att inte utföra den olämpliga rörelsen.

Fysioterapi kan vara effektivt

Fysioterapi med träning där belastningen ökar stegvis är en behandling som kan vara effektiv. Du kan träna hemma, men det är bra att få personliga instruktioner om träningen av en fysioterapeut, arbetsterapeut eller läkare. Stretchning brukar ofta ingå och ibland kan du få behandling med TENS, som betyder transkutan elektrisk nervstimulering. Det kan även ingå massage i behandlingen.

När den akuta smärtan gått över behöver du träna för att förhindra att du får besvär igen. Här är en övning som du kan göra hemma:

  • Fyll en femliters plastdunk med en till två liter vatten. Håll dunken med den arm som du har ont i. Underarmen ska ha stöd mot armstödet på en stol. Handleden ska vara fri och axeln och överarmen avspända.

  • Sänk dunken långsamt i cirka fem sekunder med hjälp av endast handleden från högsta möjliga läge till längsta möjliga. Lyft dunken i cirka en sekund till startläge igen. Hjälp gärna till på vägen upp med den arm som du inte har ont i.

  • Vila i 30 till 60 sekunder efter att du sänkt dunken 15 gånger. Upprepa ytterligare två gånger.

Gör träningen en gång per dag vid ungefär samma tidpunkt under tre månader. Öka vikten en gång per vecka genom att fylla på med en deciliter vatten. Lätt träningsvärk är naturlig och ett tecken på att träningen har effekt. Träningsvärken bör minska till nästa dag. Om den inte avtar, kan du minska vikten med två till fem deciliter.

Foto på en person som sitter i en fåtölj med underarmen mot armstödet och en plastdunk i handen. Du kan träna hemma med en plastdunk om du har tennisarmbåge.

Kortison, akupunktur och nerkylning

En kortisonspruta som du får hos en läkare kan ge snabb hjälp. Men kortison ökar risken för att besvären återkommer och sedan blir långvariga.

Akupunktur och nerkylning med ispåse kan lindra smärtan tillfälligt.

Stötvågsbehandling

Syftet är att stimulera läkningsprocessen genom att en apparat genom ljudvågor överför tryck till vävnaden i området där det gör ont. Vanligtvis ger en fysioterapeut behandlingen med ett handmunstycke som placeras över området som ska behandlas. Du kan få stötvågsbehandling med olika styrka.

Behandling med lågenergilaser

Syftet är att påverka vävnaden på ett sätt som ger smärtlindring. Vanligtvis ger en fysioterapeut behandlingen, som innebär att laserljuset överförs från ett pennliknande instrument till området som ska behandlas. Lågenergilaser orsakar inte någon uppvärmning.

Operation behövs ibland

Du kan behöva opereras om du har haft svåra besvär länge och andra behandlingar inte hjälper. Det är en ortoped eller handkirurg som bedömer om du behöver opereras.

Innan operationen får du oftast lokalbedövning och läkaren gör sedan ett snitt på armbågens utsida. Under operationen lossar läkaren på muskelfästet som smärtan kommer ifrån. Läkaren brukar också skrapa rent runt muskelfästet. Själva operationen tar ungefär en halvtimme.

I stället för lokalbedövning kan du ibland få så kallad intravenös regionalbedövning. Det innebär att du får bedövningsmedel direkt in i blodet genom en venkateter. Det är en liten tunn plastslang som förs in i ett blodkärl, vanligtvis i armvecket eller på ovansidan av handen, med hjälp av en nål som sedan tas bort.

Efter operationen

När bedövningen släpper kan du få ont. För att lindra smärtan räcker det oftast att ta receptfria smärtstillande tabletter med paracetamol, till exempel Alvedon, de första dygnen efter operationen.

Efter operationen får du vanligtvis ett förband i form av mjuka lindor runt armbågen. Förbandet ska sitta kvar 10 till 14 dagar, då även stygnen tas bort. Du får sedan ett enklare förband och ska fortsätta att undvika överbelastning under de första månaderna efter operationen. Du kan behöva vara sjukskriven en tid beroende på vilken typ av arbete du har.

Viktigt att träna musklerna

Efter operationen är det viktigt att träna upp armens muskler. Risken är större för att besvären kommer tillbaka om musklerna som används för att böja och sträcka underarmen är svaga. Därför bör du börja med träning så snart du inte har ont. Du kan stärka musklerna genom att till exempel klämma ihop en medelmjuk boll hårt med handen 10 till 15 gånger efter varandra flera gånger per dag. Bollen ska vara ungefär lika stor som en tennisboll. Ett annat träningssätt är att sätta ett tjockt gummiband runt fingertopparna och försöka spreta med fingrarna. Boxning mot boxboll är också bra. Det är viktigt att du tränar tre till fyra gånger varje dag. Varje träningspass bör vara 15 till 20 minuter. Full effekt i musklerna får du efter sex till åtta veckor.

Det är också viktigt att stretcha musklerna i underarmen för att du inte ska bli stel. Läs om stretchning på nätet eller be en fysioterapeut eller arbetsterapeut visa hur du ska göra.

Motverka nya besvär

När du blivit bra från besvären med tennisarmbåge är det viktigt att se till att de inte kommer tillbaka. Om du fortsätter att använda dina händer och armar precis som tidigare finns risk för att du efter en tid får samma besvär igen. Det är därför bra att tänka efter vad som kan ha orsakat tennisarmbågen och försöka undvika sådan överbelastning i framtiden.

Att använda ett stödförband när du utför tungt fysiskt arbete kan också hjälpa till att förebygga överansträngning av muskelfästena.

Fäll ihop

Vad beror det på?

Vad beror det på?

  • Muskelfäste i underarm

    Tennisarmbåge innebär att det gör ont vid muskelfästena i armbågen.

    Mer information
    Muskelfäste i underarm

    Tennisarmbåge innebär att det gör ont vid muskelfästena i armbågens utsida. Det är muskelfästena till de muskler som sträcker fingrarna och handleden som har överansträngts.

Tennisarmbåge beror oftast på att du har överansträngt eller skadat muskelfästena vid armbågen. Musklerna som sitter fast vid benet på armbågens utsida sträcker fingrarna och handleden. Besvären brukar komma smygande och orsakas av upprepade, ensidiga rörelser av handleden. Det gäller framför allt om du utför en aktivitet som du inte är van vid. De flesta som får tennisarmbåge får det inte av att spela tennis.

Ensidigt arbete kan vara orsaken

Du kan få ont om du jobbar ensidigt med händerna. Då beror värken på att du överbelastar de muskler som sträcker fingrarna och handleden. Ofta handlar det om rörelser då du tar ett stadigt tag om något och samtidigt böjer och sträcker handleden.

Besvären kan orsakas av arbete med verktyg på ett sätt som du är ovan vid. Tennis och andra idrottsaktiviter kan också vara orsaken. Ibland hittar inte läkaren någon tydlig förklaring till besvären.

Inte någon sjukdom

Tennisarmbåge är vanligast om du är över 40 år och brukar inte hänga ihop med någon sjukdom.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 6 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-03-06
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Isam Atroshi, läkare, specialist i handkirurgi och ortopedi, Ortopediska kliniken Hässleholm-Kristianstad-Ystad

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge

Fotograf:

Åsa Grindal