Galloperation

Skriv ut (ca 7 sidor)

Vid en galloperation opererar läkaren bort gallblåsan. Det kan behövas om du har gallstenar som ger besvär och som inte kan behandlas med läkemedel. En galloperation görs oftast med titthålsteknik.

Skriv ut

Galla bildas i levern och lagras i gallblåsan. Halten av galla kan bli hög i gallblåsan, då bildas kristaller som kan bli gallstenar. Galla behövs för att finfördela det fett du får i dig med maten.

Förberedelser

Förberedelser

Under operationen kommer du att vara sövd. Både själva operationen och att vara sövd kan innebära en viss hälsorisk.

Berätta om din hälsa

Det är viktigt att du berättar om din hälsa för kirurgen som ska operera dig. Berätta till exempel om du har eller har haft andra sjukdomar, och om du får någon behandling för dem.

Du kan också få göra en EKG-undersökning och lämna blodprov före operationen, så att läkarna kan bedöma hur ditt hjärta och hur dina lungor fungerar.

Förutom kirurgen får du även träffa narkosläkaren ett par dagar före operationen. Narkosläkaren kommer också att undersöka dig och fråga dig om din hälsa för att få reda på hur ditt hjärta och dina lungor fungerar.

Tvätta dig med bakteriedödande medel

Kvällen innan operationen och på operationsdagens morgon får du tvätta hela kroppen och håret med ett bakteriedödande medel.

Sluta röka eller göra ett rökstopp

Om du röker är vinsterna många med att sluta röka inför operationen. Såren läker snabbare, blodcirkulationen och konditionen förbättras så att du fortare återhämtar dig efter en operation.

Du bör helst sluta att röka helt, men om du inte klarar det är det bra om du kan avstå från rökning före operationen och även de första veckorna efteråt. Behöver du hjälp att sluta röka kan läkaren berätta vilket stöd som finns att få.

Fäll ihop

Så går operationen till

Så går operationen till

En galloperation kan göras på de flesta sjukhus som har en operationsavdelning. Det är en säker behandlingsmetod, även för äldre personer.

När du kommer till operationsavdelningen tar en narkossköterska hand om dig. Du får tala om vad du heter och när du är född, och du får ett armband med dina personuppgifter.

Kirurgen ritar med en tuschpenna på din mage var du ska opereras. De här förberedelserna är viktiga för att det inte ska ske några förväxlingar.

Samtidigt som narkossköterskan förbereder narkosen tar operationssköterskan fram de instrument som ska användas och tvättar dig på magen med en speciell tvättlösning. Det är viktigt att du blir riktigt ren så att operationssåret inte blir infekterat. Därefter täcker sköterskan hela kroppen med sterila lakan, förutom den del av magen där kirurgen har ritat.

Beroende på hur du mår och var stenen sitter kan du opereras med olika tekniker.

Titthålsteknik

Titthålsteknik är vanligast när gallan ska opereras bort. Titthålsteknik kallas även för laparoskopi.

Vid en titthålsoperation arbetar kirurgen med speciella instrument som hen för in i buken, genom små hål i bukväggen. Oftast behövs det fyra hål, ett lite större hål för en rörformad kamera, och tre mindre hål för operationsinstrumenten.

Buken fylls med koldioxid

När du är sövd, men innan själva operationen, fyller kirurgen upp buken med gasen koldioxid. Buken blir då uppblåst och det blir lättare för kirurgen att operera, eftersom organen inte ligger tätt intill varandra.

Kirurgen undersöker också med röntgen

Genom den rörformade kameran kan kirurgen se bukens insida på en bildskärm. Under operationen undersöker hen gallblåsan, gallgången och blodkärlen. Gallgången undersöks oftast samtidigt med hjälp av röntgen. Röntgenbilderna tas utifrån kroppen. Med hjälp av röntgenbilderna kan kirurgen se hur gallgången går och om det finns stenar i den.

Visar röntgenundersökningen att du har stenar i gallgången kan kirurgen behöva öppna upp buken för att ta bort dem, en så kallad öppen galloperation. En annan möjlighet är att använda sig av ERCP-teknik. Behandling med ERCP kan i så fall göras under titthålsoperationen eller någon dag senare.

Kirurgen tar bort gallblåsan

För att kunna ta bort gallblåsan stänger kirurgen av gallblåsegången och blodkärlet som för blod till gallblåsan med hjälp av clips. När gallblåsan har separerats från levern tar kirurgen ut gallblåsan, tillsammans med de stenar den innehåller, genom det största hålet i bukväggen.

Efter operationen kontrollerar kirurgen att det inte blöder i buken och släpper ut koldioxiden. Kirurgen syr igen de små hålen och sköterskan lägger förband. Operationen tar ungefär en timme.

Fördelar med titthålsoperationen

Det finns flera fördelar med titthålsoperation:

  • Du får mindre ärr vid en titthålsoperation, jämfört med öppen galloperation. Det gör att du har mindre ont efter operationen.
  • Du kan oftast åka hem efter en dag, ibland kanske till och med samma dag som du opererats.
  • Är du sjukskriven för operationen kan du vara tillbaka på jobbet efter cirka en vecka.

Kirurgen kan behöva öppna upp buken

Kirurgen har inte samma överblick över organen vid en titthålsoperation som vid en öppen galloperation. Det gör att kirurgen ibland kan behöva öppna upp buken ifall det är svårt att operera genom titthålen eller om det uppstår problem av olika slag:

  • Det kan vara svårt för kirurgen att komma åt gallblåsan.
  • Det kan uppstå en blödning.
  • Kirurgen kan upptäcka ärrvävnad på organen som gör det svårt att operera.
  • Kirurgen kan upptäcka att det även finns sten i levergången eller i den gemensamma gallgången.

ERCP-teknik

Visar röntgenundersökningen att du har sten i gallgången kan det vara svårt att få bort dem med titthålsteknik. Kirurgen kan då använda sig av så kallad ERCP-teknik.

ERCP genomförs med hjälp av ett endoskop som kirurgen för in i munnen på dig, förbi magsäcken och till början av tolvfingertarmen. Med hjälp av endoskopet kan kirurgen sedan ta bort stenarna.

Öppen galloperation

Vid en öppen galloperation har kirurgen bättre överblick under operationen och kan lättare upptäcka eventuella problem.

Kirurgen gör ett snitt och tar bort gallblåsan

Vid en öppen galloperation gör kirurgen ett snitt under revbenskanten på höger sida. Genom snittet kan kirurgen ta bort gallblåsan och eventuella stenar i gallgångar. Oftast används röntgen under operationen, för att se hur gallgångarna ser ut.

När kirurgen tagit bort gallstenarna och gallblåsan kontrollerar hen att allt ser bra ut och syr ihop snittet.

Operationssköterskan lägger ett förband över snittet. Det går ofta lite fortare med en öppen galloperation än med en titthålsoperation.

Du kan ha ont efteråt

Du kan få mer ont efter operationen, jämfört med titthålsoperation, eftersom ärret blir större. Det gör också ont när du andas, eftersom det drar i ärret när bröstkorgen utvidgas.

Innan du väcks ur narkosen kan du få en speciell bedövning, för att slippa ha ont de första timmarna efter operationen.

Du får stanna på sjukhuset några dagar

Efter en öppen galloperation får du stanna några dagar på sjukhuset eftersom operationen är ett större ingrepp.

Hur ont du har och hur länge du måste vara sjukskriven efteråt påverkas mer av hur svår gallstenssjukdomen varit, än av om operationen gjorts öppet eller med titthålsteknik. Det är vanligt att bli sjukskriven i några veckor efter en öppen galloperation.

När görs en öppen galloperation?

En öppen galloperation används om det av någon anledning är svårt eller olämpligt att operera med titthålsteknik:

  • Om du har vissa svårare hjärt- eller lungsjukdomar. Under titthålsoperationen används koldioxid för att blåsa upp buken. Koldioxiden ökar trycket i buken, vilket kan försvåra hjärtats och lungornas arbete.
  • Om du har en sjukdom som gör att du har en ökad risk för blödning. Det kan vara svårt för kirurgen att hantera blödning under en titthålsoperation.
  • Om du har en leversjukdom.
  • Om du är gravid.
  • Om du har opererats flera gånger tidigare i området.
  • Om kirurgen misstänker att det finns andra skäl som kan göra det svårt att operera med titthålsteknik. Det kan till exempel vara ärr på tarmarna eller organen i buken från tidigare skador eller sjukdomar.
  • Om du ska opereras akut kan kirurgen föredra att göra en öppen galloperation.

Antingen bestämmer kirurgen vilken metod som ska användas redan från början, eller så byter hen teknik under operationens gång.

Efter operationen

När operationen är färdig och såren är täckta med förband blir du väckt, oavsett vilken teknik kirurgen opererat med. Narkosläkaren och narkossköterskan slutar att ge narkosmedel, och du vaknar efter några minuter.

Du kommer fortfarande att vara trött och slö och får därför sova vidare en stund på uppvakningsavdelningen. Där får du ligga kvar tills du kan åka hem eller flytta över till en vårdavdelning.

Fäll ihop

Så mår du efter galloperationen

Så mår du efter galloperationen

Oftast mår du bra efter en titthålsoperation och kan åka hem samma dag eller dagen därpå. Om du åker hem samma dag måste någon hämta dig eftersom du fortfarande kan vara dåsig av narkosmedlet och inte får köra bil. Du måste också ha någon som hjälper dig hemma.

Du kommer få med dig ett recept på smärtstillande läkemedel som du kan ta om du får ont efter operationen.

Har du opererats med titthålsteknik kan du få lite ont i axlarna ett par dagar efteråt. Det beror på att en del koldioxid kan finnas kvar i buken och reta nerverna i mellangärdet. Kroppen upplever det som ont i axeln.

Information du ska få innan du lämnar sjukhuset

Innan du åker hem ska du få information från vårdpersonalen:

  • Hur länge förbanden ska sitta kvar.
  • När du kan börja duscha.
  • Hur du ska sköta om operationssåren.
  • När stygnen ska tas bort, om du har fått några. Stygnen sitter oftast kvar sju till tio dagar och en distriktssköterska behöver ta bort stygnen. Ibland använder läkaren en tråd som försvinner av sig själv, och stygnen behöver inte tas bort.

Kontakta vården om du blir sämre

Återbesök brukar sällan planeras in, utan du får själv kontakta vården om du undrar över något eller om du får problem efter operationen:

  • Du får mer ont i buken eller i operationssåren.
  • Operationssåren svullnar, blir varma och kanske lite kladdiga. Det kan vara tecken på infektion.

Får du problem inom en vecka efter operationen ska du vända dig till den mottagning där du opererades eller till en akutmottagning. Kommer symtomen efter en vecka eller längre tid ska du kontakta den mottagning som beslöt att du skulle opereras, till exempel din vårdcentral.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Du kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Ta det lugnt hemma efter operationen

Ta det lite extra lugnt när du kommit hem. Du ska inte ligga till sängs, men inte heller överanstränga dig. Undvik tunga lyft de första dagarna. Har du ont ska du ta det lugnt. Prata med din läkare om du känner dig osäker på vad din kropp klarar av efter en galloperation.

Efter en titthålsoperation tar det cirka en vecka innan du kan återgå till den vardag du hade innan operationen.

Har du genomgått en öppen galloperation ska du undvika tunga lyft de första två veckorna. Det tar minst två veckor innan du är återställd.

Det är bra att hålla igång tarmarna efter operationen. Det gör du genom att dricka mycket, äta fiberrik mat och röra på dig i den utsträckning din kropp tillåter.

Fäll ihop

Att leva utan gallblåsa

Att leva utan gallblåsa

Du klarar dig bra utan gallblåsan, men din kropp har inte längre något förråd där den kan lagra den galla som bildats i levern. Det kan göra att du får ont igen om du exempelvis äter mat som innehåller mycket fett.

Du kan pröva att äta lite av den mat som du tidigare fått gallstensbesvär av, för att se om det går bra.

Du kan fortfarande få ont ibland

Gallgången opereras inte bort vid en galloperation, utan du kan fortfarande få kramper i den. Kramperna känns som gallstenssmärta. I så fall kan du använda samma smärtstillande och kramplösande läkemedel som du använde före operationen.

Var försiktig med vissa läkemedel

Du bör vara försiktig med att ta läkemedel som innehåller kodein, till exempel smärtstillande läkemedel eller hostmedicin. Kodeinet kan orsaka kramper i gallgången.

Kontakta läkare om du har kvar besvär

Om du ändå inte blir av med besvären bör du kontakta läkare, som får undersöka om det kan finnas andra orsaker till att du har ont.

Fäll ihop

Varför tas gallblåsan bort?

Varför tas gallblåsan bort?

  • gallblåsa med gallstenar

    Gallstenar bildas i gallblåsan och kan ibland göra att du får mycket ont. Gallblåsan opereras bort om du inte blivit hjälpt av läkemedel och när det är tydligt att det är gallstenarna som orsakar smärtan.

    Mer information
    galloperation

    Det är vanligast att operera bort gallblåsan med titthålsteknik. Kirurgen arbetar då med speciella instrument som förs in genom små hål i bukväggen. Kirurgen lossar gallblåsan och drar ut den genom ett av hålen i bukväggen. Den högra bilden visar hur det ser ut efter galloperationen. Den del av gallgången som är kvar har knutits ihop.

Vid en galloperation opererar läkaren bort gallblåsan. Det kan behövas om du har:

  • gallsten i gallblåsan eller i gallgångarna
  • förkalkningar i gallblåsans vägg.

En galloperation görs när läkaren uppfattar att det är gallstenarna som ligger bakom dina besvär.

Gallstenar behöver inte ge besvär

Du kan ha ont i magen av andra skäl, till exempel funktionsrubbningar i tjocktarmen, och samtidigt ha gallsten. Att ha gallsten och besvär av en annan orsak är vanligt.

Om det är en annan sjukdom än gallsten som ligger bakom dina besvär hjälper inte en galloperation, utan besvären kommer då tillbaka ganska snart efter operation. Det kan då kännas som att du har fått gallsten igen, trots att besvären inte kommer därifrån.

Du kan ha gallsten utan att ha några besvär alls. Gallstenar som upptäcks av en slump behöver inte behandlas.

Fäll ihop

Se till att förstå

Se till att förstå

Se till att förstå

För att du ska kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen nedskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Om du inte talar svenska har du rätt att få information på ditt eget språk till exempel med hjälp av en språktolk. Du har även rätt att få tolkhjälp om du har en hörsel- eller synnedsättning.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 7 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-03-27
Redaktör:

Anna Bendt, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Ulf Haglund, kirurg och professor emeritus, Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet, Uppsala

Illustratör:

Kari C. Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge