Hjälp oss att bli bättre!

Delta gärna i vår webbundersökning och berätta vad du tycker om 1177.se. Undersökningen tar några minuter att göra och svaren är anonyma.

Du hittar undersökningen här.
Behandlingar vid psykiska sjukdomar och besvär

Elbehandling – ECT

ECT är en behandling av hjärnan vid vissa psykiska sjukdomar och besvär. Behandlingen innebär att du får el mot huvudet under några sekunder medan du är sövd. Många mår snabbt bättre när de har fått ECT. Men det är vanligt att behandlingen behöver upprepas vid flera tillfällen.

ECT är en förkortning för elektrokonvulsiv behandling. Det är en form av hjärnstimulering. En annan form är magnetbehandling av hjärnan – rTMS. Den behandlingen går till på ett annat sätt.

Du ska få information före behandlingen

Du kan behöva få behandling med ECT om du till exempel har något av följande:

ECT kan vara den första behandlingen du får. Du kan också få ECT för att läkemedel och annan psykologisk behandling inte har hjälpt.

Du och läkaren pratar om vilken behandling som blir bäst för dig.

Om du mår mycket psykiskt dåligt och det är fara för ditt liv, kan läkaren bestämma att du behöver behandlingen utan ditt samtycke. Läs mer om att få psykiatrisk tvångsvård.

ECT vid andra sjukdomar

ECT kan användas vid andra sjukdomar som inte är psykiatriska, till exempel Parkinsons sjukdom.

Vanliga förberedelser

Du får information om behandlingen och kan ställa frågor. Ha gärna med dig en närstående.

Berätta vilka läkemedel du använder. Du kan behöva göra ett uppehåll eller ändra dosen innan behandlingen börjar.

Undersökningar

Du blir undersökt av läkare. Du får lämna blodprov. En del behöver få hjärtat undersökt med EKG.

Undvik att äta och dricka – fasta

Du kommer att vara sövd med narkos. Därför behöver du göra ett uppehåll med att äta och att dricka några timmar före behandlingen. Det kallas att fasta.

Du ska inte heller röka, snusa eller tugga tuggummi.

Du får mer information av vårdpersonalen.

Att komma hem efteråt

Ordna i förväg med hur du kan ta dig hem efter behandlingen, om du inte är inlagd på sjukhuset. Du kan ha rätt till sjukresa. Kanske kan en närstående hämta dig.

Du som har lång väg att åka

Om du har lång väg till behandlingen kan det vara möjligt för dig att få hjälp med övernattning. Prata i förväg med vårdpersonalen där du ska få behandlingen.

Läs mer om patientboende.

 

Så går elbehandling till

Här kan du se en film om hur det går till att få elbehandling.

Du får ligga på en brits.

Vårdpersonalen för in en tunn slang i ett blodkärl på handen eller i armvecket. Slangen kallas venkateter. Genom den får du läkemedel.

Du får sladdar med elektroder på bröstkorgen och på pannan. Det gör att vårdpersonalen kan följa aktiviteten i hjärtat och hjärnan.

Du blir sövd och får ett bitskydd

Du får narkos. Det är läkemedel som gör att du somnar. Sedan får du läkemedel som gör att musklerna slappnar av.

Vårdpersonalen placerar ett bitskydd i din mun. Det är för att du inte ska skada tänderna under behandlingen.

Du får ECT

Vårdpersonalen håller elektroder mot ditt huvud. Genom elektroderna får du svaga pulser av elström genom hjärnan i några sekunder.

Behandlingen gör att du får kramp i kroppen. Krampen mildras av de muskelavslappnande läkemedlen och bitskyddet som du har fått.

Krampen brukar vara i 15 till 60 sekunder. Vårdpersonalen är hos dig hela tiden.

Du vaknar ungefär fem till tio minuter efter behandlingen, när narkosmedlet har slutat att verka.

Så mår du efteråt

Du kan känna dig trött, förvirrad och må lite illa när du vaknar efter en behandling. Det går över efter en stund.

När du har varit vaken en timme kan du äta och dricka igen. Efter det får du fortsätta vara kvar några timmar på mottagningen för att vila.

Vårdpersonalen mäter din puls och ditt blodtryck. Du får en klämma på till exempel ett finger för att mäta syrehalten i blodet.

Sedan kan du åka hem eller få komma tillbaka till avdelningen om du är inlagd på sjukhuset.

Ont i huvudet, käkarna och kroppen

Du kan ha huvudvärk och ont i kroppen, som efter träningsvärk. Det kan också göra ont i käkarna. Det beror på krampen du fick under behandlingen. Det går över. Du kan ta receptfria smärtstillande läkemedel för att minska besvären.

Torr i munnen

Du kan känna dig torr i munnen. Det beror på de muskelavslappnande läkemedlen som du fick inför behandlingen. Det går över. Du kan dricka lite extra eller använda sockerfria sugtabletter som gör att du får mer saliv i munnen.

Vanligt med fem till tolv behandlingar

Det är vanligt att få behandling två till tre gånger i veckan. De flesta börjar må bättre efter det. En del kan behöva tätare behandlingar i början. Oftast behövs fem till tolv behandlingar innan man mår bra igen.

Du kan behöva ta läkemedel för att fortsätta att må bra.

Komplikationer

En komplikation är någonting oväntat och negativt som händer vid en behandling.

För de flesta påverkas minnet ett tag. Du kan till exempel ha svårt att komma ihåg vad som hänt före och efter ett behandlingstillfälle.

Minnet brukar bli som vanligt igen två till fyra veckor efter att du är klar med behandlingen.

Det är ovanligt att få besvär med minnet som inte går över.

Hur fungerar elbehandlingen?

Det är inte helt klart vad som gör att behandling med ECT fungerar. Men studier visar att nervcellernas förmåga att kommunicera med varandra ökar. Man kan också få fler nervceller.

Läs mer om nervsystemet.

Nationellt kvalitetsregister för att förbättra vården med ECT

Det finns ett nationellt kvalitetsregister för att utvärdera och förbättra vården för alla som får behandling med ECT. På registrets webbplats kan du ta del av statistik. Du kan till exempel se hur personer som har fått behandlingen tycker att de mår före och efteråt.

Ingen personlig information visas i registret.

Läs mer på webbplatsen för Kvalitetsregister ETC.

Läs mer om nationella kvalitetsregister.

Påverka och delta i din vård

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Ditt samtycke är viktigt

När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som är under 18 år

Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård som du erbjuds. Undantaget är om du får tvångsvård.

Om du får tvångsvård

Om du behöver psykiatrisk tvångsvård kan du inte tacka nej till behandlingen. Det är bara om du är svårt psykiskt sjuk och verkligen behöver vård som du får vård mot din vilja.

Berätta om du inte är nöjd

Berätta om du inte är nöjd med vården som du eller en närstående har fått. Dina synpunkter kan bidra till att vården blir bättre och säkrare.

Du kan få en fast vårdkontakt

Du kan få en fast vårdkontakt om du har kontakt med många olika personer inom vården. En fast vårdkontakt är en person som bland annat hjälper till med att samordna din vård.

Mer på 1177.se

Tips inför ditt besök i vården

Genom att förbereda dig inför besöket kan du vara delaktig i din vård. Då kan du tillsammans med vårdpersonalen komma fram till den vård som passar bäst.

Om du inte är nöjd med vården

Du kan lämna synpunkter eller klaga om du har varit med om något inom vården som du inte är nöjd med. Dina synpunkter kan bidra till att vården blir bättre och säkrare.

Att vara närstående till någon som har en psykossjukdom

Som närstående kan du vara ett stort stöd för den som är sjuk. För att orka i längden är det viktigt att du tar hand om dig själv och söker det stöd du behöver.

Till toppen av sidan