Så fungerar kroppen

Blodgrupper

Blodet innehåller röda blodkroppar. Dessa har olika egenskaper och kan delas in i olika blodgrupper. Det är viktigt att blodgrupperna stämmer överens när en person ger blod till någon annan, så kallat blodtransfusion.

Blod delas in i åtta grupper

Alla människors blod har ungefär samma innehåll. Men det finns små olikheter i de röda blodkropparnas yta. Därför brukar blod delas in i åtta huvudgrupper. Vilken blodgrupp du har beror på dina gener.

Blodgruppen bestäms med hjälp av de två systemen AB0 och RhD. RhD anges med plus eller minus.

 

Så här kombineras systemen till åtta blodgrupper
Blodgrupp A-
Blodgrupp B+
Blodgrupp B-
Blodgrupp AB+
Blodgrupp AB-
Blodgrupp 0+
Blodgrupp 0-
Blodgrupp A+

 

Hur får jag reda på min blodgrupp?

Det är bara vid vissa tillfällen som vårdpersonal kontrollerar din blodgrupp:

  • När du ska föda barn och gör besök på barnmorskemottagningen.
  • När du eller ditt barn har en viss sjukdom eller behöver blodtransfusion eller en större operation.

Om din blodgrupp någon gång har tagits fram så finns uppgiften hos mottagningen. Ibland kan mottagningen lägga uppgiften i din journal.

Information om din blodgrupp finns annars inte i din journal på 1177. Du kan inte heller få reda på din blodgrupp genom att ringa 1177.

Ta reda på din blodgrupp

Så här kan du få reda på din blodgrupp:

  • Du kan bli blodgivare. Det är gratis och du får informationen direkt från blodcentralen. Läs på blodcentralernas webbplats om hur det går till att lämna blod.
  • Du kan köpa ett blodgruppstest från ett privat företag.

Antigener på blodkropparna bestämmer blodgruppen

Det som skiljer de olika blodgrupperna åt är små proteiner som kallas antigener. Antigenerna sitter på de röda blodkropparnas yta.

AB0-systemet

Enligt AB0-systemet kan du ha någon av följande blodgrupper:

  • Blodgrupp A. Då har du A-antigen.
  • Blodgrupp B. Då har du B-antigen.
  • Blodgrupp AB. Då har du både A-antigen och B-antigen.
  • Blodgrupp 0. Då saknar du både A-antigen och B-antigen.

Blodgrupp A är vanligast i Sverige, följt av blodgrupp 0. Blodgrupperna AB och B är ganska ovanliga.

I många länder används bokstaven O i stället för siffran noll. O står för det tyska ordet ohne, som betyder utan.

RhD-systemet

På blodkropparnas yta kan det också finnas så kallad RhD-antigen. Då är blodet RhD-positivt. Det förkortas med RhD+, eller enbart + om det anges i kombination med AB0-systemet.

Du som saknar RhD-antigen har RhD-negativt blod. Det förkortas med RhD-, eller enbart - om det anges i kombination med AB0-systemet.  

De flesta människor i världen har blod som är RhD-positivt. Ibland används benämningen D+ respektive D- i stället för RhD+ eller RhD-.

I blodet finns antikroppar mot vissa blodkroppar

Blodet innehåller också proteiner som kallas för antikroppar. Antikropparna angriper blodkroppar som har en annan typ av antigen på sin yta. Då kan blodkropparna klumpa ihop sig och spricka. Därför kan blod från olika blodgrupper inte blandas hur som helst.

RhD-negativ blodgrupp och graviditet

Ibland händer det att du som är gravid har blod av typen RhD- och bär på ett foster med RhD+. Det kan leda till blodbrist hos barnet.

Du som är gravid får din blodgrupp kontrollerad på barnmorskemottagningen. Då kan vårdpersonalen övervaka och ge behandling om det behövs.

Läs mer om RhD-negativ blodgrupp och graviditet.

Viktigt med rätt blodgrupp vid transfusion

Det går inte att ta emot blod från vem som helst. Vid en blodtransfusion är det viktigt att den som ger blod har en blodgrupp som passar ihop med blodgruppen hos den som tar emot blod, annars kan du bli mycket sjuk. Därför testas alltid bådas blod innan transfusionen.

Sammanställning av vilka blodgrupper som kan ge blod till vem.
Vid blodtransfusion måste blodgrupperna passa ihop. Den som har blodgrupp 0 kan ge blod till alla andra blodgrupper.

De här kombinationerna är möjliga inom AB0-systemet:
kan ge blod till: och AB 
kan ge blod till: Alla blodgrupper 
kan ge blod till: och AB 
AB kan ge blod till: AB 

De här kombinationerna är möjliga inom RhD-systemet:
RhD+ kan ge blod till: RhD+ 
RhD- kan ge blod till: RhD+ och RhD-

Blod av typen 0- finns på många sjukhus

Det brukar finnas blod av typen 0- på operationsavdelningar och akutmottagningar, eftersom det kan tas emot av alla. Det kan användas i situationer när blod behövs snabbt och det inte finns tid att testa givarens och mottagarens blod.

Läs mer på 1177.se

Så fungerar blodet

Blodet transporterar syre, hormoner, näringsämnen, avfallsprodukter, salter och värme. Blodet består av olika typer av blodkroppar och en vätska som kallas blodplasma. En vuxen persons kropp innehåller ungefär fem liter blod.

Blodtransfusion

Vid en blodtransfusion förs nytt blod in i kroppen. Det kan behövas om du har förlorat mycket blod vid till exempel en olycka eller i samband med en operation. Blodtransfusioner kan också vara en del i en behandling av en sjukdom.

Så fungerar hjärtat och blodomloppet

Hjärtat pumpar blod genom kroppens blodkärl. Blodet pumpas ut till kroppens olika organ och vävnader och sedan tillbaka till hjärtat igen. Det kallas blodomloppet.

Till toppen av sidan