ANDNINGSSVÅRIGHETER OCH ANDNINGSUPPEHÅLL

Obstruktiv sömnapné

Sömnapné innebär att du får korta, upprepade andningsuppehåll när du sover. Oftast beror det på att tungan faller bakåt i svalget och täpper till luftströmmen. Andningsuppehållen stör sömnen och du blir ofta trött på dagarna. Det finns effektiv hjälp att få som gör att du kan andas som vanligt när du sover.

Se bildspel om hur sömnapné uppstår och om olika behandlingar.

Symtom

Vanligtvis är andningsuppehållen 20 till 30 sekunder långa, men ibland kan de pågå i en minut eller längre. För att räknas som en så kallad apné ska ett andningsuppehåll vara minst tio sekunder långt.

Det är vanligt att du också snarkar om du har andningsuppehåll när du sover. Snarkningarna behöver inte alltid vara högljudda, utan kan också vara tystare.

Du märker sällan själv att du har andningsuppehåll, utan ofta är det någon i den närmaste omgivningen som uppmärksammar att du har andningsuppehåll eller snarkar. 

Det här är andra vanliga symtom vid obstruktiv sömnapné:

  • Du är extra trött på morgonen när du vaknar.
  • Du har en klumpkänsla i halsen på morgonen.
  • Du är trött på dagarna.
  • Du vaknar flera gånger på natten och är kissnödig.
  • Du har en känsla av att inte ha varit utsövd under en längre tid.

Barn med sömnapné kan ha andra besvär. Läs mer om barn med obstruktivt sömnapnésyndrom.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du vet att du snarkar och känner dig trött på dagarna. Detsamma gäller om någon i din närhet berättar för dig att du har andningsuppehåll när du sover. Ibland kan du söka direkt till en mottagning som utreder sömnbesvär. 

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

Vad händer vid obstruktiv sömnapné?

Andningsuppehållen vid obstruktiv sömnapné orsakas oftast av att tungan faller bakåt i svalget. Då kan luftströmmen till och från lungorna helt eller delvis blockeras. 

Obstruktiv betyder hindrande. Andningsuppehållen vid obstruktiv sömnapné beror alltså på att något hindrar luftens väg. Även snarkningar beror på att luftvägarna delvis är blockerade.

Du vaknar till en kort stund

När du har ett andningsuppehåll reagerar kroppen på flera sätt. Du får en ökad mängd av stresshormonet adrenalin, pulsen går upp, blodtrycket stiger och syresättningen sjunker. Det gör att du till slut vaknar till. Efter varje andningsuppehåll får du syrebrist i kroppen. När du sedan börjar andas ökar syrenivån igen.

Du som har många andningsuppehåll under en natt har också många korta uppvaknanden. Det är inte säkert att du själv minns att du vaknat till, men sömnen har ändå blivit störd. Troligen är det dessa uppvaknanden som gör att många med sömnapné är trötta under dagen.

Ökad risk för andra sjukdomar

Sömnapné är en riskfaktor för såväl högt blodtryck som stroke. Den ökade tröttheten gör också att risken för trafikolyckor ökar om du till exempel kör bil.

Det är särskilt viktigt att du får behandling för dina andningsuppehåll om du samtidigt har någon annan sjukdom, till exempel kärlkramp eller högt blodtryck. Andningsuppehållen kan förvärra sjukdomen.

Undersökningar och utredningar

På vårdcentralen får du förklara dina besvär för läkaren. Du får berätta om du till exempel snarkar högt och ljudligt och hur utsövd du känner dig efter att ha sovit.

Du kan också få svara på frågor om vilka alkoholvanor och kostvanor du har, om du har några sjukdomar eller använder några läkemedel.

Du kan få en remiss till en klinik som kan utföra en sömnapnéutredning om det behövs. Det kan till exempel vara till ett sömnlaboratorium, en lungklinik eller en öron-näsa-halsmottagning.

Sömnapnéutredning i hemmet

En sömnapnéutredning innebär att luftflödet genom din näsa och mun registreras under en natt. Även dina andningsrörelser, blodets syresättning och hur du ligger när du sover registreras. Mätningarna visar hur många andningsuppehåll du i genomsnitt har på en timme.

Mätningen går oftast till så här: Innan du går och lägger dig fäster du en mätare vid näsan som registrerar tillfälliga stopp eller försämrad andning när du sover. En syrgasmätare som du fäster i fingret eller i öronsnibben kontrollerar om du får syrebrist. Ett band runt bröstet registrerar själva andningsrörelserna.

Det finns teknik som gör att du kan göra allt det här på egen hand i hemmet. Det är enkelt och du får låna med dig utrustning hem.

Så ställs diagnosen

Undersökningarna visar både andningsuppehåll när du sover, apnéer, och perioder av försämrad andning, hypopnéer. Utifrån vad mätningarna visar kan läkaren ta ställning till om du behöver behandling och i så fall vilken som kan passa.

För att kunna ställa diagnos brukar man räkna fram ett så kallat apné-hypopné-index, AHI. Indexet visar antalet apnéer och hypopnéer i genomsnitt per timme sömn under en natt. 

Behandling vid obstruktiv sömnapné

Syftet med behandlingen är att ta bort andningsuppehållen så att du kan andas som vanligt med varje andetag när du sover. Då försvinner ofta tröttheten och de andra besvären.

CPAP genom en mask

Den mest effektiva behandlingen när du har sömnapné är en CPAP-apparat. Den blåser in en svag luftström i halsen genom en mask när du andas. Luftströmmen gör att andningsvägarna hålls öppna.

Det kan ta ett tag att vänja sig vid att använda en CPAP. Du kan ibland uppleva obehag, som ett lättare tryck över näsan eller torra slemhinnor i halsen under den första behandlingstiden. Det kan också kännas störande att ha en maskin bredvid sängen och vara kopplad till den genom en slang. Många vänjer sig, framför allt om behandlingen gör dig blir piggare på dagen.

Kontakta den enhet som skrev ut din CPAP om du inte tycker att behandlingen fungerar eller om du får besvär eller biverkningar som inte går över. Då kan du få hjälp och stöd.

Du kan använda CPAP i många år. Du kan pröva att göra en ny sömnutredning om du har varit överviktig och gått ner mycket i vikt. Den visar om dina andningsuppehåll har minskat eller försvunnit, och om du fortfarande behöver en CPAP.  

CPAP står för Continuous Positive Airway Pressure.

Antiapnéskena eller sömntandställning

En annan effektiv behandling är en antiapnéskena, som också kallas sömntandställning. Skenan drar fram underkäken och förhindrar att din tunga faller bakåt när du till exempel sover på rygg. Du sätter enkelt in den i munnen innan du går och lägger dig. Behandlingen används vid mild till måttligt svår sömnapné.

Det är viktigt att du provar ut skenan hos en tandläkare. Tandläkaren gör ett tandavtryck som sedan används vid tillverkningen. Eftersom denna typ av skena utformas individuellt har den bra effekt, till skillnad från de förgjorda skenor av olika märken som finns att köpa.

När du har fått din skena kan du behöva göra en ny sömnapnéutredning för att se att behandlingen fungerar som den ska och att dina andningsuppehåll försvinner.

Ibland kan du uppleva att det känns ansträngt i käkleden och i käkmuskeln under den första tiden med skenan, men det brukar gå över.

Operation

Operation är mest vanligt hos barn med obstruktivt sömnapnésyndrom. Kirurgen tar då bort halsmandlarna och de körtlar bakom näsan som försvårar andningen under sömnen.

Regelbundna kontroller

Det är viktigt att du går på regelbundna återbesök och kontrollerar att den behandling du får fungerar. 

Vad beror sömnapné på?

Sömnapné kan ha flera orsaker.

Övervikt är vanlig orsak

Du som är överviktig kan få fettvävnad kring luftstrupen. Då blir det svårare för luften att passera till och från lungorna. Det ökar sannolikheten för att du får andningsuppehåll när du sover. Ju mer överviktig du är desto vanligare är det med sömnapné.

Trångt i hals och luftvägar

Det kan bli trångt i halsen och svårare för luften att passera om du har en liten eller tillbakadragen underkäke, så kallat överbett. Det beror på att tungan då sitter längre bak i svalget och lättare kan täppa till luftstrupen när du slappnar av och sover. Även stora halsmandlar kan göra att det blir trångt i halsen.

Vissa sjukdomar kan påverka

Vissa sjukdomar kan också göra så att du lättare får sömnapné, till exempel hypotyreos som innebär att du får en för låg produktion av sköldkörtelhormon. Sömnapné är även vanligt vid diabetes.  

Alkohol

Alkohol kan göra att musklerna i svalget blir mer avslappande, vilket kan bidra till att luftströmmen blockeras, speciellt om du ligger på rygg. Det kan göra att andningsuppehållen både blir längre och fler.

Läkemedel

Vissa läkemedel gör att du lättare kan få sömnapné. Det gäller vissa starka smärtstillande tabletter, sömntabletter eller lugnande läkemedel. De kan ha samma avslappnande effekt i kroppen som alkohol. Om du tar sådana läkemedel ska du tala om det för din läkare när du söker vård eller får behandling för dina andningsuppehåll.

Förstorade halsmandlar hos barn

Halsmandlarna, de så kallade tonsillerna, är två körtlar som sitter på var sin sida av svalget i höjd med den bakre delen av tungan.

Halsmandlarna är större hos barn och krymper sedan gradvis under tonåren. Även om det är ovanligt kan de hos vissa barn bli så stora att det blir för trångt i halsen. Det är vanligast när barnet är mellan två och fem år, och märks oftast genom att barnet drar efter andan, har korta andningsuppehåll eller snarkar kraftigt.

Central sömnapné

Central sömnapné förekommer vid så kallad Cheyne-Stokes andning och är vanlig vid hjärtsvikt och efter en stroke.

Personer med central sömnapné snarkar inte. Andningsuppehållen kommer efter en stund av gradvis djupare andetag, som sedan blir ytligare och övergår till ett andningsuppehåll.

Orsaken är oklar och det finns ingen specifik behandling mot central sömnapné. Istället behandlas den underliggande sjukdomen, till exempel hjärtsvikten.

CPAP saknar effekt vid central sömnapné och ska inte användas.

Hur påverkas livet av sömnapné?

Att ha sömnapné kan påverka ditt liv på olika sätt. Innan diagnosen är klar och behandlingen kommit igång är det vanligt att du snarkar. Det kan störa både dig och personer i din närhet. Oftast gör också sömnuppehållen att du är trött och orkeslös på dagarna utan att förstå varför. Det kan göra att du blir nedstämd eller irriterad.

Det kan kännas lite klumpigt eller ovant i början om du börjar att använda CPAP. Det ställer krav på förståelse från personerna som du har närmast dig. Det kan ta ett tag att vänja sig, men eftersom behandlingen är så effektiv går det oftast bra.

Kom ihåg att ta med dig din CPAP eller tandställning om du ska resa bort eller läggas in på sjukhus, så att du kan andas ordentligt även då. 

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har till exempel en hörselnedsättning

Till toppen av sidan