Diabetes

Diabetes typ 1 hos barn

Insulin är ett hormon som behövs för att cellerna ska kunna ta upp socker från blodet. Vid typ 1-diabetes slutar kroppen tillverka insulin och barnet får då för mycket socker i blodet. Behandlingen består av att få insulin. Då kan barnet delta i samma aktiviteter som andra barn.

Barn som klappar en hund. Barnet har en sensor på armen. Fotografi.
Att ha diabetes behöver inte hindra barnet från att delta i samma aktiviteter som andra barn.

Den här texten handlar om typ 1-diabetes hos barn, som tidigare också brukade kallas barndiabetes eller ungdomsdiabetes. Här kan du läsa mer om typ 1-diabetes hos vuxna.

Symtom

Ett barn som får typ 1-diabetes får ett eller flera av följande symtom:

  • Barnet kissar oftare och större mängder. Hen kan också plötsligt börja kissa på sig under natten efter att inte ha gjort det på länge.
  • Barnet blir mycket törstig och dricker mer än vanligt.
  • Barnet minskar snabbt i vikt, mår illa eller har ont i magen.
  • Barnet blir trött, lättirriterad och orkar inte göra något.
  • Barnet ser suddigt och får synrubbningar.
  • Barnet luktar aceton ur munnen.
  • Barnet får svampinfektioner i munnen eller underlivet.

 Barn kan få typ 1-diabetes från att de är några månader gamla.

Sjukdomen kan utvecklas olika snabbt

Symtomen utvecklas ofta under några dagar till några veckor. Små barn kan få allvarliga symtom redan efter bara några dygn. Det är vanligt att barnet har haft en infektion några veckor innan sjukdomen bryter ut.

Högt blodsockervärde kan leda till ketoacidos

När barnet inte har tillräckligt med insulin stiger blodsockervärdet. Barnet kan då få syraförgiftning, så kallad ketoacidos. Det är ett allvarligt tillstånd som kan bli livshotande om det inte behandlas.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning så snart det går om du tror att barnet har diabetes.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om barnet verkar må dåligt. Det kan till exempel vara om barnet verkar mycket trött, inte går att få kontakt med som vanligt och är ointresserad av omgivningen.

Om vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen är stängda, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Undersökningar och utredningar

Vårdpersonalen tar både blodprov och urinprov för att undersöka om barnet har diabetes.

Blodprov för att undersöka blodsockervärdet

Med ett blodprov som heter P-glukos kan läkaren se barnets sockervärde i blodet vid provtagningstillfället. Oftast räcker det med ett litet stick i fingret.

Med ett blodprov som mäter halten av HbA1c kan läkaren se hur blodsockervärdet har legat i genomsnitt de senaste två till tre månaderna. Det här blodprovet kallas ibland för långtidssockerprov.

Andra blodprover som kan visa om barnet har diabetes

Blodet undersöks även för att se om det finns ketoner i blodet. Det är ett ämne som bildas i cellerna när de inte kan ta upp något blodsocker.

Ett annat blodprov kan visa om barnet har antikroppar mot de celler som bildar insulin.

Urinprov

Innan barnet lämnar blodprov kan hen få lämna ett urinprov, ett så kallat U-glukos. Provet visar om det finns socker i urinen. Det går bra att pressa urin ur blöjan, om barnet använder blöja.

Urinprovet undersöks också för att se om det innehåller ketoner.

Behandling vid typ 1-diabetes

Insulinsprutan ser ut som en penna och kallas därför insulinpenna.

Barnet behöver få vård på sjukhus när hen insjuknar. Tiden på sjukhus varierar vanligtvis från några dagar till några veckor. På sjukhuset finns så kallade diabetesteam, som består av sjukvårdspersonal med specialkunskaper om sjukdomen. Ni kommer att ha en regelbunden kontakt med diabetesteamet.

Behandlingen består av att barnet får insulin och att kontrollera blodsockervärdet. Blodsockervärdet anger hur mycket socker som finns i blodet och med insulin kan cellerna ta upp blodsockret. Barnet behöver få behandling resten av livet.

I texten Behandling vid diabetes typ 1 hos barn kan du läsa mer om behandlingen.

Vad händer i kroppen?

Cellerna i kroppen behöver energi för att fungera. Energin transporteras i blodet, till störst del i form av blodsocker. Blodsocker kallas också för glukos.

Det blodsocker som inte tas upp av cellerna sparas i levern och i musklerna för senare behov. Levern fungerar på så sätt som ett sockerförråd.

För att cellerna ska kunna ta upp blodsockret behöver de hormonet insulin. Insulin bildas i bukspottkörteln och frisätts framför allt när man har ätit och blodsockervärdet stiger.

Cellerna som bildar insulin förstörs

Typ 1-diabetes är en så kallad autoimmun sjukdom. Det innebär att kroppens eget immunförsvar angriper de egna vävnaderna. 

Vid typ 1-diabetes har immunförsvaret förstört cellerna i bukspottkörteln. Då kan bukspottkörteln inte längre tillverka insulin. Kroppens celler kan inte ta upp blodsockret utan insulinet. Blodsockret stannar då kvar i blodet och blodsockervärdet stiger.

Bukspottkörteln ligger långt bak i kroppen, framför ryggraden. Langerhans öar är grupper av celler som bildar insulin.

Ketoner bildas när cellerna inte får energi

Cellerna börjar förbränna kroppsfett när de inte får någon energi från blodsockret. När mycket fett förbränns bildas syror som heter ketoner. För mycket ketoner kan skada kroppen och leda till syraförgiftning, så kallad ketoacidos.

Vad beror typ 1-diabetes på?

Typ 1-diabetes beror på att kroppen inte längre kan tillverka nog med insulin för att kunna ta hand om det socker som finns i maten.

Typ 1-diabetes är delvis en sjukdom som överförs från genetiska släktingar. Det som överförs är en benägenhet att utveckla ett immunförsvar som angriper och förstör cellerna som bildar insulin. Vad som gör att immunförsvaret angriper cellerna är däremot oklart.

Många barn i Sverige får diabetes

Varje år insjuknar nästan 900 barn och ungdomar i typ 1-diabetes.

Komplikationer och följdsjukdomar

Diabetes kan orsaka komplikationer som sker snabbt, men även komplikationer som uppstår senare.

Sena komplikationer visar sig sällan hos barn. Med bra behandling och vård är det också ovanligt att barn får sena komplikationer som vuxen.

Komplikationer som sker snabbt

Dessa komplikationer beror på att barnet har alltför höga eller alltför låga blodsockervärden. Båda är allvarliga tillstånd som kan bli livshotande:

  • Ketoacidos kan uppstå om barnet har mycket höga blodsockervärden och samtidigt brist på insulin.
  • Insulinkänning kan uppstå om blodsockervärdet sjunker kraftigt. Insulinkänning kallas också för hypoglykemi. 

Komplikationer som kan komma senare

En sen komplikation är skador på både små och stora blodkärl. Skador på de små blodkärlen kan bland annat leda till skador på njurarna och i ögonen. Skador på njurarna på grund av diabetes kallas för diabetesnefropati, och skador i ögonen kallas för diabetesretinopati.

Ett tidigt tecken på att de små blodkärlen har börjat ta skada är att protein läcker ut i urinen genom njurarna. Det kallas också för mikroalbuminuri. Därför testas barnets urin vid återbesöken.

Stöd och hjälp

Det kan vara en omtumlande upplevelse när ens barn insjuknar i diabetes och ofta påverkas hela familjen. Sjukdomen kan väcka många tankar och funderingar. Det kan också kännas jobbigt med alla sprutor och blodsockerkontroller.

Ett barn som har diabetes kan ha andra behov än barn utan diabetes i samma ålder. Det kan vara svårt för dig som förälder att veta hur du ska göra i olika situationer. Prata med ert diabetesteam om du behöver råd.

För de flesta blir det lättare ju mer de lär sig om sjukdomen. Det kan till exempel vara vad som påverkar blodsockervärdet och vad barnet själv kan göra för att hålla värdet på en bra nivå. Att ha diabetes behöver inte hindra barnet från att kunna delta i samma aktiviteter som andra barn.

Att träffa andra kan hjälpa

Det kan vara en hjälp att träffa andra som har liknande erfarenheter. Många barnkliniker har till exempel möten någon gång per år för föräldrar till barn med diabetes.

Här är fler förslag på var du kan få kontakt med andra föräldrar och närstående:

Ekonomisk ersättning

Du kan få ekonomisk ersättning från Försäkringskassan, till exempel ersättning för vård av barn och omvårdnadsbidrag. Läs mer på Försäkringskassans webbplats.

Påverka och delta i ditt barns vård

Det är viktigt att du och barnet förstår informationen ni får av vårdpersonalen, så att ni kan vara delaktiga i vården och ta beslut.

Ni kan ha rätt att få tolkhjälp om ni inte pratar svenska. Ni kan också ha rätt att få tolkhjälp om någon av er har en hörselnedsättning.

Läs mer på 1177.se

Vaccination mot influensa

Du kan skydda dig mot influensa genom att vaccinera dig. Influensa orsakas av virus och är mycket smittsamt. Viruset smittar framför allt om någon som är sjuk hostar eller nyser.

Till toppen av sidan