ECT - elbehandling

Skriv ut (ca 5 sidor)

Elbehandling kan hjälpa vid vissa psykiska sjukdomar. Behandlingen innebär att hjärnan stimuleras genom flera korta strömpulser. Du som har en depression kan få elbehandling om du har svåra symtom eller om andra behandlingar inte hjälper. Elbehandling gör ofta att du snabbt mår bättre.

Skriv ut

Elbehandling kallas också för elektrokonvulsiv behandling, ECT.

Förutom depression kan exempelvis följande psykiska sjukdomar behandlas med elbehandling:

Du ska få information före behandlingen

Du ska få information före behandlingen

Du som inte har fått elbehandling tidigare kan ha frågor. En del tycker kanske att elbehandling låter obehagligt. Det kan möjligtvis bero på att behandlingen förr i tiden kallades för elchock. Det är fel ord eftersom elbehandlingen inte går ut på att någon ska få en chock. Innan du behandlas är det viktigt att du får den information du behöver för att känna dig trygg.

Läkaren som behandlar dig är psykiater. Det är en läkare med specialistutbildning i psykiatri. När läkaren informerar dig om elbehandlingen frågar hen dig också om du regelbundet tar läkemedel. Det beror på att vissa läkemedel kan påverka effekten av elbehandlingen. Läkaren berättar för dig vilka läkemedel du kan fortsätta att ta när du behandlas.

Beroende på hur du mår kan det ibland vara svårt att ta till sig information. Därför kan det vara bra att någon närstående är med och får samma information som du.

Fäll ihop

Det här är vanliga förberedelser

Det här är vanliga förberedelser

Innan du kan få behandling behöver du träffa en narkosläkare. Det beror på att du blir sövd under elbehandlingen. Narkosläkaren undersöker dig och du får lämna blodprov. Ibland kontrolleras hjärtat med EKG.

Du ska inte äta eller dricka ett antal timmar före elbehandlingen, vanligen från midnatt. Snus, tuggummi, glasögon eller löständer får du inte använda så länge behandlingen pågår. Vårdpersonalen kan hjälpa dig med glasögonen och löständerna innan du behandlas.

Fäll ihop

Så går elbehandling till

Så går elbehandling till

Du får alltid elbehandling på ett sjukhus eftersom du behöver bli sövd. Ibland kan du få elbehandling när du är inlagd på sjukhus. Du kan också bara komma till sjukhuset för elbehandling och åka hem igen efter några timmar.

Du blir alltid sövd

I behandlingsrummet får du sladdar kopplade på bröstkorgen och på pannan. Det behövs för att kunna göra ett EKG och EEG under behandlingen. Det hjälper behandlaren att följa hjärtats och hjärnans aktivitet så länge behandlingen pågår.

Narkosläkaren finns med hela tiden. En narkossköterska kontrollerar hur hjärtat slår och hur du andas. En annan läkare eller en sjuksköterska ger själva elbehandlingen.

Du får först andas in syrgas eftersom kroppen behöver lite mer syre under behandlingen. Sedan blir du sövd med ett narkosmedel som verkar snabbt. När du har somnat får du läkemedel som gör att musklerna slappnar av.

Du får alla läkemedel direkt i blodet genom en venkateter. Det är en tunn plastslang som förs in i ett blodkärl med hjälp av en nål. Venkatetern brukar sitta på handen eller i armvecket.

Du får ett bitskydd insatt i munnen när du har somnat. Bitskyddet förhindrar att du skadar tänderna under behandlingen.

Elbehandlingen framkallar en kort kramp

Under behandlingen skickas under några sekunder flera korta strömpulser genom hjärnan. Strömmen kommer från elektroder som sitter på huvudet. Det leder till ett kontrollerat krampanfall. Krampen brukar pågå mellan femton och sextio sekunder. Du känner inte krampanfallen eftersom du är sövd under elbehandlingen. Du vaknar ungefär fem till tio minuter efter behandlingen när narkosmedlet har slutat att verka.

Det är vanligt med fem till tolv behandlingar

Du som börjar med en elbehandling får ofta två till tre behandlingar i veckan. En del kan behöva behandling oftare. Symtomen brukar minska redan efter några behandlingar. Det är vanligt med fem till tolv behandlingar innan du mår bra igen. 

De flesta tar läkemedel för att ha kvar effekten av elbehandlingen. För en del personer fungerar det bättre att fortsätta med elbehandlingen för att undvika att må dåligt igen.

Fäll ihop

Hur känns det efter behandlingen?

Hur känns det efter behandlingen?

De flesta mår ganska bra efter narkosen eftersom behandlingen bara tar kort tid. Det är vanligt att du känner dig lite förvirrad och trött när du har vaknat. Någon som blir sövd under en längre tid behöver få en större mängd narkosmedel. Då är det vanligt med fler biverkningar efter narkosen, exempelvis illamående.

Du får ofta stanna kvar en stund innan du kan åka hem. Det beror på att vårdpersonalen behöver kontrollera att din puls och ditt blodtryck är bra efter behandlingen. Du ska inte köra bil eftersom du både har varit sövd och fått elbehandling. Det är bra om en närstående kan vara med dig eller hämta dig.

Du som är inlagd på sjukhus kommer efter elbehandlingen tillbaka till din avdelning.

Vilka biverkningar kan behandlingen ge?

Det är alltid bra att prata med läkaren om fördelar och nackdelar med elbehandlingen. Det är vanligt att få huvudvärk eller träningsvärk efter behandlingen. Du kan ta receptfria smärtstillande läkemedel för att minska besvären.

Elbehandling kan ge minnesstörningar som ofta är tillfälliga och begränsade till sjukdomsperioden. En del upplever att även äldre minnen påverkas. Ibland kan det vara oklart om minnesstörningarna beror på elbehandlingen. Även psykiska sjukdomar som exempelvis en svår depression kan påverka minnet.

Tandskador är mycket ovanliga eftersom du får ett bitskydd.

Fäll ihop

Upplevelse av behandlingen

Upplevelse av behandlingen

Hur någon upplever elbehandlingen kan vara olika från person till person. De flesta som har fått en elbehandling vill ha behandlingen igen vid en ny sjukdomsperiod. Det finns exempelvis många med svår depression som tycker att elbehandlingen har hjälpt dem att snabbt må bättre.

Några vill inte vara med om behandlingen igen. Det kan exempelvis bero på att elbehandlingen inte har hjälpt personerna att må bättre. Det kan också bero på att minnesstörningarna efteråt har varit långvariga.

Fäll ihop

Lästips

Lästips

Socialstyrelsen har tagit fram boken Min guide till säker vård, för att stärka patientens delaktighet i vården. Man kan ladda ner den som pdf, som e-bok eller lyssna på den som talbok. Den finns även i en lättläst version och på tio olika språk.

Fäll ihop

Texten finns översatt - Other languages

Texten finns översatt - Other languages

Här kan du läsa texten översatt till flera språk:

(arabiska) لعربية 

English (engelska)

Fäll ihop

Hur fungerar elbehandlingen?

Hur fungerar elbehandlingen?

Det är inte helt klart varför elbehandling fungerar. En förklaring är att hjärnan kan ta skada av den stress som svår psykisk sjukdom kan innebära. Elbehandlingen bidrar till att minska mängden av stresshormoner i kroppen. Den hjälper kroppen också att bilda nya celler och synapser i hjärnan. En synaps är en koppling mellan två nervceller.

Kvalitetsregister

Det finns ett nationellt kvalitetsregister för elbehandling som läkare använder för att kunna följa upp och förbättra kvaliteten i behandlingen. Nästan alla patienter registreras. Det är frivilligt att delta och du kan när som helst begära att dina uppgifter tas bort från registret. Uppgifterna i registret är sekretessbelagda. De får bara användas för att utvärdera elbehandling eller i samband med forskning.

Din läkare kan ge dig information om kvalitetsregistret. Du kan läsa mer på ect.registercentrum.se.

Fäll ihop

Påverka och delta i din vård

Påverka och delta i din vård

Att kunna påverka och delta i din vård är en rätt som regleras i patientlagen. För att du ska kunna vara delaktig i din vård är det viktigt att du förstår vad vårdpersonalen säger.

Fråga om du inte förstår

Ställ frågor om du inte förstår. När du har fått information om behandlingen kan du ge ditt samtycke eller uttrycka ett ja på ett annat sätt. Du kan också tacka nej till en behandling. Någon som inte ger sitt samtycke kan bara behandlas om hen får vård med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Fast vårdkontakt och tolk kan vara ett bra stöd

Du har rätt till en så kallad fast vårdkontakt om du träffar många olika personer i samband med din vård. Det är en person som bland annat hjälper till med att samordna din vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Det är också möjligt att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Tolken kan ofta bokas av vårdcentralen eller mottagningen som behandlar dig. Det är bra att informera vården redan vid första kontakten om du behöver tolkning. Tolken har tystnadsplikt precis som alla andra som arbetar inom hälso- och sjukvården. Det betyder att hen inte får lämna ut information om dig.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 5 sidor)
Senast uppdaterad:
2018-03-15
Redaktör:

Astrid Källström, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Axel Nordenskjöld, läkare, specialist i psykiatri, Universitetssjukhuset i Örebro