Påverkan av strejk i Region Östergötland.Det här meddelandet avser Östergötland

På grund av strejk är det just nu begränsad tillgänglighet på flera vårdcentraler, kliniker och mottagningar. Det betyder exempelvis längre väntetider, att planerad vård begränsas och att det är svårare att komma fram på telefon och via e-tjänsterna på 1177.se. Läs mer på regionostergotland.se/ro/om-region-ostergotland/vardkonflikten.

Mun, läppar och tunga

Kort tungband hos barn

Innehållet gäller Östergötland

Vad är tungbandet?

Tungbandet är ett slemhinneveck i mitten av tungans undersida. Hos några personer syns det knappt, hos andra kan det fästa långt fram på tungans undersida och kallas då för kort eller stramt tungband.

Vad innebär kort tungband?

Cirka 5-10 procent av alla barn föds med ett kort tungband. Det kan då minska rörligheten i tungans främre del. Ibland blir tungan hjärtformad i spetsen när den sträcks ut men hos de flesta barn ger ett kort tungband inga symtom. En del nyfödda kan få svårare att amma. Barnet kan till exempel tappa taget om bröstvårtan eller så upplever mamman smärta då barnet behöver ta ett hårt tag.

Hos enstaka äldre barn kan ett kort tungband ge svårighet att uttala vissa ljud. Äldre barn kan uppleva problem med att inte kunna få bort mat som fastnat i gommen, slicka sig om läpparna eller räcka ut tungan och till exempel slicka på en glass. Det finns inga bra studier som visar att variationer i var tungbandet fäster påverkar sömnen, ger kolik eller uppstötningar hos barn.

När bör ett kort tungband opereras?

Om BB eller barnavårdscentralen ser ett kort tungband hos ett barn under 6 månader med amningsbesvär behövs undersökning hos öron- näs och halsläkare. Det kan till exempel upptäckas på BB eller hos barnavårdscentralen som skickar en remiss till en öron- näs- och halsklinik. Tungbandet kan då delas med ett eller två små klipp. Oftast behövs ingen bedövning då det är mycket tunt i denna ålder. Efter cirka 6 månader om amningen fungerar bra, eller barnet har slutat amma finns ingen anledning att åtgärda tungbandet av amningsskäl.  

Barnets tal utvecklas intensivt under de första åren och stora variationer är vanliga. Sveriges öron-näsa-hals-läkare avråder från att operera barn under 2 år med kort tungband, eftersom riskerna med att söva är större än möjligheten att förbättra talet.

Om barn över 2 år med kort tungband har problem med uttal eller tydliga besvär att röra tungan kan barnet remitteras till logoped (tal- och sväljningsexpert) för att bedömma om problemen kan vara kopplade till tungbandet. Logopeden remitterar i så fall vidare till öron-näsa-hals-läkare för tungbandsklipp. Mindre barn brukar då sövas. Äldre barn kan vanligen klippa tungbandet med lokalbedövning.

Till toppen av sidan