Ungefär 5 till 10 procent av alla barn föds med ett kort tungband vilket kan göra det svårt att röra tungan ordentligt. Ibland ser tungspetsen hjärtformad ut när barnet räcker ut tungan, men hos de flesta barn ger ett kort tungband inga symtom.

En del nyfödda med kort tungband kan få problem med amningen, till exempel att de tappar taget om bröstet eller att mamman får ont eftersom barnet behöver ta ett hårt tag.

Efter cirka 6 månader, om amningen fungerar eller barnet inte ammar längre, behöver inget göras med tungbandet av amningsskäl.

Hos enstaka äldre barn kan ett stramt tungband ge svårighet att uttala vissa ljud. Barnet kan även uppleva problem med att inte kunna få bort mat som har fastnat i gommen, slicka sig om läpparna eller räcka ut tungan.

Om BB eller barnavårdscentralen (BVC) upptäcker ett kort tungband hos ett barn under 6 månader med amningsbesvär skickar de en remiss till en öron- näs och halsklinik. Om tungbandet är stramt och orsakar problem med amningen kan det delas med ett eller två små klipp.

Barn lär sig att prata i olika takt under de första åren. Man brukar inte operera kort tungband hos barn under 2 år eftersom det finns risker med att söva små barn och det oftast inte hjälper talet.

Om barn över 2 år med kort tungband har problem med uttal eller tydliga besvär att röra tungan kan barnet få komma till logoped (tal- och sväljningsexpert) för att se om problemen kan bero på tungbandet. Logopeden remitterar då till öron- näs- och hals-läkare för tungbandsklipp.

Spädbarn får glukosdroppar strax innan ingreppet. Lokalbedövning kan också ges. Sedan delas tungbandet med ett eller flera små klipp. Det är ovanligt att barnet behöver sövas.

På sidan Operation av tungbandet kan du läsa mer om hur ingreppet går till och hur barnet kan må efteråt.