Så här förbereder du dig innan operationen:

• Du som röker behöver göra ett uppehåll veckorna före operationen. Det minskar risken för infektioner och gör att såret läker bättre. Läs mer om levnadsvanor i samband med en operation.
• Ta inte vissa läkemedel. Det gäller till exempel blodförtunnande läkemedel, läkemedel mot diabetes och en del blodtrycksmediciner. Du och läkaren pratar i förväg om vad som gäller för dig.
• Ät och drick inte timmarna före operationen. Det kallas att fasta och är nödvändigt för att du ska kunna bli sövd.
• Se till att någon kan hämta dig när du lämnar sjukhuset. Du ska inte köra bil eftersom du har fått läkemedel som gör dig sömnig. Du kan ha rätt till sjukresa.
• Tvätta och duscha hela kroppen noga innan du kommer till sjukhuset.
• Lämna smycken och piercingar hemma.

Du får mer information från mottagningen i god tid före operationen.

På sjukhuset

När du kommer till sjukhuset får du läkemedel mot smärta i form av tabletter. Du får också en så kallad venkateter i ett blodkärl på handen eller i armvecket. Det är en tunn slang. Genom venkatetern får du mer läkemedel.

Du får ligga på ett operationsbord med stöd för benen. Du får lokalbedövning och kan bli sövd med narkos eller få ryggbedövning.

Sedan gör läkaren ett snitt inne i slidväggen där framfallet buktar ner. Då går det att trycka tillbaka framfallet, alltså urinblåsan, ändtarmen, slidans topp eller livmodern. Läkaren syr fast stödjevävnaderna och muskelfästena.

Sedan är operationen klar och läkaren syr ihop snittet i slidväggen.

Operationen tar mellan en halvtimme och två timmar.

Operation genom titthål för en del

En del behöver bli opererade både genom slidan och genom små titthål i magen, så kallad laparoskopi.

Efter operationen kan du känna dig trött och yr ett tag. Du får stanna kvar några timmar för att vila. Du kan lämna sjukhuset när du kan kissa igen och när du har fikat.

Om det är svårt att kissa kan du behöva ha en urinkateter det första dygnet. Du får mer information av vårdpersonalen.

En del behöver stanna kvar över natten på sjukhuset.

Vanligt att det gör ont

Efter en operation är det vanligt att ha ont. En del behöver extra smärtlindring de första dagarna. Du får recept på läkemedel att ha hemma om det behövs. Läkaren berättar hur du ska använda smärtlindringen.

Försök också att slappna av i bäckenbotten, alltså i underlivet och runt ändtarmsöppningen. Då gör det mindre ont.

Vanligt med en blödning och flytningar

Du kan ha en liten blödning tills såret har läkt. Det brukar ta upp till fyra veckor. Du kan ha flytningar i upp till åtta veckor. Lägg ett skydd i underbyxorna om du behöver det. Använd inte tampong eller menskopp.

Rör på dig – men ta det försiktigt

Var gärna fysiskt aktiv. Det går till exempel bra att promenera och att gå i trappor.

Vänta fyra veckor med att lyfta så att du behöver spänna bäckenbotten. Vänta också med att träna hårt. Du får råd av din läkare om vad du ska tänka på och hur du kan göra.

Undvik att bli förstoppad

Det är viktigt att du kan bajsa utan att behöva krysta. Därför ska du undvika förstoppning. Ät fiberrik mat och se till att få i dig tillräckligt med vätska. Innan du lämnar sjukhuset får du råd eller recept på så kallade bulkmedel eller laxermedel som du kan ta för att slippa få besvär.

Vänta med att bada

Det går bra att duscha som vanligt direkt efter operationen men duscha inte in i slidan. Vänta två veckor innan du badar.

Vänta med samlag och att föra in något i slidan

Under de fyra första veckorna ska du undvika följande:

• samlag i slidan eller ändtarmens öppning
• tampong eller menskopp

Stygnen försvinner av sig själva

Stygnen försvinner av sig själva. Det kan ta flera veckor. Dra inte i en tråd som hänger ut ur slidan men fortfarande verkar sitta fast. Kontakta i stället mottagningen som kan korta tråden om du har besvär.

Olika hur länge man behöver vara sjukskriven

Det är vanligt med sjukskrivning i två till sex veckor. Hur länge du behöver vara sjukskriven beror bland annat på hur du har blivit opererad och hur fysiskt tungt ditt arbete är.

En komplikation är någonting oväntat och negativt som händer vid en operation. Det kan till exempel vara en infektion eller större blödning i såret.

De allra flesta får inga komplikationer efter en operation av framfall eller en förlossningsskada.

Kontakta genast mottagningen om du får ett eller flera av följande symtom:

• Du börjar blöda mer än en mens och det slutar inte om du vilar.
• Du har mycket ont och det hjälper inte med läkemedlen mot smärta.
• Du har feber över 38 grader eller känner dig sjuk.
• Du har svårt att kissa eller bajsa.

Du kan alltid ringa telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom och hjälp med var du kan söka vård.

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar och besvär. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra.

Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som blir bäst utifrån vad du behöver och önskar.

Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som riktar sig till dig som behöver få vård.

Här kan du läsa patientversionen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vården vid besvär i bäckenbotten. Riktlinjerna omfattar bland annat annat framfall och förlossningsskador.

Nationellt kvalitetsregister för gynekologisk kirurgi

I Sverige finns det nationella kvalitetsregistret för gynekologisk kirurgi. Syftet med registret är att mäta, utvärdera och förbättra vården.

Du kan ta del av statistik om hur nöjda andra är som har blivit opererade för till exempel framfall eller en förlossningsskada.