Läkemedel utifrån diagnos

Läkemedel vid astma

Vid astma drar luftrören ihop sig och det blir svårare att andas. Behandlingen består bland annat av olika typer av läkemedel som du andas in. Ofta behöver du använda både kortison och läkemedel som vidgar luftrören.

Det finns olika läkemedel som du kan använda vid astma. De verkar på olika sätt och kombineras ofta för att hjälpa på bästa sätt.

Läkemedel för barn

Astma hos barn behandlas med samma läkemedel som vuxna får, men i lägre doser. Vilka doser och läkemedel som barnet behöver beror bland annat på barnets ålder, vikt och hur mycket astmabesvär hen har.

Behandling vid förkylningsastma hos barn

Yngre barn kan få en särskild typ av astma när de är förkylda, så kallad förkylningsastma eller infektionsastma. Barnet behöver oftast bara ta läkemedel under de dagar hen är förkyld. Risken att få förkylningsastma minskar när barnet blir äldre och försvinner helt när barnet är cirka sex-sju år.

Behandlingen består oftast av att barnet får andas in kortverkande läkemedel som vidgar luftrören. Det gör att det blir lättare att andas. Behandlingen påverkar inte förkylningen i sig. Läkemedlen har snabb effekt och effekten sitter i upp till sex timmar.

Om barnets besvär är svåra eller kommer ofta kan hen under en längre tid behöva få behandling med kortison och med luftrörsvidgande läkemedel som är långverkande. Långverkande läkemedel sitter i upp till 12 timmar.

Läkemedel som används vid astma

De läkemedel som används vid astma kan delas in i olika grupper beroende på hur de fungerar. Vilka läkemedel du får beror på dina besvär.

Här nedan kommer exempel på olika typer av läkemedel som används för att behandla astma.

Kortison

Kortison dämpar inflammationen i luftrören och läker irriterad vävnad. För de allra flesta med astma är det bra att andas in kortison regelbundet. Du behöver andas in kortison varje dag under någon eller några veckor för att få full effekt.

Luftrörsvidgande läkemedel

Dessa läkemedel får musklerna i luftrören att slappna av. På så sätt vidgas luftrören. Läkemedlen används varje dag, både för att förebygga astmabesvär och för att behandla astmaanfall.

Det finns två sorters luftrörsvidgande läkemedel:

  • beta-2-stimulerare
  • antikolinerga läkemedel.

Antileukotriener

Denna typ av läkemedel förhindrar inflammationer i luftvägarna. Läkemedlet hjälper inte vid akuta astmabesvär, utan används varje dag i förebyggande syfte.

Kombinationsläkemedel

Det finns några läkemedel som innehåller två eller tre olika typer av astmaläkemedel. Det vanligaste är att de innehåller luftrörsvidgande läkemedel och kortison. Du får alltså i dig flera läkemedel samtidigt när du tar ett sådant kombinerat läkemedel. Det är väldigt vanligt att få den här typen av läkemedel.

Kombinationsläkemedel kan passa både barn och vuxna som behöver samma läkemedel och samma dosering varje dag. Det är också bra för dig som har lätt att glömma dina läkemedel.

Så används läkemedel vid astma

Besvären vid astma kan variera mycket. Dina besvär avgör hur mycket och vilka läkemedel du behöver använda.

Prata med din läkare eller astmasjuksköterska om du känner dig osäker med ditt läkemedel och hur du ska använda det. Fråga gärna i förväg så att du vet hur du ska göra om du får mer besvär. Se till att få en behandlingsplan av din läkare.

Så här behandlar du din astma

Beroende på hur mycket astma du har kan behandlingen se olika ut. Så här kan du behandla:

  • Om du har besvär bara ibland räcker det ofta att ta läkemedel när du får besvär.
  • Om du har återkommande astmabesvär använder du läkemedel regelbundet. Det vanligaste är att använda läkemedel varje morgon och kväll och när du får besvär.
  • Om besvären ökar tar du läkemedlen oftare än annars. Det kan vara att det känns tyngre i bröstet när du andas och läkemedlen inte hjälper lika bra som de brukar.

Behandling vid svåra astmabesvär och vid akuta anfall

Om du behöver behandling på vårdcentral eller sjukhus vid svåra astmabesvär eller akuta anfall kan behandlingen vara en eller flera av dessa:

  • Du får andas in luftrörsvidgande läkemedel.
  • Du får kortison i tablettform.
  • Du får syrgas genom en mask.

Ha alltid med dig dina läkemedel mot astma. Fråga din läkare eller astmasjuksköterska om du är osäker på vilka läkemedel du ska ta vid ett astmaanfall.

Hur tar jag läkemedel mot astma?

Vid astma används framför allt läkemedel i form av sprej och pulver som du andas in. Det kallas inhalering.

Du andas in läkemedlen med hjälp av en inhalator, antingen med en inhalator för sprej eller med en inhalator för pulver. Det är viktigt att använda inhalatorn på rätt sätt för att du ska få i dig läkemedlet. Du får träna på att använda läkemedlet tillsammans med din astmasjuksköterska eller läkare om du är osäker på hur du ska göra.

Hjälpmedel för att andas in läkemedlen

Det finns olika hjälpmedel som gör det lättare att andas in läkemedel med en inhalator. Du kan använda en andningsbehållare eller en nebulisator.

Andningsbehållare

En andningsbehållare används till astmaläkemedel som finns i sprejform. Med andningsbehållaren kan du andas in läkemedlet i ditt eget tempo. Ett annat namn för andningsbehållare är spacer.

Andningsbehållaren består av ett litet rör med en andningsmask i ena änden. Du sätter masken över munnen. I rörets andra ände sätts en sprejbehållare med läkemedlet. Du trycker sedan en puff av läkemedlet som hamnar i röret, och du kan andas in det i egen takt.

Hos små barn får en vuxen person sätta andningsmasken över barnets mun och näsa. Du eller barnet ger en puff av läkemedlet och barnet kan sedan lugnt andas in läkemedlet genom andningsmasken.

Nebulisator

Nebulisator är en apparat för att andas in läkemedel i form av vätska. Nebulisatorn finfördelar vätskan till ånga som barnet kan andas in. Den kan användas för personer som har svårt att inhalera på annat sätt.

En läkare eller astmasjuksköterska kan skriva ut andningsbehållare eller nebulisator som hjälpmedel.

När barn ska använda en inhalator

Ett barn kan börja använda inhalatorer för pulver när hen kan hantera den själv, vid ungefär fem till sex års ålder. Det är viktigt att fortsätta kontrollera hur barnet använder sin inhalator.

Barn kan behöva hjälp av en vuxen med att ta sitt läkemedel. Det gäller oavsett om barnet använder inhalator, andningsbehållare eller nebulisator. En läkare eller astmasjuksköterska kan visa hur hjälpmedlen ska användas. Du kan också fråga på ett apotek.

Både barnet och den eller de vuxna som hjälper barnet behöver lära sig att hantera läkemedlen, så att barnet får i sig läkemedlen.

Du som är gravid eller ammar

Du ska fortsätta med dina astmaläkemedel om du blir gravid eller ammar. Det är extra viktigt att du är noggrann med behandlingen om du är gravid, eftersom astmaanfall kan påverka fostret. En del upplever att astman blir bättre under graviditeten, men andra kan få mer besvär.

Prata med din läkare om du är gravid eller planerar att bli gravid.

Öka eller minska inte dina läkemedel utan att först prata med din läkare.

Kortison

Kortison dämpar inflammationen i luftvägarna och läker skadad vävnad. Du ska andas in kortisonet varje dag under en längre period för att få bra effekt. Kortison kan användas under flera år utan att effekten avtar.

De allra flesta som har astma behöver andas in kortison regelbundet. Oftast använder man kombinationsläkemedel med kortison och en snabbverkande beta-2-stimulerare.

Kortison finns både som pulver och sprej som du andas in. Det finns också som vätska att använda med en nebulisator. Du kan behöva ta kortison som tabletter under en period om du får kraftigare astma.

Fortsätt med behandlingen även om du mår bra

Fortsätt att andas in kortison, även om du mår bra. Risken finns annars att du får tillbaka inflammationen i luftvägarna och besvären med astma.

Det fullständiga namnet på de här läkemedlen är glukokortikosteroider, men de kallas oftast bara för kortison eller steroider. Ett vanligt namn är också inhalationssteroider.

Biverkningar

De flesta andas in kortison som pulver eller sprej och kortisonet hamnar då direkt i luftrören.

Kortison som du andas in ger nästan inga biverkningar i kroppen. Du kan däremot få en del besvär av kortison som stannar kvar i munnen efter att du har andats in läkemedlet. Här är några exempel på besvär:

  • Du blir hes.
  • Det svider på tungan och i munnen.
  • Du får svamp i munnen. Då kan det se lite rött ut, ofta på tungan eller i gommen.

Skölj munnen med vatten för att minska risken för besvär i munnen. Du kan också borsta tungan med en mjuk tandborste efter att du har andats in kortisonet. Kontakta en läkare om du ändå får symtom på svamp i munnen.

Behandling med kortisontabletter kan bland annat göra skelettet svagare och göra din hud tunn och skör. Därför ska du alltid noggrant följa läkarens instruktioner om din behandling.

Kortison kan påverka hur barn växer. Barn som regelbundet andas in kortison får komma till sjukvården och mätas en till två gånger per år.

Exempel på läkemedel med kortison som du andas in

Läkemedel som innehåller följande:

  • beklometason
  • budesonid
  • ciklesonid
  • flutikason
  • mometason.

Du kan fråga på ett apotek om du vill veta mer. Du kan även söka efter det verksamma ämnet på fass.se. Där kan du se vilka olika produktnamn som finns och läsa mer om varje läkemedel.

Exempel på kombinationsläkemedel med kortison och långverkande beta-2-stimulerare

Läkemedel som innehåller följande verksamma ämnen:

  • budesonid och formoterol
  • beklometason och formoterol
  • flutikason och vilanterol
  • flutikason och salmeterol
  • mometason och indakaterol
  • flutikason och formoterol

Du kan fråga på ett apotek om du vill veta mer. Du kan även söka efter det verksamma ämnet på fass.se. Där kan du se vilka olika produktnamn som finns och läsa mer om varje läkemedel.

Exempel på kombinationsläkemedel som innehåller kortison, långverkande beta-2-stimulerare och antikolinerga

Läkemedel som innehåller följande verksamma ämnen:

  • beklometason, formoterol och glykopyrronium
  • mometason, indakaterol och glykopyrronium.

Du kan fråga på ett apotek om du vill veta mer. Du kan även söka efter det verksamma ämnet på fass.se. Där kan du se vilka olika produktnamn som finns och läsa mer om varje läkemedel.

Exempel på kortisontabletter

Läkemedel som innehåller följande verksamma ämnen:

  • betametason
  • prednisolon.

Du kan fråga på ett apotek om du vill veta mer. Du kan även söka efter det verksamma ämnet på fass.se. Där kan du se vilka olika produktnamn som finns och läsa mer om varje läkemedel.

Luftrörsvidgande läkemedel

Luftrörsvidgande läkemedel gör så att musklerna slappnar av. Då kan luftrören vidgas och det blir lättare att andas. Nästan alla som har astma använder något läkemedel från denna grupp och då ofta i kombination med kortison.

Luftrörsvidgande läkemedel hjälper nästan alltid, men de påverkar inte inflammationen i luftvägarna. Därför bör luftrörsvidgande läkemedel inte användas som enda behandling ens vid mycket lätta eller enstaka astmabesvär.

Det finns både kortverkande och långverkande luftrörsvidgande läkemedel. De kortverkande läkemedlen har alla snabb effekt. Av de långverkande finns det vissa med snabb effekt och andra som har mer långsam effekt. Alla långverkande har effekt i flera timmar.

Kortverkande beta-2-stimulerare

Läkemedel som är kortverkande och luftrörsvidgande fungerar bäst vid akuta besvär som kommer plötsligt. När du tar läkemedlet bryts muskelkrampen i luftrören inom några minuter. Effekten sitter i upp till sex timmar.

Kortverkande luftrörsvidgande läkemedel används också vid förkylningsastma hos barn, under de dagar som barnet är förkylt. Läkemedlet kan också användas för att undvika att få ett astmaanfall, till exempel innan du ska träna eller göra något annat ansträngande.

Långverkande beta-2-stimulerare

Långverkande, luftrörsvidgande läkemedel ger effekt under längre tid, upp till tolv timmar. Det är praktiskt om du har besvär under natten eller om du känner av din astma flera gånger under en dag. De långverkande beta-2-stimulerarna ska alltid tas tillsammans med inhalationskortison.

Att tänka på när du använder beta-2-stimulerare

Luftrörsvidgande läkemedel från gruppen beta-2-stimulerare kan ibland påverka hjärtat.

När du får ett astmaanfall behöver du använda ett kortverkande astmaläkemedel som innehåller ämnena terbutalin eller salbutamol. Om du har en allvarlig hjärtsjukdom kan de här läkemedlen ytterligare öka ansträngningen för hjärtat.

Biverkningar av beta-2-stimulerare

De vanligaste biverkningarna av luftrörsvidgande läkemedel beror på att läkemedlet påverkar olika muskler i kroppen. Biverkningarna kan kännas lite obehagliga, men de går över inom några timmar.

Det här är de vanligaste biverkningarna:

  • hjärtklappning
  • muskelskakningar
  • du känner dig darrig
  • huvudvärk
  • muskelkramp i armarna, benen och fingrarna.

Det kan vara bra att byta läkemedel om du får besvär varje gång du tar det. Prata med din läkare.

Exempel på kortverkande beta-2-stimulerare

Läkemedel som innehåller följande:

  • salbutamol
  • terbutalin.

Du kan fråga på ett apotek om du vill veta mer. Du kan även söka efter det verksamma ämnet på fass.se. Där kan du se vilka olika produktnamn som finns och läsa mer om varje läkemedel.

Exempel på långverkande beta-2-stimulerare

Läkemedel som innehåller följande:

  • formoterol
  • salmeterol.

Du kan fråga på ett apotek om du vill veta mer. Du kan även söka efter det verksamma ämnet på fass.se. Där kan du se vilka olika produktnamn som finns och läsa mer om varje läkemedel.

Antikolinerga läkemedel

Antikolinerga läkemedel som du andas in gör att muskelkrampen i luftrören släpper. Långverkande antikolinerga används som regelbunden behandling tillsammans med kombinationsbehandling med kortison och beta-2-stimulerare.

Antikolinerga kan användas med separat inhalator eller i inhalator som även innehåller kortison och beta-2-stimulerare. Kortverkande antikolinerga används ibland tillsammans med beta-2-stimulerare vid behandling av astmaanfall.

Att tänka på när du använder antikolinerga läkemedel

Antikolinerga läkemedel påverkar även nervsignaler i andra delar av kroppen och kan ge biverkningar. Om du exempelvis har prostataförstoring och använder större mängder av antikolinerga läkemedel kan det bli extra svårt att kissa.

Biverkningar

Du kan bli torr i munnen av antikolinerga läkemedel.

Exempel på långverkande antikolinerga läkemedel

Läkemedel som innehåller det verksamma ämnet tiotropium är långverkande antikolinerga.

Du kan fråga på ett apotek om du vill veta mer. Du kan även söka efter det verksamma ämnet på fass.se. Där kan du se vilka olika produktnamn som finns och läsa mer om varje läkemedel.

Exempel på långverkande antikolinerga i kombination med kortison och beta-2-stimulerare

Läkemedel som innehåller följande verksamma ämnen:

  • beklometason, formoterol och glykopyrronium
  • mometason, indakaterol och glykopyrronium,

Du kan fråga på ett apotek om du vill veta mer. Du kan även söka efter det verksamma ämnet på fass.se. Där kan du se vilka olika produktnamn som finns och läsa mer om varje läkemedel.

Exempel på kortverkande antikolinerga

Läkemedel som innehåller det verksamma ämnet ipratropium.

Exempel på kortverkande antikolinerga i kombination med beta-2-stimulerare

Läkemedel som innehåller en kombination av de verksamma ämnena ipratropium och salbutamol.

Du kan fråga på ett apotek om du vill veta mer. Du kan även söka efter det verksamma ämnet på fass.se. Där kan du se vilka olika produktnamn som finns och läsa mer om varje läkemedel.

Läkemedlen kan användas under lång tid

Luftrörsvidgande läkemedel kan användas hela livet.

Läkemedlen går bra att använda om du är gravid.

Antileukotriener

Leukotriener är ämnen som orsakar inflammationen i luftrören vid astma. Det verksamma ämnet montelukast i gruppen antileukotriener stoppar en del av detta.

Läkemedlen hjälper inte vid akut astma utan används för att undvika astmabesvär. Antileukotriener är inte heller lika effektiva som kortison, utan används som tillägg till din andra behandling.

Hur tar jag antileukotriener?

Du kan ta läkemedlen på något av dessa sätt:

  • Tabletter att svälja.
  • Pulver att till exempel strö över maten.
  • Tabletter att tugga.

Graviditet och amning med antileukotriener

Prata med din läkare om du planerar att bli gravid när du behandlas med antileukotriener. Om du blir gravid ska du inte sluta ta läkemedlet, men du ska diskutera din behandling med läkaren.

Prata med din läkare om du behöver använda antileukotriener när du ammar. Det är inte klarlagt om det verksamma ämnet passerar över i bröstmjölken.

Biverkningar

Du kan få huvudvärk eller hosta av antileukotriener.

Mer information om läkemedlen

Du kan fråga på ett apotek om du vill veta mer. Du kan även söka efter det verksamma ämnet på fass.se. Där kan du se vilka olika produktnamn som finns och läsa mer om varje läkemedel.

Övriga astmaläkemedel

Det finns också ytterligare typer av astmaläkemedel, till exempel adrenalin och teofylliner.

Så fungerar adrenalin

Adrenalin vidgar luftrören, men påverkar också hjärtat så att det slår snabbare och mer intensivt.

Du kan få en spruta med adrenalin på ett sjukhus eller på en vårdcentral om du har en akut, allergisk reaktion. Om du har mycket svår allergi kan du ibland få adrenalinsprutor utskrivna av din läkare så att du alltid kan ha dem med dig.

Så fungerar teofyllin

Det verksamma ämnet teofyllin gör att muskelkrampen i luftrören släpper tillfälligt. Det kan användas som behandling av svår akut astma, särskilt om andra läkemedel inte har gett effekt. Du får teofyllin på sjukhus.

Det går bra att få teofyllin om du är gravid. Det kan användas av personer i alla åldrar.

Det finns risk för att läkemedlen påverkar varandra om du får teofyllin samtidigt med vissa andra läkemedel. Berätta därför alltid för läkaren vilka andra läkemedel, naturläkemedel eller hälsokostpreparat som du använder.

Andra behandlingar när astma beror på allergi

Det finns ytterligare två behandlingsformer om astmabesvären beror på allergi. Dessa behandlingsformer är allergivaccination och biologiska läkemedel.

Allergivaccination

Vid allergivaccination får du behandling med tabletter eller sprutor under flera års tid för att minska astmabesvären vid allergi. Vaccinationen gör att du får mindre allergi mot de ämnen som du har vaccinerats mot. Då blir astman lättare att behandla.

Tabletter kan användas om du får astmabesvär och har allergi mot björkpollen, gräspollen och kvalster. Då tar du en tablett om dagen under minst tre år.

Sprutor används framför allt vid allergivaccination mot pälsdjur, bi och geting.

För att du ska kunna behandlas med allergivaccination behöver astman vara så välbehandlad att du inte har stora besvär.

Allergivaccination kallas också allergen immunterapi.

Biologiskt läkemedel

De senaste åren har det kommit flera biologiska läkemedel. Du kan få dessa läkemedel vid svår astma som hittills har behandlats med mycket höga doser inhalationskortison, men där du till exempel ändå behöver söka akut vård på grund av astmaanfall. Läkemedlen kan också användas om du har så svår astma att du behöver regelbunden behandling med kortison i tablettform.

Behandlingen innebär att du regelbundet får en spruta med ett så kallat biologiskt läkemedel. Det varierar från person till person och beroende på läkemedel hur ofta man får behandling med sprutor. Det kan vara från varannan till var åttonde vecka.

Din läkare kan avgöra om ett biologiskt läkemedel skulle vara lämpligt för dig. Dessa läkemedel passar inte för alla.

Exempel på biologiska läkemedel som används vid astma

Läkemedel som innehåller följande:

  • omalizumab
  • mepolizumab
  • reslizumab
  • benralizumab
  • dupilumab
  • tezepelumab.

Mer information om läkemedlen

Du kan fråga på ett apotek om du vill veta mer. Du kan även söka efter det verksamma ämnet på fass.se. Där kan du se vilka olika produktnamn som finns och läsa mer om varje läkemedel.

Ibland behövs tillstånd för läkemedel vid idrott

Det går bra att använda de flesta astmaläkemedel, även om du idrottar på hög tävlingsnivå. Tidigare var flera läkemedel mot astma dopingklassade, men det är de inte längre om de används i normal dosering. Du kan också fråga en läkare om råd.

Ett undantag är det verksamma ämnet terbutalin. Idrottare på hög nivå måste fortfarande ansöka om tillstånd om de använder terbutalin. För idrottsutövare på lägre nivå går det att ansöka om tillstånd i efterhand.

Tänk på att om läkaren har skrivit ut ett recept på vätskedrivande läkemedel så får du inte samtidigt använda luftrörsvidgande läkemedel i tävling eller utanför tävling.

Du kan läsa mer på webbplatsen Antidoping Sverige.

Läs mer om ditt läkemedel

Du kan läsa om ditt läkemedel i den bipacksedel som följer med förpackningen. Du kan även söka upp läkemedlet på fass.se och läsa bipacksedeln där.

Mer information

Har du frågor om läkemedel?

Du kan ringa Läkemedelsupplysningen helgfria vardagar mellan klockan 08.00 och 17.00. Telefonnumret är 0771-46 70 10.

Glömd dos eller överdosering

För de flesta läkemedel är en enstaka bortglömd dos inget större problem. Här kan du läsa mer om glömd dos och överdosering.

Rapportera biverkningar

Du kan själv rapportera biverkningar som du eller någon närstående har upplevt. Det räcker med att du misstänker att läkemedlet kan vara orsaken. Anmäl här via en e-tjänst.

Psykiska sjukdomar och besvär

Här kan du läsa mer om psykiska sjukdomar och besvär, som ångest och depression. Du får veta vilka behandlingar som finns och råd om var du kan söka hjälp.

Till toppen av sidan