Undersökningar av nerverna och musklerna
En del sjukdomar går att upptäcka genom att mäta aktiviteten i nerverna eller musklerna. Man kan behöva göra det på olika sätt.
Den här texten handlar om undersökningarna neurografi, EMG och repetitiv nervstimulering. Du kan behöva bli undersökt med en eller flera av undersökningarna.
Förberedelser
Använd inte hudkräm på området som ska undersökas.
Det är bra om dina händer och fötter är varma under undersökningen. Om det är kallt ute är det därför bra om du har vantar och varma skor på dig på väg till undersökningen.
Neurografi – ENG
Vid en neurografi mäter vårdpersonalen hur snabbt och effektivt signalerna färdas genom nerverna i olika delar av kroppen. Undersökningen kallas ibland för ENG eller ENeG som står för elektroneurografi.
Så går undersökningen till
Vårdpersonalen fäster elektroder på huden över den muskel eller nerv som ska undersökas. Elektroderna ser ut som små plattor eller självhäftande klisterlappar. Du får sedan svaga elektriska stötar för att se hur muskeln eller nerven reagerar. Det kan sticka till i huden. Det är inte skadligt och de flesta tycker inte att det gör ont.
Undersökningen tar ungefär en timme.
Så mår du efteråt
Efter undersökningen mår du som vanligt.
EMG
Vid en EMG-undersökning mäter vårdpersonalen signalerna som nerverna skickar till musklerna när du spänner eller vilar dem. EMG står för elektromyografi.
Så går undersökningen till
Läkaren för in en tunn nål i de muskler som ska undersökas. Med hjälp av nålen registreras muskelns elektriska signaler när du spänner eller vilar muskeln. Ofta undersöks flera muskler vid samma tillfälle.
En del tycker att det känns obehagligt och ömmar när nålen förs in, andra tycker inte att det gör ont alls.
Undersökningen tar ungefär en timme.
Så mår du efteråt
Efter undersökningen kan du vara öm där nålen fördes in.
Repetitiv nervstimulering
Vid en repetitiv nervstimulering undersöker vårdpersonalen om dina muskler blir trötta ovanligt snabbt.
Så går undersökningen till
Vårdpersonalen fäster elektroder på huden över den muskel som ska undersökas. Elektroderna ser ut som små plattor eller självhäftande klisterlappar. Du får sedan svaga elektriska stötar för att se hur muskeln reagerar. En del tycker att det känns som att det rycker i muskeln.
Undersökningen tar ungefär en timme.
Så mår du efteråt
Efter undersökningen mår du som vanligt.
När får jag svar?
Du får svar på undersökningen av den läkare som bestämde att du skulle undersökas.
Hur och när du får svaret kan variera. Prata med personalen om vad som gäller för mottagningen där du har blivit undersökt.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Informationen ska gå att förstå
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Även barn ska få information och vara delaktiga i sin vård.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.