Tuberkulos kan ge olika symtom beroende på var i kroppen du har sjukdomen. Sjukdomen utvecklas långsamt under flera veckor eller månader. Det beror på att bakterien förökar sig långsamt.

Tuberkulos i lungorna

Vid tuberkulos i lungorna är det vanligt att du får hosta och slem som ofta varar i mer än tre veckor.

Du kan också få ett eller flera av följande symtom:

• Du går ofrivilligt ner i vikt och känner dig svag och trött.
• Du får feber och svettas på natten.
• Du får ont i bröstkorgen.

Tuberkulos i andra kroppsdelar

Du kan också få tuberkulos i andra delar av kroppen än lungorna, till exempel i lymfkörtlarna, lungsäcken eller skelettet. Du kan känna dig svag och trött, gå ner i vikt, ha feber eller svettas på natten. Det är samma symtom som du kan få vid tuberkulos i lungorna.

Du kan även få tuberkulos i urinvägarna, könsorganen, magen eller tarmarna, men det är mer ovanligt.

Lymfkörtlarna

Tuberkulos i lymfkörtlarna gör ofta att de svullnar, till exempel vid ena sidan av halsen, nära käken eller i armhålan. Körtlarna är inte ömma och du behöver inte alltid känna dig speciellt sjuk.

Lungsäcken

Det kan göra ont när du andas om du får tuberkulos i lungsäcken. Du känner dig vanligtvis trött, har feber och kan bli andfådd.

Skelettet

Du kan få tuberkulos i till exempel ryggkotorna, höften eller i lårbenet. Då kan du få ont där och svårt att belasta kroppsdelen.

Barn kan bli allvarligt sjuka

Små barn utvecklar lättare tuberkulos efter att de har smittats och kan också få allvarligare former av sjukdomen. Symtomen är ofta mer allmänna. Barnet kan till exempel ha feber eller inte gå upp tillräckligt i vikt.

Sjukdomen kan utvecklas snabbt eftersom små barn har ett mindre utvecklat immunförsvar.

Hos äldre barn före tonåren ger tuberkulos ofta mindre besvär än hos vuxna. De får sällan hosta. Symtomen är ofta feber i flera veckor och att barnet är trött och hängig. Barn upp till skolåldern är oftast inte smittsamma.

Besvären hos tonåringar liknar de hos vuxna, men sjukdomen kan utvecklas snabbare.

Ovanliga former av tuberkulos

Tuberkulosbakterien kan orsaka hjärnhinneinflammation. Det är en allvarlig form av tuberkulos som är ovanlig i Sverige.

En annan ovanlig men allvarlig form av sjukdomen är tuberkulos i blodet, så kallad miliartuberkulos. Tuberkulosbakterierna sprids då med blodet till hela kroppen och påverkar flera organ.

Barn som nyligen har smittats och personer med nedsatt immunförsvar är extra känsliga för allvarliga former av tuberkulos. Det kan till exempel vara tuberkulos i hjärnan eller miliartuberkulos.

Kontakta en vårdcentral om du tror att du eller ditt barn har tuberkulos. Barn i förskoleåldern som utsatts för smitta ska bedömas även om de inte har symtom.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Tuberkulos sprids genom luften när en person med smittsam tuberkulos i lungorna hostar, nyser eller spottar. Alla som har tuberkulos i lungorna är inte smittsamma. Tuberkulos i andra delar av kroppen än lungorna och luftvägarna smittar inte.

Det krävs oftast nära och långvarig kontakt

För att du ska blir smittad krävs oftast nära och långvarig kontakt med en person som har smittsam tuberkulos. Bakterierna sprids i första hand till familj, partner och andra som den som är sjuk bor med. Barn blir lättare sjuka än vuxna om de smittas, men barn är nästan aldrig själva smittsamma.

Smittsamheten minskar snabbt vid behandling

Efter några veckor av behandling mot tuberkulos i lungorna är smittsamheten vanligtvis låg eller helt borta. Genom att ta din behandling minskar du risken att smitta andra.

Smittspårning

Tuberkulos omfattas av smittskyddslagen. Det innebär att du måste hjälpa till så att vårdpersonalen kan ta reda på hur du har fått sjukdomen och om den kan ha överförts till fler. Den som kallas till kontroll får inte veta vem som kan ha smittat hen. Det beror på att sjuksköterskan eller läkaren har tystnadsplikt och inte får avslöja namnet på den som är sjuk.

Syftet är att stoppa spridningen och att alla som behöver ska få behandling.

Personer som har blivit smittade kan få förebyggande behandling med antibiotika för att minska risken att senare bli sjuka i tuberkulos.

Latent tuberkulosinfektion innebär att du har blivit smittad med tuberkulosbakterier, men att du inte är sjuk. När kroppen kommer i kontakt med tuberkulosbakterier reagerar immunförsvaret. Denna reaktion kan påvisas med ett blodprov eller ett hudtest. De flesta som smittas förblir friska, men det finns en risk att senare utveckla tuberkulossjukdom. Latent tuberkulos smittar inte.

Ungefär fem till tio procent av dem som smittats utvecklar tuberkulossjukdom någon gång under livet. Risken är störst under de första två åren efter smittotillfället men sjukdomen kan även utvecklas långt senare, särskilt om immunförsvaret försvagas.

Vissa grupper har större risk att bli sjuka

Om du har en hiv-infektion och latent tuberkulos är risken större att du blir sjuk i tuberkulos. Det beror på att hiv-viruset försämrar immunförsvaret. Behandling mot hiv minskar risken.

Även andra saker kan öka risken att bli sjuk i tuberkulos efter att du har smittats:

• Små barn, tonåringar och äldre personer utvecklar lättare tuberkulos om de har smittats jämfört med övriga åldersgrupper.
• Efter en förlossning finns det en något ökad risk att bli sjuk, men gravida har annars inte större risk att få tuberkulos än andra kvinnor.
• Nedsatt immunförsvar gör att sjukdomen utvecklas lättare. Även behandling med vissa läkemedel kan påverka immunförsvaret.
• Svåra livsomständigheter som till exempel brist på mat kan påverka kroppens försvar mot sjukdomen.

Förebyggande behandling vid latent tuberkulos

Du kan få förebyggande behandling med läkemedel för att minska risken att bli sjuk om du har latent tuberkulos. Det är viktigt att en läkare bedömer om du behöver behandling. Det gäller till exempel om en närstående är eller har varit sjuk i tuberkulos. Det gäller också barn, ungdomar och dig som är gravid.

Behandlingen minskar kraftigt risken för att du ska bli sjuk, men tar inte bort risken helt.

Aktiv tuberkulos innebär att du är sjuk i tuberkulos. Tuberkulos kan vara en svår sjukdom, men det finns effektiv behandling.

Du kan behöva bli inlagd på sjukhus i några veckor i början av behandlingen. Det kan behövas om du är mycket sjuk, svag och trött. Därefter kan större delen av behandlingen skötas hemma med regelbundna besök på en mottagning.

Så tar du läkemedlen under behandlingen

Du tar i regel fyra olika läkemedel samtidigt under de första två månaderna. Under tiden får läkaren besked om vilka läkemedel som fungerar mot bakterierna. Då kan läkaren ofta minska antalet tabletter.

Under de återstående månaderna tar du oftast bara två olika läkemedel och en vitamintablett.

Viktigt att ta läkemedlen utan avbrott

Det är viktigt att du tar läkemedlen varje dag under hela behandlingen och följer läkarens ordination. Du får vanligtvis också komma regelbundet till en mottagning för att få dina läkemedel och bli undersökt.

Läkemedel mot tuberkulos

De viktigaste läkemedlen som du tar under behandlingen innehåller två olika verksamma ämnen, rifampicin och isoniazid. Du bör ta dessa läkemedel på fastande mage. När du behandlas med isoniazid får du också tillskott av B6-vitamin, pyridoxin.

De övriga läkemedel som du tar innehåller pyrazinamid och etambutol. Du kan ta dessa läkemedel tillsammans med mat. De förstärker behandlingen och minskar risken för att tuberkulosbakterierna ska bli motståndskraftiga under behandlingen.

Pyrazinamid har störst effekt i början av behandlingen och används därför under de två första månaderna. Vissa tuberkulosbakterier är resistenta eller mindre känsliga för vissa läkemedel. Din läkare kommer då ge dig andra effektiva läkemedel.

Lång behandlingstid med flera olika läkemedel

Behandlingen mot tuberkulos pågår i minst sex månader. Det beror på att läkemedlen dödar tuberkulosbakterierna långsamt.

Du måste ta flera olika läkemedel varje dag. Läkemedlen verkar på olika sätt och ska tas samtidigt för att undvika att bakterierna utvecklar motståndskraft mot dem.

Behandlingen genomförs på samma sätt oavsett vilket organ som har angripits av tuberkulos. Ett undantag är tuberkulos i hjärnan som behandlas med högre doser och under en längre tid.

Barn får samma läkemedel som vuxna, men doserna anpassas efter barnets vikt.

Du kan få biverkningar av dina läkemedel

De flesta biverkningarna av tuberkulosläkemedel är lindriga. De kan mildras utan att behandlingen behöver avbrytas.

Du kan bli trött och illamående, framför allt under de första behandlingsveckorna. Ibland kan levern reagera på läkemedlen. Därför tas blodprov för att kontrollera leverns funktion under behandlingstiden. Din synskärpa och ditt färgseende kontrolleras när du behandlas med etambutol.

Isoniazid kan ibland påverka ditt humör och koncentration. Rifampicin rödfärgar urin och tårvätska och det är ofarligt.

Läkemedel mot tuberkulos kan påverka andra läkemedel

Läkemedel mot tuberkulos kan påverka hur andra läkemedel fungerar. Det gäller framför allt rifampicin. Berätta därför alltid för läkaren som behandlar din tuberkulos om du får andra läkemedel utskrivna.

P-piller och p-stav kan sluta skydda mot graviditet när du tar rifampicin. En graviditet kan göra behandlingen mot tuberkulos svårare. Därför är det bra att undvika att bli gravid under behandlingen.

Behandling i samband med hiv-infektion

Du som lever med hiv-infektion och har tuberkulos får oftast samma behandling som en person utan hiv-infektion.

Obehandlad tuberkulos är allvarligt

Utan behandling kan tuberkulos vara livshotande. Det beror oftast på att kroppen försvagas och bland annat kan andningen påverkas. Man kan också få blödningar från lungorna. Då behöver du söka vård akut.

Vissa personer med obehandlad tuberkulos kan bli friska, men risken att bli sjuk igen är stor.

Du kallas till en slutkontroll

Du kallas till en slutkontroll när behandlingen är avslutad. Om du skulle få symtom igen behöver du kontakta läkare.

Du kan få tuberkulos igen

Du kan få återfall i tuberkulos även om du har blivit frisk. Risken för återfall är liten om du följer din behandling med de läkemedel som du har blivit ordinerad.

Du blir inte immun mot tuberkulos efter att ha haft sjukdomen. Därför kan du också bli sjuk igen om du smittas på nytt.

Du kan få behandling mot tuberkulos även om du är gravid eller ammar. Det är viktigt att behandla tuberkulos under graviditeten eftersom sjukdomen kan påverka både dig och fostret.

Det finns vaccin mot tuberkulos. Vaccinationen kallas också BCG-vaccination, som betyder Bacillus Calmette Guérin. Vaccinet ges främst till barn och har begränsad effekt.

Läs mer om vaccination mot tuberkulos.