Om blodsocker är lägre än 4,0 mmol/l kallas det hypoglykemi. Barnet kan då bli darrigt, svettigt, hungrigt, blekt eller känna sig yr eller trött. Då behöver barnet snabbt få i sig något som innehåller socker.

Insulinkänning kallas också hypoglykemi och kan bli allvarligt. Därför är det viktigt att närstående och andra vet vad de ska göra om du eller ett barn får en insulinkänning. Läs mer om insulinkänning vid diabetes. 

När barnet får för högt blodsocker kan det bli törstigt, behöva kissa oftare eller känna sig trött. Om blodsockret är högt under en längre tid kan barnet må sämre och behöva extra insulin.

På Barndiabetesfondens sida kan du läsa mer om högt blodsocker – hyperglykemi.

Du får oftast lämna provet för att se om din behandling av diabetes fungerar bra. HbA1c, det kallas även långtidsblodsocker visar hur blodsockret varit i genomsnitt de senaste två till tre månaderna. Mätningen är ett viktigt komplement till din egen dagliga mätning.

Hba1c mäts ungefär var tredje månad när du kommer på ditt återbesök.

HbA1c anges i mmol/mol. Även om värdet är inom målvärdet kan blodsockret ha svängt mellan höga och låga nivåer under perioden.

Målet med behandlingen är att värdet ska vara högst 48 mmol/mol för barn. Det brukar kallas för målvärde.

Att räkna kolhydrater gör det lättare att anpassa insulindosen till maten och kan bidra till ett jämnare blodsocker efter måltider.

En kolhydratskvot används för att beräkna hur mycket insulin som behövs utifrån mängden kolhydrater i en måltid. Kolhydratskvoten är individuell och kan variera mellan olika personer och under olika tider på dagen. Den bestäms tillsammans med diabetesteamet och kan behöva justeras över tid.

Du kan läsa mer om kolhydraträkning och lära dig hur det går till på:

• Together Against Diabetes (TAD1) – lär dig kolhydraträkning med T1D-appen.
• Barndiabetesfonden – information om kolhydraträkning och hur måltidens sammansättning påverkar blodsockret.