Akuta tillstånd och infektioner
Om ett barn med diabetes blir sjukt eller får högt blodsocker är det viktigt att kontrollera ketoner. Här kan du läsa om när du ska mäta ketoner, hur du tolkar resultatet och när du behöver söka vård.
Ketoner är ämnen som bildas när kroppen använder fett i stället för socker som bränsle. Det kan hända om det finns för lite insulin eller om kroppen har fått för lite energi från mat.
En mindre mängd ketoner är inte alltid farlig. Men om kroppen har för lite insulin kan ketonerna öka snabbt. Då kan det leda till ketoacidos, även kallat syraförgiftning. Det är ett allvarligt tillstånd som kräver omedelbar vård.
Du ska alltid kontrollera ketoner om barnet är sjukt eller har symtom som illamående, kräkningar eller magont – även om det verkar vara magsjuka.
Högt blodsocker och ketoner
Om barnet har både högt blodsocker och ketoner beror det på insulinbrist. Då kan sockret inte tas upp i kroppens celler och kroppen börjar i stället bryta ner fett. Det gör att ännu fler ketoner bildas.
Det här behöver behandlas direkt med insulin.
Vanliga symtom är:
- törst
- illamående och kräkningar
- magont
- trötthet.
Om tillståndet inte behandlas kan det utvecklas till ketoacidos, som är livshotande och kräver sjukhusvård.
Om ett barn med diabetes mår dåligt ska du därför alltid först utesluta ketoacidos genom att kontrollera ketoner.
Lågt blodsocker och ketoner
Om barnet har lågt blodsocker och ketoner beror det oftast på att kroppen har fått för lite energi. Då behöver barnet både få i sig kolhydrater och ta insulin. När kroppen får energi igen brukar ketonerna försvinna.
Så mäter du ketoner
Ketoner mäts i blodet med en särskild ketonmätare. Det går till på samma sätt som när du mäter blodsocker, men du använder en ketonsticka.
Genom att mäta ketoner kan du snabbt upptäcka insulinbrist och följa att ketonvärdena sjunker efter att barnet har fått insulin.
När ska du mäta ketoner?
Du ska alltid mäta ketoner:
- när barnet är sjukt eller har en infektion
- om blodsockret har varit över 15 mmol/l under flera timmar och inte sjunker trots extra insulin.
- vid illamående, kräkningar eller magont.
Så tolkar du ketonvärdet – tabell
| Ketonvärde (mmol/L) | Tolkning | Åtgärd |
| <0,6 | Normalt | Ingen åtgärd behövs. Fortsätt övervaka. |
| 0,6–1,5 | Lätt förhöjt | Drick vatten och övervaka blodsockernivåer och ketonnivåer. Kontakta vårdgivare om värdena inte förbättras. |
| 1,6–3,0 | Måttligt förhöjt | Risk för ketoacidos. Kontakta vårdgivare och följ deras råd. |
| >3,0 | Högt | Hög risk för ketoacidos. Sök akut vård omedelbart. |
När barnet får en infektion
Barn med diabetes får inte fler infektioner än andra barn. Däremot påverkar en infektion ofta blodsockret. Oftast stiger blodsockret och behovet av insulin ökar, särskilt om barnet har feber.
Ge därför inte mindre insulin bara för att barnet äter mindre. Basinsulin ska alltid tas.
Målet är att hålla blodsockret så nära det normala som möjligt. Det innebär att du kan behöva:
- mäta blodsockret oftare
- ge extra insulin vid högt blodsocker
- kontrollera ketoner enligt de råd du har fått från diabetesteamet.
Viktigt att tänka på
- Fortsätt ge basinsulin som vanligt.
- Sluta aldrig ge insulin.
- Justera övriga insulindoser utifrån blodsockret, hur mycket barnet äter och de råd du har fått från diabetesteamet.
- Försök få i barnet både vätska och kolhydrater, även om aptiten är sämre.
Om barnet inte vill äta eller kräks
Ge små mängder vätska ofta. Välj gärna drycker som innehåller socker, till exempel saft, juice eller nyponsoppa. Undvik lightprodukter. Kolhydrater behövs för att minska risken för lågt blodsocker.
Kontrollera ketoner, särskilt om barnet kräks eller äter dåligt.
Kontakta sjukvården om barnet:
- fortsätter att kräkas
- inte får behålla vätska
- har lågt blodsocker som är svårt att behandla
- eller om du känner dig osäker.