Hundbett och kattbett
Hundbett och kattbett kan orsaka infektioner. Om du blir biten är det viktigt att rengöra såret noggrant för att minska risken för infektion.
Du kan behandla ett litet sår eller en rispa själv. Men om bettet är djupt behöver du kontakta vården genast, eftersom djupa bett lätt kan bli infekterade.
Symtom på infektion
Symtom på en infektion brukar komma snabbt, ofta inom några timmar. Ibland kommer de senare. Det här är vanliga tecken på att såret har blivit infekterat:
- Såret blir svullet och ömt.
- Huden runt såret blir röd. Det röda syns mindre på mörk hud.
- Du kan få feber.
En infektion är vanligare vid kattbett än vid hundbett.
Så rengör du såret
Tvätta händerna innan du börjar rengöra såret. Tänk på det här när du tvättar händerna:
- Ta av ringar om du blivit biten i ett finger. Fingret kan svullna och då kan ringarna stoppa blodflödet.
- Skölj såret med vanligt kranvatten, gärna med en handdusch.
- Tvätta med mild flytande tvål och vatten.
- Låt såret lufttorka.
- Sätt gärna på ett plåster.
När såret får en skorpa och ser rent ut behöver du inte göra mer. Då kan såret läka av sig självt.
När och var ska jag söka vård?
De flesta som har blivit bitna av en hund eller en katt i Sverige behöver inte söka vård. Besvären brukar gå över av sig själv.
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om:
- Du har fått ett bett i ansiktet, i handen eller över en led.
- Du har fått en djup bettskada.
- Huden runt såret blir rödare, mer svullet, gör mer ont eller du får feber.
Om det inte går eller är stängt, sök vård på en akutmottagning.
Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Om du är utomlands
Sök genast vård om du är utomlands och får ett rivsår eller skrapsår av något djur, eftersom det kan finnas risk för rabies. Det gäller oavsett om såret blöder eller inte. Det gäller också om du har blivit slickad på ett sår eller i ansiktet. Hos läkaren kan du få sårvård, vaccination och eventuell behandling med immunglobulin.
Ring +46 771-11 77 00 om du vill ha sjukvårdsrådgivning när du är utomlands. Då kan du få hjälpa att bedöma symtom. Läs mer om hur du får vård utomlands och vad du behöver tänka på.
Kontrollera stelkrampsskyddet
Stelkrampsbakterier finns i jord, även i vanlig matjord. Djurbett som inte är förorenade med jord innebär ingen ökad risk för stelkramp jämfört med andra sårskador.
Vid alla typer av sår som kan ha kommit i kontakt med stelkrampsbakterier bör stelkrampsskyddet ses över. Du behöver inte ta en extra dos om du följt barnvaccinationsprogrammet i Sverige och det inte har gått 20 år sedan senaste dosen.
Kontakta en vårdcentral om du är osäker på om du har stelkrampsskydd.
Om du inte är vaccinerad mot stelkramp
Om du inte är vaccinerad och får ett sår som kan ge stelkramp kan du få:
- immunglobulin, som ger snabbt skydd
- en första spruta med vaccin mot stelkramp.
För att få ett längre skydd behöver du sedan ta fler vaccinsprutor enligt ett särskilt schema.
Påverka och delta i din vård
Du ska få vara delaktig i din vård. Det står i patientlagen. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs.
Läs om hur du kan vara med och bestämma om din vård här.
Barn ska få vara delaktiga i sin vård. Det finns ingen åldersgräns för det. Barnets möjlighet att ha inflytande över vården beror på hens ålder och mognad.
Om du behöver tolk
Du kan få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du kan också få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Om du behöver hjälpmedel
Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.
Film: så här kan du förbereda dig inför ett besök i vården
Film om hur du kan förbereda dig inför och under ett besök i vården.
Film om hur du kan förbereda dig inför och under ett besök i vården.