Symtomen vid POTS kommer oftast när du står upp. Ofta är besvären mindre när du ligger ner.

Här är några exempel på vanliga symtom:

• hjärtklappning
• yrsel
• svårigheter att andas
• svettningar
• ont i bröstet
• svimning.

Andra vanliga besvär kan vara

• trötthet
• svaghet i kroppen
• illamående
• koncentrationssvårigheter
• huvudvärk
• magbesvär.

För att du ska kunna få diagnosen POTS ska du ha haft besvären i minst tre månader.

Kontakta en vårdcentral om något av följande stämmer:

• Besvären begränsar ditt liv.
• Du blir inte bättre trots att du har följt råden i den här texten, eller råd som du har fått i kontakt med vården.
• Du har besvär som oroar dig.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.

När du kommer till en läkare får du berätta om dina symtom. Läkaren undersöker sedan dig på flera olika sätt. Det här är vanliga undersökningar:

• Pulsen och blodtrycket mäts när du ligger ner och när du står upp.
• Hjärtat undersöks med EKG.
• Du får lämna blodprover.

Du kan också få göra ett så kallat tippbrädetest. Då får du stå bakåtlutad på en speciell bräda samtidigt som din hjärtaktivitet och ditt blodtryck registreras.

Kan behöva göra fler undersökningar

Det finns flera sjukdomar som kan ge symtom som liknar POTS. Därför kan du behöva bli undersökt på flera andra sätt beroende på dina symtom.  

Det autonoma nervsystemet styr till exempel pulsen, blodcirkulationen och blodtrycket. Det sker utan att du behöver tänka på det.

När du reser dig upp samlas en del av blodet tillfälligt i benen och magen. Det beror på tyngdkraften. För att blodet ska röra sig till resten av kroppen börjar hjärtat slå snabbare. Samtidigt drar blodkärlen ihop sig. Det styrs av det autonoma nervsystemet.

Hjärtat slår mycket snabbare vid POTS

När du har POTS har kroppen svårare att anpassa blodcirkulationen när du ställer dig upp. Då kan mer blod samlas i benen och magen och mindre blod når resten av kroppen.

För att få blodet att röra sig till andra delar av kroppen behöver hjärtat slå mycket snabbare. Hjärtslagen kan öka med mer än 30 slag per minut när du har rest dig upp.

Det är ofta oklart exakt vad som orsakar POTS. Ibland kan besvären börja efter en virusinfektion, till exempel covid-19.

Vanligare vid vissa sjukdomar

POTS är vanligare hos personer som har någon av följande sjukdomar:

• överrörlighetssyndrom, som till exempel Ehlers-Danlos syndrom
• migrän
• vissa autoimmuna sjukdomar
• ME, kroniskt trötthetssyndrom.

POTS är vanligare hos kvinnor än hos män.

Det finns flera saker som kan minska besvären vid POTS. Vad som hjälper kan skilja sig från person till person. Här är några exempel på sådant du kan prova:

• Res dig långsamt från liggande eller sittande. Sitt en stund på sängkanten innan du reser dig upp.
• Korsa benen och tryck dem mot varandra när du står upp.
• Använd stödstrumpor. Det gör det lättare för blodet i benen att komma upp till hjärtat.
• Undvik att stå still längre perioder.
• Sov med huvudändan lite höjd.
• Drick ordentligt med vätska. Värme och uttorkning kan ibland förvärra besvären.
• Öka saltintaget under en period. Prata alltid med en läkare först för att få information om hur mycket salt du ska äta.

Det kan hjälpa dig att må bättre om du har rutiner, som till exempel att äta och dricka regelbundet.

Viktigt att sova och undvika stress

Det är viktigt att försöka sova ordentligt. Sömnbrist kan göra besvären värre. Försök att sova på natten och inte på dagen.

Försök att undvika stress. Det finns mycket du kan göra för att minska stress i vardagen.

Träna kondition och styrka

Många som har POTS får försämrad kondition. Fysisk aktivitet och träning kan minska besvären vid POTS. Det brukar därför vara bra att stegvis träna upp konditionen och muskelstyrkan.

Ibland kan besvären tillfälligt bli värre när du börjar träna. Därför är det viktigt att anpassa träningen efter hur du mår.

Kan få hjälp av fysioterapeut

Ibland kan det vara svårt att komma igång med träningen på egen hand. Då kan det vara bra med stöd från en fysioterapeut för att hitta träning som fungerar för dig.

Det kan vara bra att börja med träning som du kan göra sittande eller liggande, som till exempel simning eller cykling. Med tiden kan kroppen ofta tåla mer aktivitet.

De flesta mår bättre genom att följa tipsen om vad du kan göra själv. En del kan behöva läkemedel som komplement till egenvård och fysisk träning.

Det finns olika typer av läkemedel som du kan få prova om du har POTS. Läkemedlen kan verka på olika sätt i kroppen. Det kan till exempel vara att minska hjärtfrekvensen eller hjälpa blodkärlen att dra ihop sig mer effektivt.

För en del kan POTS påverka livet mycket. Du kanske inte kan göra saker du gjorde förut. Det kan till exempel vara ansträngande att arbeta eller göra aktiviteter på fritiden.

Det är viktigt att du har tålamod. Vissa dagar kan du må bättre, men andra dagar kanske du mår sämre. Försök att se de små förbättringar som sker. Många med POTS blir bättre eller helt av med sina besvär inom ett år. För en del personer kan besvären bli mer långvariga.

Bra att prata med någon om hur du mår

Berätta för människor runt omkring dig hur du mår. Det kan göra att det känns bättre, samtidigt som människor omkring dig förstår hur de kan vara ett stöd för dig.

Du kan få kontakt med en psykolog eller kurator genom till exempel vårdcentralen. Det finns också organisationer och föreningar som ger råd och stöd på mejl, chatt och telefon.

Här kan du läsa om hur du kan bryta oro, motverka stress och mildra nedstämdhet.