AVBRUTEN GRAVIDITET

Utomkvedshavandeskap – graviditet utanför livmodern

Utomkvedshavandeskap är när ett befruktat ägg fastnar på vägen till livmodern. Ofta beror det på att äggledaren är skadad. När ägget börjar växa kan du få mycket ont. Du kan bli livshotande sjuk om äggledaren brister. Det är ovanligt med utomkvedshavandeskap.

Ibland sköljs ägget bort från äggledaren och blir till ett missfall. Men det är vanligt att utomkvedshavandeskap behöver opereras. Du kan också behöva läkemedel för att bli bra igen.

Symtom

En del får vanliga tecken som påminner om graviditet. Mensen uteblir. Du kan känna av spänningar i brösten och illamående. En del märker ingenting alls.

Ungefär fem till sex veckor efter att ägget fastnade i äggstocken kan du få symtom. Du kan få ett eller flera av följande symtom:

  • Du får mycket ont i magen. Smärtan känns ofta långt ner i magen. Det kan kännas mer ont mot ena sidan. 
  • Du blöder från slidan.
  • Du kan bli yr, kallsvettig och känna dig svimfärdig om äggledaren brister.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du tror att du har utomkvedshavandeskap. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Undersökningar

Läkaren kan se om du har ett utomkvedshavandeskap med hjälp av ultraljud.

Behandling

Om du har lättare besvär kanske behandlingen kan vänta några dagar. Det kan hända att ägget sköljs bort genom ett missfall. Du får lämna blodprov vid flera tillfällen, för att läkaren ska kunna följa nivåerna av graviditetshormon.

Men oftast behöver utomkvedshavandeskapet tas bort genom operation eller läkemedel. Om du opereras måste äggledaren ibland tas bort. Det är för att äggledaren kan vara skadad och orsaka nya utomkvedshavandeskap. Vanligtvis opererar läkaren med titthålsteknik.

Du kan få smärtstillande läkemedel, om det behövs.

Vad beror utomkvedshavandeskap på?

Det är vanligare att få utomkvedshavandeskap om du har skador i äggledarna. Skadorna kan bero på en eller flera av följande saker: 

Det finns också en ökad risk för utomkvedshavandeskap om du blir gravid trots att du använder spiral.

Vad händer i kroppen?

En graviditet börjar med att ett ägg befruktas i äggledaren. Ägget rör sig sedan till livmodern, där det fastnar i slemhinnan och börjar växa.

Det händer att det befruktade ägget fastnar på vägen till livmodern. Det kan fastna i äggledaren. När ägget börjar växa gör det ont, eftersom utrymmet i äggledaren inte är tillräckligt stort.

Ett befruktat ägg som fastnat i äggledaren kan aldrig utvecklas till ett barn. Det är ovanligt att ägget fastnar i äggledaren.

Komplikationer

Ett utomkvedshavandeskap behöver inte påverka chanserna att bli gravid. En ärrig eller borttagen äggledare påverkar inte möjligheten att bli gravid om den andra äggledaren fungerar bra. 

Hur påverkas jag efteråt?

Det kan hända att du känner oro eller har frågor om du har haft ett utomkvedshavandeskap. Prata med en barnmorska för att få den hjälp du behöver. Ibland kommer funderingarna först efter ett par månader. Genom sjukvården kan du få kontakt med någon att prata med, till exempel en kurator.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du kan också be att få information utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Barn ska få information och vara delaktiga

Även barn ska vara delaktiga i sin vård och behöver förstå informationen som de får. Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sina vård. Barnets möjlighet att vara delaktig hänger ihop med barnets mognad.

Till toppen av sidan