VÄVNADSPROV OCH CELLPROV

Ryggvätskeprov - lumbalpunktion

Ryggvätska är den vätska som finns i hjärnans och ryggmärgens hålrum. Ett ryggvätskeprov kan visa om du har en sjukdom i nervsystemet. Det kan till exempel vara en infektion eller en form av hjärnblödning. Provet kallas också lumbalpunktion.

Förberedelser

Innan du lämnar ett ryggvätskeprov får du träffa en läkare och berätta om de besvär och sjukdomar som du eventuellt har haft tidigare. Ofta får du göra en neurologisk undersökning. Då prövar läkaren bland annat hur rörlig du är och hur pass väl du kan hålla balansen. Läkaren tittar ibland även på ögonbottnarna och kontrollerar reflexerna. Hen kan också pröva din känsel genom att sticka lätt med en nål i huden på olika ställen på kroppen.

För att utesluta allvarliga sjukdomar kan du ibland få genomgå flera undersökningar. Det kan vara till exempel datortomografi eller magnetkameraundersökning. Ryggvätskeprov är ett viktigt moment vid minnesutredningar.

Flera sätt att slappna av

En närstående kan följa med som stöd under provtagningen om du känner dig orolig. Det är bra om du kan hitta en skön och avslappnad ställning så att du klarar att ligga eller sitta still under hela undersökningen. Det finns till exempel cd-skivor med avslappningsövningar och andningstekniker som du kan lyssna på hemma som förberedelse. Prata med läkaren om du är orolig. Läkaren kan förklara allt som ska hända. Det kan kännas lugnande och du kan ibland även få muskelavslappnande läkemedel.

Barn som ska lämna ryggvätskeprov

Om ett barn ska lämna ett ryggvätskeprov kan en närstående följa med på undersökningen. Barnet kan få lugnande medel.

Läs här om hur du förbereder barn i vården.

Så går undersökningen till

Jönköpings län

Själva undersökningen tar omkring 30 minuter.

I samband med ryggvätskeprovet får du ofta lämna ett blodprov. Det analyseras tillsammans med ryggvätskan, till exempel vid utredning av infektion eller inflammation. 

Du kan ligga ner eller sitta upp när ryggvätskeprovet tas. Läkaren kommer att uppmana dig att böja eller kuta på ryggen så mycket du kan. Det underlättar för läkaren, eftersom det då blir större mellanrum mellan kotorna. Du kan också få hålla en kudde i knäet om du ska sitta när provet tas.

Provtagningen görs i ländryggen

Provet tas vanligtvis mitt i ländryggen. Läkaren känner på ryggen och höfterna för att hitta rätt plats för sticket. Hen tvättar med sprit där provet ska tas. Du kan få lokalbedövning om du vill, men det lindrar inte helt utan du kan ändå känna ett tryck. Utan lokalbedövning känner du själva sticket genom huden under några sekunder.

Kan ibland göra ont

När nålen har gått igenom huden förs den in till den så kallade spinalkanalen, eller ryggradskanalen, som innehåller ryggvätska. Det är vanligtvis inte smärtsamt, men det kan göra ont när läkaren ska hitta rätt plats i ryggradskanalen.

Ryggvätska tappas ur för provtagning

När nålen är på plats får ryggvätska droppa ner och ut i ett provrör.

Totalt brukar hela undersökningen ta ungefär trettio minuter. Den tar så lång tid för att ryggvätskan rinner långsamt, en droppe i taget. Exakt hur lång tid provtagningen tar beror på hur mycket ryggvätska som behövs. Hur mycket ryggvätska som behövs beror i sin tur på varför provet tas. Ofta behövs 5–25 milliliter. Vätskan återbildas vanligtvis kontinuerligt.

Provtagningen gör vanligtvis inte ont eftersom du har fått bedövning. Ofta får du ligga ner och vila en stund efter provet, vanligtvis 15 till 30 minuter.

Så mår du efteråt

De flesta mår som vanligt efteråt. En del får ont i huvudet efter provtagningen. Besvären kommer ett par timmar efter provtagningen och är sedan ofta kvar i flera dagar.

Huvudvärken kan göra ont, men det betyder inte att något är fel. Vanliga receptfria smärtstillande läkemedel hjälper oftast inte helt men värken kan lindras av att du lägger dig ner. Ligg gärna utan kudde så att huvudet är i höjd med ryggraden. Det spelar ingen roll om du väljer att ligga på rygg, sida eller mage.

Komplikationer

Det är mycket ovanligt med allvarliga komplikationer efter ett ryggvätskeprov. Huvudvärken kan också bero på att hålet där nålen stacks in inte hunnit läka och små mängder av ryggvätska fortsätter att läcka ut. Har du väldigt ont kan du få behandling med så kallad blood-patch. En narkosläkare för då in ditt eget blod med en spruta på samma ställe som ryggvätskeprovet togs och blodet tätar hålet där ryggvätska droppar ut. Huvudvärken brukar gå över snabbt vid behandling med blood-patch.

Sök vård om du efter ett ryggvätskeprov får:

  • feber utan tydlig orsak
  • svaghet eller känselnedsättning i benen.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälpa att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Varför görs undersökningen?

Ett ryggvätskeprov kan visa om du har en sjukdom i nervsystemet. Här är några exempel:

Förändringar i tryck och färg mäts direkt 

Läkaren kan direkt vid undersökningen mäta trycket i ryggvätskan och se om färgen eller genomskinligheten har förändrats.

Färgen kan vara röd av blod vid hjärnblödningar eller grumlig vid allvarliga bakterieinfektioner. Ryggvätskan är klar och genomskinlig om du är frisk. En tryckökning kan till exempel vara ett tecken på att du har en infektion eller en hjärntumör.

Vad händer sedan?

Provet skickas till ett laboratorium. Där görs en noggrann undersökning av ryggvätskan. Provsvaren från laboratoriet kan ge ytterligare besked om du har en viss sjukdom eller inte.

När får jag svar?

Du brukar få svar inom tre till fyra veckor, men det kan variera.

Svaret skickas till den läkare som har skrivit remissen för provtagningen. Den läkaren lämnar svaret till dig.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Barn ska ha möjlighet att vara delaktiga 

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig hänger ihop med barnets mognad.

Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att du som vuxen och barnet förstår den information ni får av vårdpersonalen.

Ditt samtycke är viktigt

När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som inte är myndig

Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård som du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke. 

Du kan få en ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. Att få en annan läkares bedömning kan hjälpa dig om du exempelvis är osäker på vilken vård eller behandling som är bäst för dig.

Du kan få en fast vårdkontakt

Du kan få en fast vårdkontakt om du har kontakt med många olika personer inom vården. En fast vårdkontakt är en person som bland annat hjälper till med att samordna din vård.

Till toppen av sidan